Ett inlägg i vilket Tofflan avslöjar att hon både har fått doppa och remmat idag. Och sett en ståbas!
Riktigt fint svart bläck finns nu i min penna.
Äntligen fick jag doppa i dag! (Detta trots att det inte var Dopparedagen.) Som vanligt handlar det inte om snusk – jag är ju rätt pryd. Det handlar om att jag fick doppa min fina Scheaffer Triumph-penna i härligt bläck. NK* var nämligen tillbaka på jobbet och h*n hade inte glömt bläcket. H*n tog en liten stund med mig för att visa hur jag drar upp bläcket genom en tillsats som jag sätter i pennan. Tillsatsen funkar som en pipett. Sen är det bara att skruva på överdelen… och skriva… Jag har fått låna hem bläcket i ett par dar för att… öva. Fast jag tror inte att det hjälper så mycket – se själv min signatur nedan!
Jag kunde i alla fall skriva Tofflan med min bläckpenna.
Problemet är att jag verkligen skriver som en kråka. Eller fulare. Det sägs att kråkorna flyger uppochner när de flyger över Tierp för att där är så fult. Jag kan avslöja att de blundar när de ser min skrift. Men en kan ju alltid drömma om en vacker piktur och att signera sin egen bok till köpglada läsare…
Gårdagens lilla bakslag i jobbet gav vissa av oss mer att göra idag. Eller… att göra om, rättare sagt. Jag har annars mest suttit med två rapporter. Den ena är så pass klar att jag kan börja lay outa den i morgon, medan den andra är ute som korrektur hos författaren.
Vidare har jag konstaterat att min kollega E som köpte ny mobil häromdan nog gjorde ett misstag. Vi spelar nämligen riktigt tuffa matcher Wordfeud. Sen hon köpte mobilen har hon förlorat varenda gång. Dessutom hänger sig appen och spelet går trögt framåt. Själv startade jag en uppdatering av systemprogrammet till iOS 9.2 på lunchen. Det tog sin lilla tid, för jobbets wi-fi är söligare än mitt här hemma, tro det eller ej! Igår var förresten mobiltelefonin mellan New Village och Himlen mer än sölig. Eller sms:en. Mina nådde inte mottagaren förrän klockan var nånstans mellan 23 och 23.30 på kvällen och då hade jag somnat och kunde inte läsa svaren. I kväll kanske jag somnar ännu tidigare, för det är skit på TV, boken jag läser är astråkig och jag är för trött för att ta mig för nåt som har med julen att göra. Sparar städning och pynt till helgen.
Gudinnan fick en ny rem stucken genom sig i kväll.
Men jag har i vart fall lagt på en rem när jag kom hem. I morse gick nämligen läderremmen till gudinnan jag har haft runt halsen sen 1992 av. Jag brukar få byta rem då och då, men eftersom gudinnan är något av en maskot för mig sker det under närmast rituella former. Varje gång en rem till gudinnan går av står jag inför stora förändringar i livet. Det behöver inte vara dåliga förändringar. Men… som sagt… stora. Nåt som är säkert i det sammanhanget är nog att det inte har att göra med annonsen jag såg idag. Den som gav mig lite att tänka på inför framtiden. Fast nu är nu och det håller jag på att lära mig leva lite mer efter. Sen kan det komma överraskningar.
Överraskningarnas tid på jobbet är långt ifrån över. Dels har både den stora buren, som låg i en korridor, och tomkartongerna, som låg vid vårt fikaställe, försvunnit. Och som grädde på moset kan en då och då få se somliga traska omkring i korridorerna med en ståbas efter sig…
Och vad har hänt på DITT jobb eller i DITT liv idag, dårå? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Eller har du fått en BLÄCKout, kanske en ståbas i huvet eller en rem för hårt runt halsen???
NK = Närmaste Kollegan
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 