Medan jag intervjuar…

Ett inlägg om nyheter.

När du läser det här (om den tidsinställda publiceringen funkar som den ska) är jag ute på uppdrag och intervjuar på teckenspråk. Förhoppningsvis…  Men en sväng bland medierna i cyberspace hann jag med före intervjun. Här är lite diverse att kolla in – för den som vill, förstås!

Nu kan du tidsinställa borttagningen av dina tweets.

Så raderar du inlägg på Twitter. Jamen det är ju bara att klicka på den lilla papperskorgen. Jo visst, men… Nu kan du, så att säga tidsinställa dina tweets – i alla fall när de ska tas bort. skaparen av Twitterspirit heter Pierre Legrain och har en gång jobbat på Twitter.

Förnyelsen av Ultuna. Nåt som inte går direkt att tidsinställa är förnyelsen av Ultuna, det vill säga lokalerna hos min förra arbetsgivare. Det pålades just här när jag jobbade sist… Titta så fint det blir!!!

Den lilla människan i orange cirkel är väldigt liten mot myndigheter…

Myndighetsfel stod henne dyrt. Maja Sjödahl Algstrand har hamnat mellan stolarna, ungefär. Mellan Arbetsförnedringens och Försäkringskassans stolar. Hon gick till AF för att skriva in sig, men fick inte göra det. Detta straffade sig ett år senare när hon blev sjukskriven. AF har medgett att de har gjort fel och de har skrivit ett intyg om detta – ett intyg som Försäkringskassan inte godtar. Den lilla människan gentemot två byråkratkolosser…

Gallerix i konkurs. Ytterligare en affärskedja har ansökt om konkurs. Företaget har försökt göra en rekonstruktion, men inte lyckats.

Bryter mot upphovsrätten?

Spotify stäms för spellistor. Nu har ett brittiskt skivbolag stämt Spotify. Orsaken till stämningen är att bolagets specialitet är att ge ut samlingsalbum. Upphovsrätten kränks emellertid, hävdar skivbolaget, när Spotify kopierar dessa album i spellistor. Avgörandet i det här fallet kan ha STOR betydelse för upphovsrättsliga frågor i sammanhanget i framtiden!!!

Hur säker är bilen? Folksam har gjort sin årliga sammanställning av hur säkra olika bilmärken är. OK, Volvo sägs ligga i topp, men när jag kollar in hela listan ser jag att Clark Kent* har fått högsta möjliga betyg – det vill säga fem stjärnor!

Har Motala tidning redan gått i graven efter Stormogulens uppköp?

MVT not found…

Och att en kidnappare och våldtäktsman har hittats död i sin isoleringscell, att USA:s president har landat i Sverige, att en svensk artist stäms av sitt X och att en ny iPhone släpps snart har du väl inte heller missat..?

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 35: Skumpa och Rumpa

Ett inlägg om den gångna Toffelveckans ljuspunkter och nattsvarta prylar. 

Torsdagsmorgon och jag ligger nog och sover när det här inlägget trycks ut. Tidsinställd publicering är ett finfint verktyg i WordPress. Jag skulle ju kunna låtsas att jag är uppe och gör nyttigheter, men troligen är det inte så. Skit samma, nu kör vi!

Skumpa

• Synopsis (Ett lustifikt ord. Frågan är om det leder nån vart bland orden.)
• Fästmön och jag har dejtat i sex år nu (Att hon har stått ut…)
• Jimi Hendrix – Voodoo Child (En skitbra dokumentär om… Jimi Hendrix, förstås!)
• LinkedIn igen! (Jättebra ställe att nätverka yrkesmässigt på!)
• En cool och snäll kille! (Elias Prinskorv, förstås!)

Rumpa (alltså jag gillar vissa rumpor, särskilt den som sitter på Anna, men inte alla…)

• Nya busskortet på UL går inte att använda förrän den 4 september (Tänkte ni att ALLA ska köpa minst ett häfte med tio engångsbiljetter tills de nya apparaterna är installerade eller vad? Jag har faktiskt ingen inkomst.)
• A-kasseersättning verkar jag inte få nån för augusti (Fint! Ska jag betala hyran med monopolpengar och äta chans-korten till middag, eller?)
• Illamående orsakat av för mycket skräp (Nej, så där får jag verkligen INTE göra igen!)
• Personaltröjor slängda ovanpå mat som är till försäljning (Nej, Tokerian, det är inte roligt, det är äckligt!)
• Webbformulär (Irriterande och slöseri med tid för den som söker jobb och som har ett bra CV färdigt.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Frilans och ortopedi – en god kombo

Varning! Detta är inte ett gnäll-inlägg utan tvärtom!

Häromdan blev jag tipsad av bloggvännen Arga Klara (ja, vi har träffats IRL och då stryks prefixet blogg i bloggvän!) om ett företag som heter Frilans Finans. Det händer ju nämligen att jag får förfrågningar – ganska ofta, faktiskt – om skrivuppdrag. Tyvärr har jag inget eget företag så antingen får jag hänvisa uppdragsgivarna att gå via Blogvertiser – eller så får jag tacka nej. Ett problem har varit att alla skrivuppdrag inte passar på bloggen, utan är en annan typ av uppdrag. Ett annat problem är att man inte får ha ett registrerat företag själv om man blir arbetssökande och måste få a-kassa. Du vet, a-kassan vill ju inte att man jobbar lite grann när man är arbetslös – även om man noggrant talar om detta. Man ska vara arbetslös och passiviserad, typ.

För tillfället har jag sen över ett år en tidsbegränsad anställning på heltid, men jag kan åta mig skrivuppdrag också, utanför jobbet – tack vare företaget ovan! Detta företag sköter nämligen fakturering och ser till att jag betalar skatt på det jag tjänar etc. Skönt, alla papper i ordning! Självklart får jag betala för tjänsten, men som jag ser det är det värt det. I dagsläget känns det alldeles för osäkert att starta eget och det Frilans Finans erbjuder mig är en suverän tjänst! Det känns också bra att veta att andra personer, särskilt goda vänner, berättar hur nöjda de är med företaget. Lite lustigt i det hela är att jag inte har hört talas om företaget förrän nu. Och ändå, visade det sig, finns det i lokaler jättenära mitt jobb. Ibland är världen onekligen liten…

Pennan är vässad och jag är redo för skrivuppdrag!

Så, bombardera mig nu med skrivuppdrag! Jag har kvällar och helger att skriva på. Du som vill köpa ett blogginlägg av mig kan antingen gå via Blogvertiser – stor knapp i högerspalten – eller mejla mig direkt om du inte vill registrera dig som kund hos Blogvertiser – e-postadressen finns under min bild överst i högerspalten. Jag kan tidsinställa publicering av blogginlägg, om du har såna önskemål. Annonser tar jag inte emot, det ska vara skrivuppdrag. Däremot kan jag vara behjälplig om du vill köpa copytjänst av mig för annonser. Jag har en lång och bred bakgrund av professionellt skrivande i mitt yrke som informatör, kommunikatör och redaktör. Kolla in mitt CV!

Och så slutligen är jag väldigt nöjd med att jag via internet har bokat en tid till en ortopedtekniker. Redan på måndag före lunch ska jag dit och gjuta av fossingarna! Jag har ingen aning om vad det kostar, det är säkert svinigt dyrt. Fast det får kosta den här gången – om jag ska kunna gå som folk. Idag har jag provgått utan kryckor en gång fram och tillbaka i korridoren till toa. Det gick bra, men jag ska nog inte överanstränga hälen utan använda kryckorna tills vidare för promenader och sånt.

Dagens höjdpunkt lär bli lunchen med ”Lisbeth”! Hon talar alltid i så många citat och jag har börjat använda anteckningsfunktionen på Ajfånen flitigt. Det blir många uppslag till kommande blogginlägg!

Jag har sovit bra i natt och bara vaknat två gånger. Det gör underverk! I kväll blir det en tur med dammvippan och snabeldraken* hemma. I morgon har jag semester och kanske åker jag och tvättar bilen på förmiddagen innan jag vänder kosan söderut för att hedra minnet av vännen K på eftermiddagen.

*snabeldrake = dammsugare

Livet är kort. 

Read Full Post »

Öltunna, snedseglarfrilla och armar – en bristvara

Jag var så himla slut igår kväll att jag inte orkade skriva några inlägg för tidsinställd publicering. Därför tar jag mina raster i anspråk till bloggande i stället. För det är liiite svårt att hämta kaffe när man går med två kryckor. Det känns inte bra att stoppa ner kaffemuggen med vätskeinnehåll i jobbväskan, nämligen. Att gå och äta lunch utan att först tvinga nån att agera assistent känner jag inte för idag. Det var ju så mycket folk och så rörigt igår och då kan det vara knepigt även för en assistent att ta sig fram med två brickor. Det skrivna ordet i stället för kaffe och mat, alltså! Men var lugn, jag svälter inte ihjäl! Magen ser ut som en öltunna just nu, eller som Obelix, ungefär…

Min mage är som Obelix, fast jeansen sitter inte i armhålorna utan nedanför magen. Hundens roll i sammanhanget är oklar, den är säkert bara en linslus.

Det har gått bra att strutta omkring på kryckor, men det gör baske mig inte mindre ont. Sen är det, som sagt, lite opraktiskt också eftersom jag inte har bläckfiskarmar utan bara två ganska vanliga. Men vänta bara! Snart kommer ett gnäll-inlägg om blåsor i händerna! Jag känner mig själv…

Dagen började med ett gapflabb i badrummet åt morgonfrisyren. Alltså jag vet inte vad jag håller på med om nätterna! Snedseglat, såg det ut som… I morse vaknade jag för övrigt halv fem och det var inte roligt när harpan på Ajfånen inte trillrar igång förrän 6.10. Men jag låg och funderade lite, svarade på ett par kommentarer på bloggen och HEPP! så hörde jag att kaffet var klart. Det är helt suveränt med timer till perkolatorn på morgnarna, det har jag kört med sen 1980-talet!

Snedseglarfriysr med uppståndelse och platthet i… annorlunda kombination. Kort sagt: jag inte bara snackar skit, enligt nån, enligt mig själv ser jag ut som skit också.

När jag anlände till jobbet hade skeppet kapsejsat och frisyren antagit ett mer neutralt utseende. Klockan åtta hade jag en utbildning och tekniken krånglade som 17. Det slutade med att eleven fick sitta vid min dator och jobba, allt medan jag i varannan mening skrek

Klicka inte på publicera! Klicka INTE på publicera!

Efter denna märkliga upplevelse (eleven såg mycket trött ut efter utbildningen, jag kan nu lägga till hes till min bank av åkommor) var det dags att svara på lite mejl kring bland annat projektsidor på webben. Jag försöker också köpa grafisk form av en mall, det ser mycket lovande, men dyrt ut. Kanske skulle jag kunna göra det själv, men nu ska jag ju inte jobba som varken grafiker eller formgivare, så…

I eftermiddag ska jag skriva lite nyheter med anledning av en helikopterleverans idag. Snälle C har lovat ta en bild eftersom det är lite knepigt att klara av rent praktiskt – två kryckor och en kamera, men bara två armar = omöjligt.

I morse var det mer än sju grader kallt. Enligt Ajfån-appen är det tre grader plus ute. Mellan wellpapprullarna i fönstret (man tager vad man haver så att man kan se vad som står på datorskärmen trots solljus) noterar jag att solen skiner för fullt. Det vore skönt med en promenad, men jag har alltför ont.

Efter jobbet ska jag handla på Tokerian och det blir en intressant upplevelse. Eller nej, det blir det inte. Kryckorna får stanna kvar i bilen och jag får göra som mamma när hon storhandlar – hänga på varuvagnen. Det slog mig alldeles nyss via min observanta Fästmö att jag blir mer och mer lik mamma:

• jag hänger på varuvagnen
• jag rapar och skyller på bråcket på matstrupen
• jag pratar skit
• jag är rätt ilsk rent generellt
• jag är allmänt DAAAN!

Att vara daaan är en östgötsk företeelse som jag nog måste blogga om!

Den hjärtegoa L har jag haft mejlkontakt med under förmiddagen och L vill överraska oss kulinariskt i efterskott på förlovningsdagen. Tills vidare skjuter vi det på framtiden eftersom det är som det är med hälsan, men en lunch ska vi försöka få till snart. Vi jobbar ju inom samma fakultet, så det borde ju inte vara så knepigt. Om armarna räcker till, vill säga… I dagsläget är just armar en bristvara.

Nu ska jag ta en liten inomhuspromenad denna lunch. Jag ska gå på toa och där ska jag… inte berätta mer. Jag sparar nämligen en del av skitsnacket för en intern publik.

När jag har hämtat hem Anna från jobbet i kväll, nån gång runt 21.30, blir det ost, kex och rödvin. Vad blir det för fredagsmiddag hemma hos dig???

Livet är kort

Read Full Post »

Motigt och roligt

Hur kan en dag vara både motig och rolig? Jorå, det är inte svårt när man heter Tofflan (nåja, heter och heter…) Det började med att det var tvärstopp i nätverket på jobbet från halv nio i morse och nästan fram till klockan elva. Jättekul – NOT! Min datorskärm blev till och med alldeles svart. Naturligtvis befarade jag det värsta och eftersom jag vet att S inte har påbörjat installationen av min laptop än, sjönk modet.

Gick för att ta mig en mugg cappuccino – och vad händer, tror du? Stopp i kaffemaskinen också! Men jag har ju magiska fingrar och ett visst knep, så till slut fick jag de dyra dropparna. Humöret var emellertid inte på topp, som du kanske förstår. Jag hade massor av saker som skulle göras på webben och det gick ju inte alls. Blev så frustrerad att jag i rasande (!) fart löste det supersvåra sudokut i gårdagens Dagens Nyheter. Bara för att. Fick känna mig smart en liten stund bland alla smartisar…

Den här muggen, som jag har fått av en mig närstående blivande 20-åring, har jag till cappuccinot på jobbet. Förstår inte vad h*n menade med det…

Onsdag och jag pinnade iväg för asocial lunch till Thaistället – bland annat för att läsa ut Lördag. Men det kändes lite trist när C kom och frågade om vi skulle äta. Som tur var fanns det andra C kunde luncha med.

Eftermiddagen försvann fort och jag fick gjort det jag hade förutsatt mig att göra. Nätverket krånglade inte mer, men snacka om att man är beroende av tekniken… Och lagom till eftermiddagskaffet pirrade mobilen i jeansfickan att jag hade ett paket att hämta på ICA Heidan. Det var mitt härliga bokpaket från Bokus, förstås! Titta bara!

Helene Tursten, Anna Jansson, Mons Kallentoft och Karin Fossum låg i paketet. Vilket gäng!

Jag hann precis hem innan regnet kom. Ja, jag hade ju förstått stått och snackat (teckenspråk) med CO på vägen från garaget, men vi hann nog in båda två. I skrivande stund är det kolsvart på himlen, men jag vet inte om det regnar så särskilt mycket längre. Det kommer väl. Mina 42 krukväxter har fått vatten och i tvättmaskinen körs en maskin ljus tvätt. Fästmön är och jobbar ända till klockan 21, tråkmånsan. Jag har betalat en räkning och suttit med ekonomin en stund. Det ser bra ut, men, som sagt, framtiden är ju osäker…

Nu blir det ett samtal till mamma innan jag förbereder ett inlägg eller två till i morgon, för tidsinställd publicering. Månntro jag ska ta och reta upp nån…

Livet är kort.

Read Full Post »

Wet Monday

I morse klev vi upp redan klockan sex. Och man kan inte påstå att vi var särskilt vakna… Det hade regnat hela natten och var mycket blött ute. Jag skjutsade Fästmön till jobbet och hon kom fram prick, vilket innebar att hon inte hann klä om innan rapporten. Själv var jag ju tidig till mitt ”jobb”, så jag passade på att ta en sittning på toa, förbereda ett inlägg för tidsinställd publicering etc.  (Jag gör det rätt ofta på vardagarna numera.) Och sen försökte jag ta hjälp att vakna.

Jag försökte få kloka kaffeautomaten att väcka mig.

                                                                                                                                                                  Den sista texten till nyhetsbrevet hade inte blivit kollad av skribenten. I stället hade h*n roat sig med att kolla och korrigera en annan text. Carl försökte få tag i skribenten utan framgång. Detta fick konsekvensen att nyhetsbrevet inte gick ut idag heller.

Resten av dagen ägnade jag åt mina forskartexter. Jag har nu fått alla översatta utom de två sidor som vi ska dela upp i flera sidor – den ena på två sidor, den andra på fyra eller fem. Vidare återstår sen att skicka tillbaka alla texter, såväl de engelska som mina svenska översättningar, till kontaktpersonerna för en sista koll. Innan de publiceras ska fru Chef granska och OK:a. Och så återstår att lyfta fram projekten samt ta foton från verksamheterna. En hel del återstår alltså, men samtidigt har en hel del blivit gjort också. Det handlar om ett trettiotal sidor som nu lär bli över 60 eller kanske ännu fler med tanke på projekten…

Dagens lunch var långkok. Jag hade med mig blomkålsgratäng och den skulle micras hela nio minuter. Satt och läste under tiden, så det gick ingen nöd på mig. När jag hade serverat gratängen tyckte jag att den var lite smaklös, så jag reste mig upp för att hämta lite peppar. Och lyckades välta det lilla vattenglaset över boken, bordet och golvet. Jag torkade vatten i en kvart, minst.

Beige blomkålsgratäng, smaklös. Bilden är tagen före jättevågen.

                                                                                                                                          Eftermiddagen ägnade jag åt översättningarna och nu är alla texter jag kan grundöversatta av yours truly. I morgon ska vi diskutera hur vi går vidare, men först måste vi få ut det där förb… nyhetsbrevet innan det blir alltför gammal skåpmat.

Anna mötte mig i dörren hemma. Jag tror hon försökte skrämma mig, så där som hennes pappa farbror Bosse brukar göra. Han är totalt oberäknelig. En gång, vid nåt födelsedagsfirande, stack han plötsligt sina fingrar mellan mina revben. Jag lät som en kastratsångare! Jaa, farbror Bosse är en luring, han.

Anna fixade till maten vi skulle ha ätit igår, fyllda pastaknyten med ostsås samt en härlig sallad till med bland annat oliver, fetaost och avocado. Det blev över till matlåda åt mig i morgon. Anna är ledig, så hon får försöka hitta nåt här hemma att gnaga på.

I kväll ska vi titta på den inspelade sista delen av Ont blod som gick sent på SvT1 igår kväll. Någon hade kommenterat här på bloggen och skrivit att det var så rörande att han hade gråtit!..

I morgon, tisdag, är det säsongspremiär – och enligt träjlerserna (jag vet inte hur jag ska skriva det engelska ordet trailer i plural bestämd form – därav min egen stavning!) den allra sista säsongen av Desperate Housewives på Kanal 5. När jag har sett den kan jag dö i frid. Rest in peace, liksom. (Anna fattar vad jag menar!)

Read Full Post »