Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Thuns’

Ett inlägg om dagens utflykt efter vilken Tofflan hemkom medförandes en påse med kläder.


 

Kläder och shopping är plåster på somligas själar, men det är INTE min grej. Ibland måste emellertid även jag ägna mig åt det. Vid vissa tillställningar passar det sig inte att komma i Beckers färgkarta. Nu brukar jag så gott som aldrig klä mig så färggrant. Tjockis-svart är den dominerande färgen i mina garderober, skåp och lådor. Men även om svart är den korrekta färgen för den tillställning jag eventuellt ska bevista, behöver en vara lite proper också. Det är svårt att se proper ut när en ser ut som jag. Nu har jag i alla fall lämpliga och fräscha kläder.

Plåsterlåda

Kläder och shopping är kanske plåster på somligas själar, dock inte på min. (Den söta plåsterlådan finns att köpa på stället vi besökte idag.)


Det var sån tur att Fästmön
var ledig idag och hade födelsedagspengar att spendera, så jag fick sällskap till Thuns. Jag gillar Thuns. Affären är liksom inte ens nåt av alternativen pest eller kolera – den är… förkylning, möjligen. Mest gillar jag Thuns därför att en kan handla alla sorters kläder där – från yttre till de innersta. Och åker en en vardag på dagtid, som vi gjorde idag, är där ingen trängsel heller. Personalen är otroligt hjälpsam, jag fick till exempel hjälp att hämta en storlek mindre av ett plagg. (Nu fick jag det sagt, att jag har blivit lite mindre, också.) Anna var inte tillgänglig vid tillfället, för hon provade på sitt håll.

Åter igen strålade solen från aprilhimlen. Det var fint med en utflykt ut på landet. Vi såg grönska och beskurna träd, blåsippor och rådjur. Eftersom det inte var nån trafik att tala om hann en med att registrera sånt. Jag tror att vi allt som allt var borta i sex timmar… Kom då ihåg att vi provade många plagg. Dessutom intog vi sen lunch (middag för mig) efter avklarad shopping. Det lilla kaféet i anslutning till affären serverade diverse små rätter förutom glass och sedvanligt fikabröd. Jag tog en klämma med kalkon och grönsaker. Det var så mycket grönsaker att jag nu kan sägas ha ätit årets ranson. Magen verkade ta emot dem väl, trots att det var en del gurkbitar och framför allt bönor… Jag hoppas att den inte protesterar senare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Amaryllis

Min amaryllis är visst också jordgubbsröd! Men den fick varken följa med till Thuns eller var ute och cyklade.

Utflykten avslutades med ett besök på ICA SolenVi kan inte hålla oss därifrån! Jag köpte kalkonprinskorv till nedsatt pris, jordgubbar och glass. Nu tänker jag inte blanda korv med jordgubbar och glass, men det är bra att ha hemma när jag behöver äta nåt lite snabbt.

Hemma i New Village såg jag en liten tjej och hennes mamma på vinglig färd på den allra första tvåhjulingen, rosa till färgen. Jag mindes min första hoj, den var jordgubbsröd och jag lärde mig cykla på fotbollsplanen av gräs vid Tallbacken där vi hade vår sommarstuga. Stödhjul och hjälm fanns nog inte på den tiden. Men vilken gigantiskt plåster på själen det blev att en dag bara äntligen kunna cykla – utan att få plåster på sönderskrapade knän!..

Jag tog in min post, registrerade mina varor, betalade en räkning och packade upp det jag handlat. Lite nöjd är jag allt med dagens inköp av kläder för kroppen. Dessutom var faktiskt inte alla svarta, jag köpte bland annat en blå tischa… GÖR VÅGEN!

 Kläder och grejor från Thuns

Några av dagens inköp. Notera den färgen på tischan – blå, inte svart!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att lyssna och att höra.


 

Apa som håller för öronen

Jag hörde, men jag ville inte lyssna på mitt sparsamma jag.

Skillnaden mellan att lyssna och att höra… känner du till den? Jag hörde mig själv säga att jag ska hålla hårt i skatteåter-bäringen eftersom jag måste leva av en stor del av den nästa månad. Sen lyssnade jag inte.

Jag var och hämtade Fästmön i eftermiddag och det blev en impromptutripp till ett klädvaruhus på landet. Matlagning och kläder är det tråkigaste jag vet. Men båda är ett nödvändigt ont. I min garderob finns en hel del kläder. Dessvärre är de flesta trasiga, urtvättade eller för små. Och det är väl strunt samma om man bara ska sitta hemma. Men ska man utanför hemmet… Mina jeansshorts, som jag köpte på en billighetsaffär förra sommaren, är hela och iklädd dem och en tjockis-svart (förstås!) tischa vågade jag mig in på Thuns. Där är ganska stort och man behöver inte krocka med folk hela tiden. Det gjorde att jag inte bara la tre tischor i min varukorg – jag provade dem, kunde ha dem (!) och köpte dem! Jag lyssnade inte till det sparsamma jaget, jag hörde i stället Toffelrösten som sa att

du måste ju ha nåt helt och snyggt på dig när XXX…

Så nu sitter jag här hemma, med tre nya tischor, varav endast en är svart, och har dåligt samvete. Men man kan ju inte påstå att jag är nån klädshopoholic, för det jag hittills har köpt i år är dessa tre tischor, underkläder (2 st) och ett par gympadojor (mamma betalade).

Ska jag ha dåligt samvete? Ska jag känna att den där välmenande (!) människan nog hade rätt som skrev till mig att jag lever över mina tillgångar, att jag lever som om jag hade en inkomst, att jag slösar och skryter? Eller ska jag bara glädjas åt mina tre nya tischor? Det är frågan, det… Eller söm en säger hemmave:

Dä spörs, dä!

Tre nya tischror

Tre nya tischor – och bara en är tjockis-svart! Den har å andra sidan ett färgglatt tryck. Fred Perry-tischan, överst i bild, är mörkblå. Och kolla! En RÖD tischa!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om veckans höjdpunkter och lågvattenmärken.


Torsdag och dags för redovisning
av den gångna veckans plus (bris) samt minus (brus). Det är inte svårare än så här – enligt mig:

Bris 


Brus


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om det här med semester och vila. Eller snarare ingen vila alls.


Nu är jag halvvägs inne i
min fjärde semestervecka. Jag ska ha semester nästa vecka också innan jag går in och rensar på mina arbetsplatser i dagarna tre. Satt och funderade i bilen i morse efter att jag hade skjutsat Fästmön till jobbet om det här med semester, vila och fullt ös, medvetslös. Min semester har mest varit det senaste.

Den här veckan, till exempel, har jag haft och har saker inbokade varje dag utom lördag och söndag. Visst är det roligt, men.. Det känns inte riktigt semester och vila för mig. Allra helst inte som det här bruset just nu är väldigt påtagligt och tröttande. Minsta grej gör mig stressad och så ska det inte vara! Men så är det.

Solnedgång vid Vättern

Bruset är påtagligt och tröttande, men här vid vattnet brukar jag finna en stunds ro.


Min första semestervecka
började visserligen med några dagar som Anna och jag hade samtidigt. Men det var en del förberedelser både för henne och mig då – Anna skulle resa bort med Prinskorven och jag skulle åka till mamma.

Min andra vecka – eller snarare tio dar – var jag hos mamma. Där är det alltid saker som behöver göras. Jag började med att ställa iordning i hennes källare efter ventilationsarbetarna, jag städade, jag storhandlade och jag försökte umgås och åka på små utflykter med mamma så hon skulle komma hemifrån.

en titt över broräcket

Att stå vid en bro en stund ger mig ro.


Min tredje vecka
var det en del att fixa här hemma. Jag städade, satte vin, fixade med bilen, ordnade med årsskötsel av graven, var hos Annas mamma, ringde om mina trasiga persienner, åkte och shoppade kläder på ThunsI lördags var vi och badade – och till och med då fick jag myror insekter i brallan… I söndags gjorde vi… ingenting mer än att jag lagade mat.

Den här fjärde semesterveckan har nog varit värst. I måndags åkte jag in till stan redan vid halv ett och kom inte hem förrän till kvällen. Igår åkte Lucille och jag till IKEA och sen var det hyllfixande tills det var en timme kvar för mig att hinna handla och sen hämta Anna. Idag har jag en intervju för Uppsalanyheter.se som visserligen är tidigarelagd en timme. Men sen ska jag ju skriva artikeln också, få den godkänd och slutligen lägga in den i tidningens publiceringsverktyg. I morgon städar jag mitt förråd och på fredag städar jag min lägenhet. Gissningsvis är jag slut i rutan på lördag och söndag – och det är nog Anna också efter sin första arbetsvecka. Frågan är vem som är slutast…

Den kommande veckan, tillika min sista semestervecka, ska jag inte boka in en enda grej! Det enda jag har att göra då är att köpa en ny mobil. Så förlåt mig alla, som jag eventuellt har lovat att hjälpa på nåt sätt eller göra nåt med, men jag behöver dessa dagar för mig själv.

Toffelfötter på balkongräcket

Semestrande Toffelfötter. Det är den vänstra hälen som är den onda.


Drömmen om semestern
som lat och liggandes i en hängmatta med solbrillor på näsan och en bok i händerna, den finns här. Men den tycks inte bli sann. Jag lever hela tiden på nån sorts fullt ös, medvetslös-nivå och har mycket svårt att koppla av. Det handlar förstås om oro inför framtiden, men som Peter så klokt sa i måndags – och som jag egentligen redan vet – vinner man ju ingenting på att gå omkring och oroa sig. Allting löser sig framöver, på nåt sätt. Men ändå. Jag har levt så här så länge, här och nu och ingen som helst planering. Det tar och det tär. Det har fört tillbaka bruset in i mig. Det där bruset som håller mig på helspänn 24 timmar om dygnet. Och nej tack, jag vill inte ha några råd om hur jag ska få bort bruset, jag vet vad som krävs. Dessutom vet jag att det bara är jag själv som kan åstadkomma det.

Vad har du gjort/vad gör du på din semester??? Har du lika inbokade dagar som jag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Jorå, idag var det ju skitvarmt igen. Alltså var vi en trio plus mammas rollator som packade in oss i bilen och for till klädvaruhuset på landet. Och faktum är att det var bra att åka dit, för trots att det var lönedag för många och kvällsöppet var där väldigt lite folk. Kan tänka mig att de flesta låg vid nåt vatten eller så…

Egentligen hade jag inte tänkt köpa nånting, bara vara chaufför, men så funderade jag på detta med skor… Jag såg genast ett par skitsnigga!

Men rosa… Är det min färg, verkligen..?


Jag strosade vidare
och fann en söt gul sko. Alla ska ju ha converse nu för tiden, så jag tänkte på min lille man* och inhandlade denna:

Visst är den söt? Den ska hänga från backspegeln, för det är faktiskt en doftgrunka!


Annars gillade jag skor
som denne man saluförde, men inga skor hamnade i min påse, trots allt.

Sneaky Steve hade mycket snyggt, bland annat typ ökenkängor, som tycks vara inne nu. 


Mitt sällskap shoppade så det stod härliga till,
även om alla storlekar inte var rätt. Mamma kunde inte ha en rosarutig blus upptäckte hon när hon kom hem, men tyvärr kan vi ju inte byta den nu.

Vi svalkade oss med var sin liten glass innan vi hoppade in i den varma och sköna bilen och for till vårt stamlokus på bygden, Olandsbaren.

Den här boken innehåller mycket gott. 


Mitt sällskap åt pizza
respektive lax och själv avnjöt jag ljuvliga kycklingspett med både pepparsås och tzatziki samt massor av goda och fräscha grönsaker. Och så en och annan potatisklyfta också, förstås.

Jättegott!


Till maten svepte jag isvatten
med citron, underbart svalkande när man är svettig efter en shoppingtur.

Underbart svalkande.


Jag skrattade lite
åt den lilla tomten på min tallrik, en pepperoni som fått foliehatt.

En grön tomte med foliehatt bland grönsakerna. 


Om jag kom hem med nånting i min påse?
Jorå! Inte några skor, men en jättefin Lyle & Scott-tröja, en Fred Perry-t-shirt, underkläder, strumpor, tuggummi och choklad, förstås…

I dagens shoppingpåse. Underkläderna ligger diskret underst. Strumporna var som vanligt av kategorin roliga och hade tassavtryck påtryckta.


Kvällen rundades av
med ett antal åkturer och äntligen en puss av min älskade som jag mötte med sitt sällskap vid tåget.  Fräsch och solbränd och mycket trött var hon.


*min lille man = Clark Kent, min bil

Livet är kort.

Read Full Post »

Idag var det så dags för mamma att få hjälp med håret. Jag skulle ju kunna tvätta det åt henne, men se lägga hår är inte min gebit. Därför hade jag bokat tid  åt henne hos min frissa. Och idag höll vi oss på östra delarna av stan hela eftermiddagen.

Vi höll oss i närheten av Musikens hus. Eller Uppsala Konsert och Kongress, som väl är dess riktiga, tråkiga namn. 


Men innan vi rollade in på salongen
 efter bussturen in till stan ville mamma titta på skor. Och ett par röda sommarskor följde med oss ut från Norrmans skor, som hade stor rea.

Jag eskorterade mamma till salongen och gick sen till Katalin, du vet, stället som

är en restaurang och inte ett kontor

men där var det till min häpnad stängt. Klockan 15 en solig julidag… Konstigt… Tur att Broströms kafé ligger alldeles bredvid, för det var där jag fick slå ner min röv rumpa. Tryckte mig intill husväggen för att få skugga, men jag tror bestämt att julisolen brände mig på vänsterarmen! Det fläktade lite och jag njöt av cheesecake och cappuccino samt min bok på gång. Andras nakna fötter, däremot, var ett mindre trivsamt inslag i environgerna…

Gott i solen, fast en kall öl hade varit mer läskande…


När jag fick nog av solen
gick jag in och kikade lite på vad affärerna i Godsmagasinet hade att bjuda på. Där fanns en del fina saker, många regnbågsprylar, ett och annat skitroligt spel och alldeles för många Marimekkogrejor (= uff!) Men… jag träffade på en gammal bekantskap från ett annat yrkesliv, way back when… Jag träffade T, som mejlade mig så sent som till födelsedagen. Vi hade inte setts sen 1980nånting… Ett synnerligen kärt återseende – och jag hoppas att det blir ett nytt tillfälle snart, med gott om tid för umgänge och mer prat!

När det blev dags att hämta mamma traskade jag iväg och gjorde det. Hotade samtidigt min frissa med att ta med henne ut och dricka öl nån gång, det tror jag hon behöver. Hon jobbar alldeles för mycket!

Mamma rollade och jag gick över till Restaurang Lucullus där vi intog en lucullisk måltid, förstås! Mamma valde fläskfilé med pommes och béarnaisesås, medan jag valde fisk- och grönsaksspett med pommes från sommarmenyn. Förträffligt gott!

Mamma på ”Luckan”.


Till dessert tog mamma glass med chokladsås,
medan jag tog ytterligare en öl, men en liten. Å, jag var så varm och törstig!

Hemfärden gick med en trevlig chaufför från Uppsala Taxi, som vi viftade till oss utanför Musikens hus. Skönt att slippa trängas på en svettig Uppsalabuss.

Idag kom ett fint vykort från några som befinner sig i Göteborg, några som jag saknar alldeles förfärligt. Annars låg det bara reklam i postboxen.

Jag har mobiltelefonerat med en yngre person som det ska bli trevligt att få med sig i bilen till Thuns i morgon eftermiddag. Nu har vi ju fått lön, så varför sitta still med pengarna när man kan låta dem rulla??? (Skämt åsido, jag är ju ingen storshoppare, men vissa andra har ju såna talanger, så…) Vi ska plocka upp den yngre generationen i stan vid 13.15. Sen har vi på oss ända till klockan 20 att shoppa loss… Dagen avslutas som vanligt med middag på Olandsbaren.

Read Full Post »

Idag stod shoppingtur till klädaffär på landet på agendan. Mitt syfte med turen var att köpa en ny plånbok eftersom min var trasig samt strumpor, även de trasor en masse i min låda. Fästmön skulle försöka byta en vara och Person nummer 3 fick en peng av undertecknad för att h*n har arbetat hårt och även har lyckats nå flera alternativ för framtiden – hur valet sen blir, är en annan femma.

Clark Kent* hittade nästan själv, trots att man bitvis lagt om vägen. Men vi kom fram till rätt ställe!

Hit åkte vi idag! F:A på skylten står för FIRMA och ingenting annat.


Vi uppehöll oss i byggnaden
i cirka tre timmar. Ganska svettigt… Solen lyste stekhet när vi anlände, men när vi skulle svalka oss med var sin glass drog molnen ihop sig…

Huset som Gud glömde? Njae, men det blev ett herrans åskväder.


Det blev ett herrans åskväder
och regnet vräkte ner när vi efter lyckad shoppingtur färdades längs kringelikrokiga landsvägar in till en mindre ort för middag. Fast man kan ju tro att vi besökte Herren själv…

Änglar och bedjande flickor… Åt vi i Herrens hus?


Jag tror att alla inblandade var nöjda.
Baksätet var fullt av påsar i alla fall, liksom bagaget.

Påssjuka? I baksätet fick precis en person och de flesta påsar rum.


Efter avsked i Himlen
– nu är Vuxliga veckan slut – vände Clark och jag hemåt New Village. Vi tog gamla vägen och som vanligt blev det bomfällning.

En stunds avkoppling i bilen när bommarna i Gamlis fälldes.


Hemma packade jag upp
min påse och min rygga. Jag fick allt detta för 883 kronor:

En Fred Perry t-shirt, två par trosor, en present till ett födelsedagsbarn, en present till mamma, ett par strumpor, en påse tuggummi, ett födelsedagskort till mamma, en BH, tre chokladbitar, en plånbok och bomullspads.


Dyrast var förstås t-shirten,
som är blå med vinrött tryck, samt BH:n. Tvålarna, kortet och padsen kostade bara tio spänn styck. Plånboken gav jag 99 pix för, vilket innebär att den inte är av äkta skinn, men det skiter jag i. Jag är nöjd och tycker att jag har fyndat!

Jag hade tänkt köpa flera par strumpor, men eftersom jag lever på stor fot får jag mest titta på herravdelningen och jag vill inte bara köpa svarta strumpor och aldrig i livet beige. Men jag hittade ett par roliga grå som man skulle kunna säga är fiskbensmönstrade.

Fiskbensmönstrade strumpor, det vill säga strumpor med en cool katt i solbrillor på, en katt som uppenbarligen har ätit en massa firrar och bara lämnat benen kvar.


Medan jag satt på toa
hemma ringde nån idiot som inte fattar att jag har NIX på min telefon. Numret var 0480463068 och vad jag förstår är det Fortum som döljer sig bakom det numret. Där är jag INTE kund och tänker INTE bli. Skäms, säljare, som inte kollar NIX först!!! Men tur för dig att jag satt på toa och SKET i att svara!

Sen ringde jag mamma och lyssnade på vad hon hade att säga i 30 minuter. Hela helgens agenda kom, så nu vet jag precis vad och när och hur jag ska göra på lördag, framför allt. För mig är det viktigaste då att göra fint på pappas grav. På tisdag är det nämligen sex år sen han lämnade oss.

Nu har jag tömt och kastat (nej, den kan verkligen inte vara bra att ha, den var trasig!) min gamla plånbok och fyllt min nya. Den verkar rätt OK, även om vissa av kontokortsfickorna är väldigt trånga.

Dags att flukta igenom dagens lokalblaska och bänka sig i bäste fåtöljen klockan 21 när Tyst vittne (tredje delen av sex) knackar på rutan.

Jag är trött, jag har ont i hälen, håret rasar av mig, men jag är nöjd med dagen. Nu väntar en ensamdag i morgon med städning och bilfix och så långkörning på fredag.


*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Två viktiga ärenden hade jag idag på stan. Och som vanligt tvingade jag med Fästmön, annars pallar jag inte stan. Faktum är jag bara blev skitarg två gånger och irriterad en gång, nej, två gånger.

Arg som ett bi blev jag av GodEls säljare som kastar sig på en och avbryter en mitt i en dialog. Så gör inte ens barn så ofta nu för tiden. Två gånger hände detta och jag såg rött båda gångerna. Idioter! Jag vill kunna gå på stan med Anna utan att bli antastad av gatuförsäljare! Byt namn till IrriteraEnHelDel, tycker jag. Blev tvungen att coola ner med en liten glass.

Var sin liten glass.


Vi intog glassen
vid floden under tak. Och det var tur det, för det kom ju förstås en skur. Började frysa som 17. En synnerligen irriterande unge sprang fram och tillbaka och hoppade nästan i ån, utan att hans pappa med kompis ägnade honom ens en blick. I samma stund kom också första jobbsamtalet. Det var till Anna, så nu måste vi ta en tur till hennes jobb i morgon.

Det viktigaste ärendet var att köpa en födelsdagspresent till mamma. Och det gick hur bra som helst på Hallbergs guld. Där träffade jag för övrigt duktiga C som jag tror är deras bästa säljare nånsin UTAN ATT VARA PÅFLUGEN!.. Hoppas hon kom ihåg att hälsa hem till mamma E och pappa T!

Till mamma.


Vi kikade på klockor och böcker,
men de senare var för dyra. Det blev i stället en bok för 50 pix på antikavariat samt fyra pocketar-betala-för-tre. Pocketböckerna delade vi på och tog två var. Så allt som allt hamnade dess böcker i min rygga:

Två turkosa böcker och en grön. Strindbergs stjärna, längst till höger, gav jag bara 50 spänn för på antikvariat.


För att jag skulle orka med att få håret klippt
tog vi sen en fika. Det blev Broströms som fick den äran att bjuda oss på cappuccino, bullar och en kaka.

Fiiika.


Anna var så söt
så hon skippade kakan och gick direkt på kanelbullen.

Söt flicka i solen.


Så blev det dags för mig att lämna Anna
för en stund. Jag gick till frissan för att få bakhuvet och sidorna rakade. Skämt åsido, håret skulle klippas och det skulle bli extra kort eftersom jag ju snart ska ligga i en sjuksäng och gnussa bakhuvud. Och kort blev det… Jag är nöjd!

Anna tyckte att jag dröjde länge så hon kom och hämtade mig. Solen dröjde också sig kvar ovanligt länge, så vi beslöt att besöka tant Katalin och ta en kall öl. Vi hittade underbara rökfria bord på uteserveringen. TACK, Katalin!

Rökfria bord på uteserveringen. Skönt!


Jag skrattar alltid elakt för mig själv
och berättar för alla som gitter höra på anekdoten om en viss mycket liten man som försökte boka bord hos Katalin via mejl. När han aldrig fick nån bekräftelse gjorde han som vi vanliga människor gör, ringer. På frågan varför de inte hade svarat på hans mejl svarade kvinnan, troligen Katalin själv:

Det här är en restaurang, inget kontor.

Vi tog var sin kupa Staropramen. Härligt i solen…

Två kupor öl satt fint i julisolen.


Jag tittade på mina inköp
och kände mig mycket nöjd samt signerade en bok.

Jag signerade en bok.


Så började det dra sig mot middagsdags.
Vi hade pratat om Kinamat, men kände inte för att hoppa in i mörkret. Frissan hade tipsat om ett ställe på Svartbäcksgatan. Tyvärr satte min onda häl stopp för så mycket promenerande, så det blev en pizza på Lucullus. Minst hundra år sen jag åt där!

Anna åt också pizza på ”Luckan”. 


Vi satte oss inomhus
och det var tur för alldeles strax började det… ösregna…

Min pizza var god och mycket ostig.


Vi väntade på bussen
hem ganska länge, ihopträngda i en busskur. Jag vägrade ta på mig jackan och blev synnerligen irriterad på en kille som pratade med megafonröst i sin mobil. Snälla sluta!

Jag är inte intresserad av att höra
att din flickväns mamma måste sätta in 300 spänn
på kontot för att ni annars inte kan gå på bio i kväll!

Hemma i New Village blev jag mitt ordentliga jag igen och startade en maskin jeanstvätt och betalade fyra räkningar.

Vår första semesterdag är snart till ända, men vi rundar nog av med nån film eller nåt på TV, kanske…

I morgon åker vi till Himlen och på onsdag blir det utflykt till en butik på landet.

Read Full Post »

Ja, nu börjar det dra ihop sig – till välförtjänt ledighet. Jepp, jag tycker att jag har förtjänat fyra veckors semester efter nästan ett års heltidsarbete. Ett arbete som jag hoppade på direkt efter en tvångsledighet på två år och åtta månader. Tro inte för ett ögonblick att jag har glömt svåra tider och hur lätt det är att hamna där igen. Jag har lärt mig den hårda vägen, det har kostat och jag är helt klart en annan person idag. Fast en del sidor av mig förändras aldrig. Försök inte att uppfostra en person som redan är vuxen – i alla fall inte mig!

Bilden tagen i ett annat arbetsliv, men t-shirten är densamma som jag har på mig idag.


Det regnar just nu, morgonen är grå.
I morse fick jag fara upp vid femtiden får då hade jag besök av några skator på ballen* – nej inte vissa puckon utan fåglar, alltså. Vi fågelskrämmor låg ju och försökte sova. De estimerade uppenbarligen min lilla blanka midsommarstång, så jag fick ta in den. Idiotfåglar! De sprang omkring på både räcket av metall och mitt bord. Men människor kan som sagt också vara puckade. I morse var det nån som var ute med sin unge före klockan sju. Klart att barnet inte var så tyst. Inte föräldern heller. Nej, hänsyn vet inte folk hur det stavas! Jag och Fästmön var ju uppe, men det verkar som om resten av gården har semester.

I morse hasade jag in på jobbet. Mötte en kollega från institution #2 och h*n ska jobba en vecka till… Det lät…. tungt… Men ännu tyngre tyckte jag att det lät när jag pratade med en av städarna som har haft tre veckors semester – med detta skitväder. Jaa, man kan ju på sätt och vis lika gärna jobba när det bara regnar och regnar…

Igår kväll lagade jag middag – grillad kycklingchorizo med bröd och räksallad – till mig och Anna. I kväll ska hon slippa min matlagning, för vi ska ner på stan och fira vår semester med en riktigt god middag! Vi har några favoritställen och nu ska vi till stället där vi intog vår förlovningsmiddag – det blir fyra år sen i november.

Gårdagskvällen var ganska slow. Hemmadatorn åkte lite av och på, för det åskade en stund och man vet ju aldrig… Jag tog en välbehövlig dusch och tvättade mitt förskräckliga hår – har noterat att jag ska till frissan på måndag, tack och lov! Men jag vet inte om det hjälper, hår speglar ju hur resten av kroppen mår.

Vi passade på att kolla på ett par TV-deckare som jag hade spelat in på DVD:n. Först ut var sista delen av Kommissarie Thorn: Sömntuta. Den gillade vi skarpt båda två, riktigt läskig historia. Sen blev det onsdagskvällens Tyst vittne – med betoning på Tyst. Det tog över en halvtimma för TV4 att få nåt ljud… Riktigt dåligt! Den som vill se reprisen kan göra det på Sjuan på lördag kväll klockan 20. Tyst vittne är en väldigt bra serie för övrigt! Och otäck, förstås.

Helgen då? Vi är tre i familjen som firar i kväll – Anna och jag semester, somliga nånting helt annat – men i morgon strålar vi samman i Himlen för att fylla på lite förråd och så. På söndag blir det inget tavelköp av olika skäl, så vi får hitta på nåt annat.

Sen är det då första semesterveckan… På måndag eftermiddag blir det alltså hårklippning för min del och på onsdag är vi ett gäng som ska fara ut till Thuns för att shoppa loss. Vi stannar nog i Himlen ett par dar, men på torsdag åker jag hem för att stäääda. Och nästa fredag blir det en helgtripp ner till Metropolen Byhålan för att hämta hit mamma. Fyra veckor går fort och när mamma sen är tillbakaskjutsad hem till sig återstår en och en halv semestervecka som bland annat inkluderar Pride, förstås!

Med tanke på att det är fredagen den trettonde idag, förutspådde vi alla möjliga trista scenarier inför semestern: nån dör, nån strular, nån blir sjuk och nån får spel. Men har jag överlevt Inferno ska jag väl överleva Purgatorio och klara av nya tråkigheter. Bara att vara inställd på det.

Var rädd om dig idag! Och alla dar!!!


*ballen = balkong

Read Full Post »

Födelsedagen inleddes med sång och paketöppning. Födelsedagsbarnet själv ville inte vara med på bild, så här ser man bara resterna av paketen…


Rester av paketen mest.

                                                                                                                                                              Vi åkte sen ut på shoppingtur för vi hade diverse ärenden. Tanken var också att mamma skulle titta på ett armbandsur som jag skulle köpa till födelsedagspresent, men hon hittade inget. Jag köpte ett vinlock och diverse tillbehör till kommande upptappning. Var in en sväng på 3-butiken för att kolla mobila bredbandserbjudandet. Fast där var de båda säljarna upptagna med lååångkunder, så det får jag kolla en annan dag.

Så åkte vi bort till en affär i Boländerna och precis när vi kommit in fick jag det telefonsamtal jag hade väntat på, så det var bara för mig att draschla ut i bilen och prata.

En snabb tur till Plantagen gav ingenting – blommorna såg ledsnare än ledsna ut. Vi mellanlandade hemma så jag fick starta datorn och slänga iväg ett viktigt mejl. Därpå styrde vi kosan till Gamla Uppsala där vi intog kaffe och kladdkaka – jag är ju ingen bagerska så detta blev födelsdagstårtan.


Kladdkaka och kaffe.

                                                                                                                                                                  Så kom viktiga samtalet nummer två och efter det fick jag äntligen ta en bild av födelsedagsbarnet!


Ett födelsedagsbarn i rosa.

                                                                                                                                                                 Efter kaffet for vi hem och vilade och fixade till oss. Jag åkte ut till Himlen och hämtade FästmönOCH fick en söt pillerburk från Berlin – ska visa upp den här senare!

Vi tog taxi med en trevlig och pratsam chaufför ner till stan där jag bjöd damerna på China Garden. Och vi åt INTE buffé!

Min fortune cookie hade ett mystiskt meddelande och jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det…


I min översättning, ungefär: ”Håll drömmarna vid liv/öppna och jobba för att de ska bli verklighet…”

                                                                                                                                                                  Idag blir det en tur till Thuns, men allra först ska jag servera damerna lite frukost så vi orkar med provrum och annat.

Read Full Post »

Older Posts »