Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘The Shining’

Ett inlägg om en film.


 

The MessengersAtt titta på en skräckfilm runt spöktimmen när man är ensam kan vara en rätt läskig upplevelse. Jag chansade lite i natt och kollade på The Messengers (2007) på Kanal 11. Och skälet till att jag vågade var att TV-tidningen hade gett den så dåligt betyg…

Familjen Solomon köper en gård på landet och flyttar dit för att göra en omstart. Tonårstjejen Jess lillebror Ben har slutat prata efter en olycka. Ben beter sig väldigt konstigt. Det verkar nästan som om han ser saker som inte finns. Även Jess är med om märkliga händelser. Hon vill att de lämnar huset, men pappan har satsat hela familjens sparkapital i gården. När Jess berättar vad hon har sett tror föräldrarna att hon håller på att bli galen. Men till sist är även Jess mamma med om nånting märkligt.

Nånting som slår mig med den här filmen är att den verkligen är läskig. Men också att den påminner om flera andra filmer – främst Hitchocks Fåglarna men också Kubricks The Shining. Skillnaden är emellertid att The Messengers inte håller samma kvalitet. Jag slumrar faktiskt till då och då…

Toffelomdömet blir ändå medel, för lite otäckt är det ju…

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Doktor SömnSamma år som jag började gymnasiet gav Stephen King ut The Shining. När jag sen hade gått ut gymnasiet och flyttat till England såg jag filmen på bio*. Förra året skrev Stephen King äntligen uppföljaren, Doktor Sömn. Jag var en av dem som var nyfikna på hur det hade gått för pojken Danny och köpte boken från mamma till mig i födelsedagspresent. Tack!

Det har gått 37 år sen Danny och hans mamma med nöd och näppe undslapp med liven i behåll. De lyckades fly från Dannys pappa, som var besatt. Familjen hade bosatt sig på ett hotell som pappan skulle sköta medan han skrev en bok. Men pappan blev som sagt besatt av ondska – förutom att han var besatt av sjukdomen alkoholism. (Då är man ju också på sätt och vis besatt av ondska.)

Som vuxen har alkoholismen förts vidare till Danny. Han driver ett rätt kringflackande liv, med sprit och droger. En dag tar han sig samman och slår sig ner. Hur detta går till tänker jag inte avslöja, det får du läsa om i boken! Han får hjälp att ta sig till AA och hans liv som vårdare på ett hem för döende börjar. Där blir han doktor Sömn, mannen som ser till att de som ska dö vågar gå över till andra sidan. Han håller dem i handen och lugnar dem.

Men så plötsligt får han telepatisk kontakt med flickan Abra. Och då är lugnet som bortblåst. Någon är ute efter Abras kraft. Abra och Danny går samman för att bekämpa ondskan.

Det här är naturligtvis en jättespännande bok! Inslaget av det övernaturliga känns för det mesta rätt och bra, liksom skildringarna av kampen mot alkoholismen. Man anar att författaren vet vad han skriver om, liksom. (Stepen King var onykter alkoholist när han skrev The Shining.)

Bitvis blir det emellertid lite för otroligt och faktiskt ganska segt och utdraget. De femhundra sidorna kanske kunde ha dragits ner till… 300? Toffelomdömet dras i alla fall ned, men bara med en toffla. Sammantaget blir omdömet ändå det näst högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


* I morgon, den 6 juni, är det 34 år sen jag tog studenten…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett nervöst och lite irriterat inlägg.


 

Regntunga skyar

Höst ute?

Nej idag, på min riktiga, lediga dag den här veckan, blev det varken sovmorgon eller en FEM (<== gå tillbaka till sängen och läsa). Jag vaknade strax efter klockan sex och behövde gå på toa. Mötte Fästmön i hallen, utrustad med paraply. Det råder nästan höstlik stämning här med mörker, blåst och regn, så jag erbjöd mig att skjutsa henne till jobbet – jag var ju ändå uppe. Hon kunde sitta ner en stund till innan vi tuffade iväg i Clark Kent*.

Jag tror att jag är lite nervös inför sprutan jag ska ta idag. Jaa, jag veeet! Jag är larvig, men jag är väldigt rädd för nålar. Och en droppe blod så svimmar jag. Båda fobierna har kommit nån gång de senaste åren. Jag tror att de härstammar från en sjukhusvistelse 2010 när man upptäckte att mitt blod inte är som det ska. Då skulle jag stickas morgon, middag, kväll – och natt. Kände mig som en nåldyna och det var inte kul. Tills sist protesterade till och med min hud och mina vener genom att inte släppa in nålarna.

Kanske var det just för att det känns som höst där ute som jag tyckte att bloggen behövde fräschas upp lite. Bland annat bytte jag bakgrundsbild till ett blad med regndroppar på, men det syns inte så mycket. I headern har jag placerat en vacker stenbänk. Originalet står på Vätterpromenaden i Metropolen Byhålan – och har väl alltid stått där. Jag undrar hur många byxbakar och klänningsrumpor som har nött stenen… Häftig är bänken i alla fall, tycker jag!

The ShiningDet var en skön ledig dag Kristi Himmelsfärdsdag och namnsdag igår. Jag slappade verkligen! Mamma ringde och grattade mig. Och så var jag ute en sväng för att handla. Men jag passade på att läsa mycket – särskilt böcker som inte är så släpbara. På eftermiddagen grep jag mig an Doktor Sömn av Stephen King. Boken är en fortsättning på Varsel. Eller The Shining, som boken heter på originalspråk. Boken, som sen blev film med samma namn där Jack Nicholson gjorde en fantastisk rollprestation!

Kvällshimmel Kristi Himmelsfärds dag 2014

Kvällshimlen igår, Kristi Himmelsfärds dag.

Igår kväll var Anna jättetrött efter en natt med dålig sömn och en lång arbetsdag. Vi åt sill och färskpotatis från Tokerian och gräslök från Slottsträdgården. Och jag tog väl tre små snapsar. Solen gjorde tappra försök att titta fram. Stundtals kunde det se så skönt ut utomhus, men vinden var kraftig och nordlig. Inte alls nåt balleväder**, med andra ord. En fördel med det är att folk i närområdet inte grillar, för grillrök gillar inte mina luftrör. Men nån i huset hade uppenbarligen tråkigt igår kväll för vid 22-tiden satte denna nån igång med att spika i ungefär en timme. Anna lyckades somna ändå, medan jag låg och retade upp mig. Det är uppenbarligen väldigt svårt att förstå orden hänsyn.

Min förmiddag ska jag ägna åt Uppsalatidningen (klicka på länken så hamnar du på e-tidningen!), som hamnat i postboxen i morse. I tidningen hittade jag bland annat en artikel om biskop Antje, vår första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Hon tillträder i mitten av nästa månad. Extra intressant var det förstås att läsa om hennes stöd för samkönade äktenskap, men också hennes syn på att diskutera religion och hennes synlighet i samhällsdebatten. Detta har naturligtvis lett till att hon har blivit utsatt för näthat. Hon säger bland annat i artikeln:

[…] Det är viktigt att det finns en öppen och saklig debatt där olika åsikter möts. Men personangrepp och hat är något annat. Klart att det gör ont och det har tagit tid för mig att förhålla mig till det.

Inte ens den blivande ärkebiskopen har alltså sluppit ifrån galningar och puckon… Detta fick mig att tänka på den person som kommenterade en text hos Jerry om bögbotande präster och i kommentaren drog in pedofili och tidelag… Maj gadd… Som om alla bögar skulle vara pedofiler och även ägna sig åt sex med djur… Om man tror att det är vad en bög ”gör” är man helt klart fel ute och skulle kanske behöva förkovra sig lite.


*Clark Kent = min lille bilman

**balleväder = balkongväder

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om… hör och häpna… mitt nya jobb…


I morse blåste jag
till jobbet – bokstavligt. (Det är bra med medvind, men…) Eftersom det var så halt igår kväll blev jag lite osäker på om det fortfarande var just halt eller blåsigt. Kanske en kombination. Hur som helst, jag kom hyfsat i tid.

Inledde dan med att redigera en bild till en nyhet jag hade tidsinställt för publicering på intranätet. Det var inte det lättaste, visade det sig. Bilder hanteras på olika sätt på de både webbplatserna. Men jag hade tur – Per var fortfarande på plats och kunde visa. Hur det ska bli nästa vecka vågar jag inte tänka på. Övriga kollegor lär bli rätt trötta på mig.

Tog sen mobilen och gick iväg för att ringa M på förra jobbet. Vi sitter ju nu i ett litet kontorslandskap och jag tyckte att alla kanske inte behövde höra om den knäppa fakturan som jag hade fått. Och om lite annat… Det var kul att få höra en del nytt från institutionerna. Eller gammalt. Beroende på hur man ser det…

För övrigt fortsätter det att rassla in grattis via LinkedIn från före detta kollegor och vänner och bekanta. Jag blir alldeles överväldigad och rörd över att så många bryr sig. Sen skrattade jag lite också när en av mina före detta kollegor skrev att de skulle fira finansieringen av ett forskningsprojekt med tårtor. Tårtor med bajs-dekor… (Den som vet var jag jobbade förstår precis. Man blev van…)

Större delen av dan fortsatta jag att läsa in mig på diverse. Per måste slutföra sina jobb. Jag har suttit och läst om diverse projekt som är på gång inom verksamheten.

Sen blev det lunch och jag stegade iväg till sedvanligt lunchställe. Idag blev det vegetarisk focaccia med sallad. Det är färska och fräscha grönsaker till alla rätter och jag känner mig såå nyttig.

Lunchrätter

Några av rätterna att välja mellan på lunchstället. Dessutom finns sallader och falafel.


Lunchen omfattade
också en liten avtackning för Per. K hade fixat blomma och present. S hade köpt två tårtor (ingen med bajs-dekor), en White Lady (min favorittårta) och en bärig tårta.

Hand skär tårta med kniv

Som hämtat från The Shining… Men det är bara snälle Per som skär bärtårta, inte nån galning med machete som skär i nåt blodigt. Inte heller nån bajs-dekor!


Så därefter hade jag
allt möjligt på tischan. Det började nämligen med handsprit som skvätte som en fontän på revbenen på vänster sida, fortsatte med blue cheese-dressing på lunchen och slutligen, som dessert, lite klet från tårtan. Inser att jag VERKLIGEN behöver köpa kläder, framför allt några fina tröjor att ha när jag jobbar. Som läget är nu finns det typ två eller tre jag kan använda. Men det är varmt i huset och jag sitter och jobbar i tischa. Och t-shirtar har jag hyfsat gott om – även såna som duger att ha på jobbet. Vi får se om jag kan hitta nåt nytt ifall vi åker in till Kungliga Hufvudstaden på lördag.

Och… ja just det… Var jag jobbar??? Jo, jag sitter i en gammal kex- och brödfabrik, faktiskt… En fabrik som sen gick över till att tillverka bestick och som nu inrymmer en helt annan verksamhet…

 Utsikt fr fikarummet

Utsikt från fikarummet. Man ser till höger i bild delar av den gamla kexfabriken.


Och nu måste jag ju bara fråga vad det är för lokaler du sitter i när du jobbar???
Jag är ju så nyfiken, som du vet!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om lite sånt som är på tapeten just nu. 


Det var ett tag sen
jag tog en tur i omvärlden för att kolla vad som händer. Det blir lätt så när fokus ligger på att skaffa sig ett arbete. Men nu så! Efter att ha författat tre ansökningar på svenska och en på engelska samt översatt mitt uppdaterade CV till engelska är jag redo. Häng med – om du vill, förstås!

 

skrikande barn

Ett skäl till att jag inte har skaffat barn: skrik!

Frivillig barnlöshet. Detta handlar ny forskning av Kristina Engwall och Helena Peterson om. De har gjort en kvalitativ studie och djupintervjuat ett fyrtiotal personer. Syftet var väl främst att hitta det vanligaste skälet till frivillig barnlöshet. Pinglan skriver så bra om detta att jag nästan inte behöver tillägga nånting. Mer än att jag inte är nån barnmänniska, men för den skull hatar jag inte barn. Jag har bara inte velat ha några själv. Men sen är det alltid intressant – och ofta kontroversiellt – att diskutera vad begreppet familj betyder. För mig personligen räknas jag ibland som ensamstående, ibland som skild, ibland som särbo, ibland som fästmö och ibland som bonusmorsa. Sen har jag alltid varit dotter, också…


76-årig kvinna rånad i Byhålan.
Men hur faaan kan man bara? Och just vid den aktuella affären brukar Toffelmamman stryka omkring. Rånet skedde igår och kvinnan blev inte skadad, men självklart mycket uppriven, enligt polisrapporten. Vem skulle inte bli det när man kommit ut med sin rollator och nån ryckt handväskan med ID-handlingar och 4 600 kronor?! SKÄMMES!!!

 

blå himmel och flygplan igen

En del flyger högt. På skattebetalarnas pengar.

Chef gjorde 13 utlandsresor i tjänsten – utan tillåtelse. Chefen arbetar vid Region Skåne och har trots de olovliga resorna fått behålla jobbet. Mannen har dock fått en varning. Detta påminner mig starkt om en annan chef, närmare mig rent geografiskt, som reste utomlands för att gå kurser som inte hade med jobbet att göra. Fast i just detta fall var resorna både OK:ade och betalda – av organisationens högste tjänsteman. Denna chef jobbar fortfarande kvar inom organisationen. Nån varning har h*n inte heller fått. Så därför ropar jag: Varning!!!


Så gick det efter ”The Shining”.
 
Stephen King har skrivit en uppföljare, ”Doktor Sömn”. Såväl spöken som alkoholen finns kvar. Jag är nyfiken. Och lite besatt…

 

ostbågar

Vadå ostkaka? Ostbågar heter det ju.

Strid om ostkakan! Idag är det faktiskt Ostkakans dag. Jorå, jag läste det nånstans redan i morse, men brydde mig inte så särskilt – av det skälet att jag inte är speciellt förtjust i ostkaka. Men… det rasar uppenbarligen en strid om denna småländska efterrätt! Livsmedelsverket vill nämligen förbjuda opastöriserad mjölk. Och ostkaka görs på just opastöriserad mjölk. Detta gillas inte av ostkakans vänner. Själv tycker jag att det är viktigare att försöka hjälpa tyfonens offer i FilippinernaVad är en ostkaka i detta sammanhang??? Med 2 357 döda hittills behövs en hel del hjälp…


Apotea ny näthandelssuccé.
Och jaa! Det håller jag helt med om! Suverän service, snabba puckar, pålitligt och smidigt sätt att nätshoppa apoteksvaror! Fast det har jag ju redan bloggat om. För länge sen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var sagt att jag skulle gå några ärenden åt mamma. Solen lyste och det var riktigt skönt ute. Men det är verkligen aprilväder ute…

April i blomkrukorna.


Jag gick ner mot sjön
och såg en katt som njöt av aprilsolen – på en studsmatta… Snacka om att ha hittat sin plats i livet!

”Här är min plats!”


Nere vid sjön
var det vackert som alltid. Himlen var klart blå.

Vätterpromenaden och klarblå himmel.


Aprilsolens strålar 
glittrade i vattnet.

Aprilsol i vattnet.


Vårsolen var verkligen stark!
Men det var bara varmt just i solen, vinden var nordlig.

Stark vårsol över sjön.


Jag rundande bibilioteket
och ”nya” Folkets Hus, som ju inte är så nytt längre. Blickade genom Stadsparken upp på några fina hus, det rödaktiga längst till höger i bild inrymde ett tag min tandläkarmottagning…

Hus vid Stadsparken.


Uppe i stan
utförde jag mina ärenden och fortsatte sen ner mot hamnen. Där var kajen avstängd, men jag såg en båt som låg där och vilade.

En båt låg och vilade vid kajen.


Nån restaurang
var öppen i hamnen, liksom Hotell Nostalgi. Och som alltid, Motormuseet.

Motormuseets skorsten.


Sen gick jag hem
och tjatade med mig en ovillig mamma ut. Tyvärr började det mulna på, men vi gick längs med sjön bort mot nya bron.

Vi såg ett badställe som var lite inbjudande.


Den nya bron
växer för varje dag. Här syns den på lite avstånd.

Två torn är nästan det som syns mest på avstånd.


Vi gick så långt fram
vi kunde och försökte begripa hur bron ska konstrueras genom att studera ritningarna. Det gick att föreställa sig hur den färdiga bron blir.

Två delar bro möts snart över vattnet.


Så vek vi av uppåt
i Bispmotalaområdet och gick mellan husen hem till mamma. Vi passerade ett hus som hade ett allt annat än inbjudande staket. Kanske nån av herrarna som gjorde The Shining bor här?

The Shining?


Blåsten tilltog
så det var två frusna som kom innanför dörren. Kaffe och Tobleronetårta satt fint! Men finast ett telefonsamtal med Fästmön medan kaffet perkolerade… Anna hade varit ute och gått i hagel. Och nu, när jag tittar ut, snöar det… Aprilväder…

Read Full Post »

Midsommarafton avslutades som den verkligen borde: i skräckens tecken! Frida och jag bänkade oss framför TV:n, Fästmön också en stund, och såg The Amityville Horror från 2005. Detta var alltså INTE en remake av den gamla filmen (den som på svenska kallades Huset som Gud glömde) utan egentligen en fortsättning av filmen.


I det här huset mördades en familj…

                                                                                                                                              George och Kathy köper sitt drömhus dit de flyttar med Kathys tre barn. Barnens pappa är död och George kommer sakta in i familjen. Men de vet inte först att en hel familj har blivit mördad i huset – av en av familjemedlemmarna… Den nya familjen känner av vissa märkliga saker – dottern Chelsea får en osynlig vän i flickan Jodie – men George är nog den som märker mest. Och han förändras… Till slut står budskapet klart för honom: Fånga dem och mörda dem…

Filmen inleds med orden

Based on a true story

och sägs alltså vara baserad på verkliga händelser. Det finns till och med en hemsida om händelserna… Fast Frida och jag fnyste lite, för såna där saker tar vi med en nypa salt.

Jag tyckte filmen var ganska bra, men vad jag minns var den äldre filmen läskigare. Den här filmen är bara bitvis otäck, mest vid de tillfällen när nån ”döing” hoppar fram och bara ser läskig ut. Och mot slutet påminner den lite för mycket om The Shining. Jag ger filmen medelbetyg, så jag ska väl dela ut lite tofflor här också, så det blir tydligt! Tre tofflor av fem möjliga.

Read Full Post »