Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘The Killing’

Jag trodde inte man kunde vara så här trött… Visst är det skönt, men jag känner mig helt slut.

Stannade till vid Tokerian på vägen hem för att handla middag och chips. Det blev en dr Oetker-pizza. Fast det blev sen chips till middag. Pizzan ligger kvar i frysen. Hänger nog ihop med att det var fullt av tokar på Tokerian. En Sockis-familj med kolfärgat hår och blek hy gick fram som ångvältar. Jag skenade genom affären för att komma undan med livhanken…

Satt en stund vid pusslet när jag kom hem. Solen tittade nämligen fram idag och det var ljust ganska länge. Att lägga pussel är ett bra sätt att rensa huvudet! Tankarna gick bland annat till ett utlovat besked som skulle ha kommit den här veckan. Gissar att det är kört nu, men det känns trist att jag aldrig fick nån signal.

Strykbrädan åkte fram när jag hade packat lite grejor till i morgon. Strykhögen var liten, men jag ville få undan den. I morgon bär det av ut till Himlen. Hoppas att det vackra vädret håller i sig för det vore skönt för kropp och själ att få vara ute i naturen. Svampkniven är nerlagd i samma påse som stövlarna. Kniven är orange och fin!


Min svampkniv!

                                                                                                                                                  Svampkniven är en reklampryl som jag fick av pappa. På ena sidan skaftet är påtryckt namnet på tidningen som han vigde sitt liv åt. Samma tidning som kvickt som attan klippte av prenumerationen när han hade gått bort. Då hade han jobbat där i 30+ år. Skamligt, tycker jag. Min mamma grät och jag blev arg. Mamma hade nämligen också jobbat på samma tidning. Kunde hon inte ha fått ha kvar gratisprenumerationen fram till årsskiftet? Snålt. Men ganska typiskt en arbetsgivare som inte bryr sig om sina lojala medarbetare.

Jag har sett sista delen av The Killing. Den gick igår på TV4, men jag spelade in den på DVD:n. Åt min middag = chips och en starköl till. Tyckte att den slutade knäppt, men vad jag förstår blir det en fortsättning.

Det känns ensamt, men jag har själv valt att stanna här. Tänkte att Fästmön och barnen kanske vill ha en kväll på egen hand. Och samtidigt att jag är för trött för att orka göra nåt annat än sitta vid datorn eller ligga framför TV:n. För det är ett program i kväll som jag vill se, Tyst vittne. Men då gäller det att jag håller mig vaken till klockan 22 och ända fram till över midnatt. Det vete 17 om jag klarar…

Read Full Post »

Ett hjärta är ensamt hemma. Hemma i New Village. Och hemma i Himlen finns ett annat hjärta. Våra hjärtan som slår i samma takt befinner sig på en mils avstånd. Jag trodde att det skulle vara lätt. Jag trodde att hjärtat skulle vara OK. Men det gråter. Stora krokodiltårar. Nu ses vi inte förrän fredag kväll, eller? Det känns som en evighet när man är van att vara tillsammans varje dag.


Ett ensamt hjärta, skört som glas.

                                                                                                                                                            Jag väntade in Elias och Frida så vi fick träffas lite.  Sen åt vi pizza tillsammans – eller tjejerna åt sallad respektive kebabrulle. Samlade ihop mina prylar och matkassen jag handlat på eftermiddagen. Fästmön följde med ut till bilen för att slänga sopor i soprummet samtidigt. Linn följde med för att få skjuts till jobbet. Jag saknar Anna redan. Det har gått mindre än två timmar…

Hemma hos mig var det mörkt och tyst och tomt. Dagens första regndroppar föll när jag precis skulle köra in i garaget. Jag packade upp mina saker, tittade på affischen jag inhandlat igår för tio pix. Ringde mamma och försökte ta god tid på mig.

Sen återkallade magen mig till verkligheten. Den har verkligen betett sig konstigt de senaste dagarna. Igår blev jag för resten besviken för jag trodde att blödningarna äntligen hade upphört. Det hade de inte. Idag har de hållit på i två veckor. Är det konstigt att jag är trött?

I morgon är en ny dag och en måndag. Jag tror att vi ska åka ut till byggarbetsplatsen och klafsa omkring igen, men jag får offra mina vita gympadojor eftersom mina gummistövlar var sönder. Gympadojorna går ju att torka av.

Nu blir det en stund med lokalblaskan och kanske en titt på torsdagens avsnitt av The Killing, som jag spelade in från TV4 på DVD:n. Klockan 21 visar SvT1 Mördare okänd, kanske blir en titt. I min ensamhet. Tur att jag har lite remmar och choklad kvar från igår…

Jag älskar henne så! Anna, alltså!

Read Full Post »

Fredag igen… I morse när jag vaknade kom jag på att gårdagen var den sista torsdagen jag är ledig på ett tag. Och idag är den sista lediga fredagen… Men det känns inte som nåt bekymmer, bara roligt! Tänk att hjärnan ska få bli lite stimulerad snart och framför allt, att få lite annat än sina bekymmer att tänka på!.. Åtta timmar om dan borde jag kunna blunda för dem i alla fall, för jag lär nog inte ha tid att känna efter…

Känna efter är inte bra, som sagt. Om jag känner efter lite, lite har jag faktiskt ont i luftrören. Rejält. Och jag kan inte bara skylla på puckona som envisas med att blåsa in sin giftrök via min öppna balkongdörr. (Ja man måste ha öppet eftersom det ju helt plötsligt har blivit ganska varmt!) Det kan vara en liten infektion på antågande och det har jag verkligen inte tid med! Jag gjorde en grogg på två C-vitaminbrus sent igår kväll eftersom jag inte kan äta färska apelsiner på grund av magsåren. Jag vet ju att kroppen inte kan lagra C-vitamin, men ändå. Det kändes faktiskt lite bättre! (Snacka om placebo…) Men idag är det irriterat igen och det känns som en tyngd på bröstet. Tungt och ont att andas…


Mina luftrör och jag gillar inte puckon som släpper ut sin giftrök så att den hittar in genom min öppna balkongdörr.

                                                                                                                                                          Fästmön slutar jobba klockan 13 idag och när jag har hämtat henne åker vi och handlar det sista, det vi inte kunde handla i tisdags, typ mjölk och sånt. Vi passera New Village där jag tänkte att vi skulle hinna slänga i oss kaffe och var sin macka innan vi far ut till Himlen med våra grejor. Och vidare till skolan för att hämta Elias. Taxi Tofflan åker gissningsvis vidare sen och antingen hämtar tjejerna eller deras packning. Ja, man är inte bara taxi, man är kollifraktare också. Framöver blir det emellertid mindre bilåkning för samtliga. Egentligen har jag redan idag inte råd att åka och fara som jag gör, men från och med nästa vecka behöver jag bensinen för resor arbetet tur och retur. Anna och Elias ska cykla till skolan under veckorna och med lite träning tror jag det går bra för killen. För Anna handlar det om att få sin söta rumpa att vänja sig vid den hårda och otäcka sadeln… Aj, aj!..

Det är konstig värme idag! Det är mulet, men oerhört kvavt. I morse vid 6.15 var det 18 grader varmt – jämför det med de nio graderna härom morgonen! Är vi på väg mot sommar igen??? Nej, jag vill ha höst nu!


En bild från en tidig höstmorgon 2009. Jag var på väg till tandläkaren och stan var folktom.

                                                                                                                                                             Inte så mycket på nån lista idag att göra. Jag ska sätta mig med lokalblaskan en stund och efter det ska jag se gårdagskvällens inspelade avsnitt av The Killing. Det är lite jobbigt med såna där TV-serier som är lååånga, hela 13 avsnitt totalt. Nu är det väl avsnitt nio eller tio…

Read Full Post »

Så var det dagen för Clark Kents* eh… ska vi säga… starroperation? – ett ingrepp naturligtvis utfört inom den privata vården. I det här fallet Ryds Glas i Boländerna. Ja du kanske minns den spräckta vindrutan. Idag var det dags att lämna in bilen och få rutan utbytt. Till den facila kostnaden av 1 500 kronor. I skrivande stund vet jag inte var jag ska hitta dessa pengar fram till klockan 15. Men jag noterade när jag lämnade in bilen att de helst tar kort. Och på kortet har jag en flertusenkronig kredit sen min tid som högavlönad. Kommer väl till pass nu. Inte väl som uttalas ”väll” utan väääl med långt ä.


Min man.

                                                                                                                                                                    Jag har hittills fått bra service från Ryds, ett företag som mitt försäkringsbolag rekommenderade. Gratis lånebil ingår och jag har kört hem en liten Polo därifrån vars bromsar nyper till vid minsta touch. Detta får mig att undra vad Mekar-Bruden egentligen har gjort med Clark Kents bromssystem… Du anar inte vilken stor lust jag har att hänga ut människan med namn och allt, men jag gör det inte av olika skäl. Ett är väl att jag nånstans tycker synd om en person som jobbar på bilverkstad och som uppenbarligen tror att hon klarar av att byta bromsbelägg… Hur som helst, den lilla Polon är kvick också och jag begriper mig inte riktigt på alla funktioner, men hem kom jag i en bil vars lackade ytor gjorde 100 procent reklam för… Ryds glas. Dessutom fick jag lånebil nummer sex, det tar jag förstås som ett tecken på att man förstår mig!


Grundfärgen på lånebilen är nog vit, men nu är den rätt grön också.

                                                                                                                                                       Fästmön började arbeta på sitt vanliga jobb idag och hennes arbetsdag startade klockan sju. För att hinna med blev hon därför avlämpad redan tjugo i på jobbet, för sen skulle jag ju ta mig ut till Boländerna. Hon slutar redan klockan 13 idag, så vi får en hel eftermiddag och kväll tillsammans. Bilen ska inte hämtas förrän klockan 15, så eventuellt äter vi middag innan dess. Idag blir det rester, det vill säga ostpajen från lördagen. Till den tänker jag göra en god sallad.

Onsdag – fredag börjar Anna klockan sju, vilket innebär tidig uppstigning på morgnarna. För det känns väldigt mycket tidigare än när hon började klockan halv åtta… Två långa dar har hon också, onsdag och torsdag, så jag får väl se till att ha nåt gott till middag klart när hon kommer hem. På fredag slutar hon klockan 13, men då bär det väl diretk iväg för att storhandla eftersom Elias och tjejerna kommer till kvällen.

Nästa vecka blir jag hos Anna i Himlen några dar, men sover sen hemma den 31:a. Den 1 september smäller det nämligen! Innan dess har jag mappen med inläsningsmaterial att ta mig igenom. Det känns inte alls betungande, bara roligt!

Snart dags att vika tvätt från igår och köra igång ett nytt lass. Troligen bli det två maskiner idag, en med tjockis-svart tvätt och en med jeans. Annars har jag betat av bra på min Att-göra-lista, den som ligger på bänken i köket. Kvar att göra är emellertid att sätta en ny vinsats och det gör jag nog nån dag i veckan. Det är inte så betungande mer än för ryggen.

Nu är det dags att kolla om det har hänt nåt lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Sen blir det kanske det där avsnittet av The Killing från i torsdags som jag inte har hunnit se än.

                                                                                                                                                            *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Det blev snabbt vardag igen – i alla fall för somliga. För en del är det ledigt ett tag till, nästan fyra veckor. Igår var det som att komma hem till det grå. Uppsala är en väldigt tråkig stad. Vi som har drabbats av dess negativa sidor och personligheter vet också att det är en otroligt hård stad. Ingen är vad h*n utger sig för att vara, löften är till för att brytas och folk ska huggas i ryggen. Helst hårt. Inte konstigt att man har blivit som man har blivit när man har klarat sig igenom allt det där…

För att ta udden av det trista och gråa och för att testa min mage blev det en kvällstur till Mac Jack.  Flottiga pommes frites och kycklingburgare med mango raja borde ge mig ont så att min egen teori om mina magproblem stärks. Det gjorde den. Aj, aj!


Det regnade på rutan.

                                                                                                                                                                     Vi gav oss iväg i värsta regnet, men det var nödvändigt, för vi behövde även inhandla frukost. Idag var det nämligen inte uppdukat flera bord med massor av alternativ till frukost. Nej, idag är det tillbaka till fil/lättyoghurt och ostsmörgås. Men det är gott det med! För övrigt passade jag på att inhandla en snigg diskduk. Om den är bra sen, återstår att se. Den ska tvättas före första användning.


Kan en diskduk verkligen vara luktfri? Nåja, snigg är denna i alla fall, tycker jag!

                                                                                                                                                          Kvällen avrundade vi framför TV:n där vi såg ett på DVD:n inspelat avsnitt av Tyst vittne. Lite lagom att runda av söndagskvällen med. Andras död gör de egna krämporna och den egna ångesten mindre. Faktiskt. Jag tror att det är lite skälet till att jag läser och ser så många deckare och mordhistorier!

Idag då? Jo, jag har skjutsat Anna till jobbet och postat två veckors ikryssat a-kassekort. Ska läsa igenom lite papper från Försäkringskassan som hade kommit i fredags. Det är rätt fantastiskt. Jag får en dagersättning på 680 kronor före skatt antingen från a-kassan eller Försäkringskassan. Om jag skriver ett inlägg här på bloggen, vilket tar mig cirka en halvtimma, som jag får betalt för, får jag 250 kronor före skatt. (Företag som köper inlägg hos mig betalar 500 kronor.) Är det vettigt, det??? Räkna och jämför… Om jag skulle skriva tre inlägg (en och en halv timmas jobb) mot betalning varje dag skulle jag tjäna mer än jag gör när jag jobbar på mitt praktikjobb i åtta timmar. Tro nu inte att jag inte ser fram emot att börja jobba – för det gör jag! Det ska bli skönt att komma in i rutiner igen och det ska bli kul och givande att få lära sig nåt nytt, att få träffa nya människor och att få ingå i  ett sammanhang!!! Men det lönar sig ju inte riktigt…

Vad händer idag? Jag har ett par gaytidskrifter att läsa igenom. Vidare ska jag försöka läsa ut en bok som jag tycker kvalificerar sig för Världens Tråkigaste Bok – recension kommer sen, förstås! Ett inspelat avsnitt av The Killing ligger på DVD-hårddisken och väntar.


Vad ska vi hitta på idag, min nyfunna kompis och jag?

                                                                                                                                                               Kanske hittar jag nåt att förarga mig över i helgens tidningar, nåt jag kan blogga ilsket om. Usch, jag ska verkligen försöka göra den här bloggen lite mer positiv! Men det är svårt, för det sker så många knäpperier runt om i världen, nära och långt borta. Då är det svårt att vara snäll.

Jag har också en mapp med material som jag behöver läsa in mig på före den 1 september. Det ska bli spännande, som sagt!..

I kväll ska jag i alla fall Ut på Uppdrag, men först tänkte jag dinera med min kära när hon har slutat arbeta. Sen blir det kväller igen…

Read Full Post »

I inledningsscenerna: en ung kvinna jagas genom en mörk skog. Hon halkar och förföljaren hinner upp henne. Detta är upptakten till The Killing, en amerikansk spännande serie som hade premiär i kväll på TV4.


Två oroliga föräldrar.

                                                                                                                                                                 Stan och Mitch Larsen får veta att deras tonårsdotter Rosie INTE har tillbringat helgen med sin bästis som de trott. Och när Rosie inte kommer till skolan på måndagen förvärras läget. Polisen hittar pappans kreditkort och en blodig tröja och jakten på den försvunna flickan börjar. Samtidigt flätas två andra historier in: den ena om polisen Sarah Linden, som råkar få fallet samma dag hon ska flytta från stan, den andra om kommunfullmäktigeledamot Darren Richmond.

Detta är en riktigt läskig deckare! Jag sitter och fryser och ryser under hela detta första avsnittet, för det är kallt, regnigt och mörkt. Samtidigt är det ”snyggt” filmat och skådespelarprestationerna, främst föräldrarna och den kvinnliga polisen, ganska bra. Det enda som stör mig lite är att det hela påminner om en dansk eller norsk polisserie där det också förekom politik och försvunna flickor… Hjälp mig den som kan att komma på vad den hette!

Jag ger i alla fall detta första avsnitt högt betyg. Men mycket kan hända än – såväl i serien som betygsmässigt. Det är nämligen tolv avsnitt kvar…

Read Full Post »