Vecka 30: Sommar och Vinter

Ett hissande och dissande inlägg.

---

 

Idag är det torsdag. Nån semester tar jag inte från den sedvanliga hiss- och disslistan varje vecka. Här kommer den – enligt mig, alltså! Sommar är förstås hiss och Vinter diss.

Sommar

• Min pappa (Bästa pappan man kan ha haft!)
• Vår modiga Frida (Som på eget bevåg försöker få upprättelse.)
• Massor av fynd (En del gratis eller redan betalda, till och med!)
• Mayday (En riktigt bra brittisk TV-serie!)
• En liten blomma i min hortensia (The return of the Flowers!)
• The Conjuring (En riktigt läskig skräckfilm!)
• Lisa på A-kassan Vision (Äntligen en trevlig och serviceinriktad person som jobbar där!)
• Ginger Joe (Lite alkohol, mycket svalka!)
• Andra andningen (Sofie Sarenbrant lyckades fånga mig i andra försöket!)
• Olidlig spänning på jobbfronten! (Två arbetsgivare, bara en Toffla.)

Vinter

• Saknaden efter min pappa (Den finns här alltid, inte bara idag när det är åtta år sen han drunknade.)
• Svenska högskoleutbildade journalister (Fick de ingen utbildning i att skriva och i svensk grammatik?)
• A-kassan (Visst, bra att uppdatera sig tekniskt, men inte fullt så bra när det inte funkar som det ska.)
• Meddelanden från a-kassan (De ger mig magknip, för de handlar om saker som inte stämmer med verkligheten.)
• Äckliga grannar (Vissa saker vill man inte höra från er. Stäng in er och gör det ni ska privat!)
• Karlavagnen i P4. (Nej, det är inte nåt bra radioprogram längre, mycket på grund av programledarna som inte är programledare utan… artister etc.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Äckliga grannar och knäppa jag

Ett gott & blandat inlägg. Eller rätt äckligt.

---

 

Anna letade godbitar i Gott & blandat-påsen i mörkret igår kväll.

Efter gårdagens läskiga filmkväll hade vi lite svårt att sova i natt. Fästmön tyckte att det kändes som om hon hade druckit kaffe. På mig kliade överallt. Och sen var det ju rätt varmt. Att vi var uppskrämda erkände väl ingen av oss… Men vi överlevde natten, trots att jag drömde att mitt hjärta stannade. Frukost intog vi på Annas balle* allt medan en granne hade allt upptänkliga kroppsljud för sig. H*n hade nämligen inte stängt sitt badrumsfönster. Vi hörde typ ”allt” och jag kan säga att frukostfilen åkte hiss och blåbären studsade i strupen… En del grannar är bara så äckliga!!!

Idag är finvädret tillbaka. Anna tvättar och packar inför sin och Elias semestertripp i morgon. Själv sitter jag och funderar på om jag ska orka pallra mig in till stan i hettan och träffa en mycket god vän. Jag tål ju inte värmen så bra. Men jag vill ju gärna träffa vännen. Äh, jag tänker ett tag till!

Anna solade en liten stund efter frukost på sin balkong. Men nu söker vi svalka.

Det är svårt att hitta svalka nånstans. Anna hänger just nu under takfläkten i Elias rum. Jag försöker sitta i drag vid balledörren**. Vi har svettningar, kan man lugnt säga. Av den svalkande morgontoaletten – utan äckliga kroppsljud och med stängd dörr och dito fönster – märks föga. En dusch skulle sitta fint, men jag sparar mig till kvällen, tror jag.

Inne på tjejtoan hos Anna höll jag på att göra nåt riktigt knäppt i morse. Det var sååå nära att jag grabbade tag i flaskan med hårborttag-ningsmedel i stället för bajssprejen… Tänk om det hade landat på mitt huvud… Jag som inte har så mycket hår där nu sen Mona klippte och rakade i måndags… Ja, jag är rätt knäpp och okvinnlig, det är bara att inse. (Hårborttagningsmedel… vad ska man ha det till?)

I övrigt satte Anna myror i våra huvuden i morse genom att komma och tänka på en viss solkräm som var populär i vår ungdom. Ingen av oss kom ihåg vad den hette först, men efter rannsakning av långtidsminnet var det faktiskt jag som hittade namnet:

Delial!!!

Ett – noll till mig, alltså, i icke-demens, den här dagen. Nu ska jag se om jag inte kan spöa en viss orm i ett speciellt spel, allt medan jag funderar på huruvida jag ska göra en stadstripp eller inte.

 

*Annas balle = Annas balkong
**balledörren = balkongdörren

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

The Conjuring

Ett inlägg om en skräckfilm.

---

 

I kväll blev det en afton med de stora flixen. Och Netflix. Fästmön hade pratat om en läskig film, The Conjuring. Vi bänkade oss på kvällen och Linn skötte kontrollerna. Kontrollen över mina hårsäckar på benen kunde jag själv inte hålla. Alla hår ställde sig understundom rakt ut. Skräck!

Historien känns bekant: familj med ett antal barn flyttar till hemsökt hus på landet. Skillnaden är att denna film är ”based on a true story”. Och väldigt läskig. Spökerierna börjar med en gång. De små flickorna drabbas liksom mamman. Hunden vill inte ens gå in i huset. Men mamman får kontakt med ett par spökjägare. Kan de driva ut den onda anden ur huset? Och vad är det för ond ande?

Äntligen en skräckis som verkligen är en skräckis! Här i hemmasoffan blir vi rädda för klappleken och konstiga ljud redan från början. Vid ett tillfälle skriker en av oss rakt ut av rädsla. Precis så här ska en skräckfilm vara,

Toffelomdömet blir det högsta, ingen tvekan.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »