Ett inlägg om dagens promenad, förbi Den Hemliga Trädgården, bland annat.
Det var friskt och fuktigt att gå idag! Jag testade att gå fort och jag testade att gå normalt, men ändå lite fortare än igår. Runkeeper är bra på det viset, man peppar sig själv. (Eller, appen! Det är ju appen och tjejen som tjatar var femte minut i mina öron som kommer med de glada tillropen jag blir peppad av. På amerikansk engelska, så att mina öron krullar ihop sig. Har hon en tennisboll i halsen, eller?) Resultaten förbättras! Går jag snabbt klarar jag en kilometer på strax över nio minuter. I normal takt, tolv minuter. Bättre än gårdagens normala takt som la en kilometer under sulorna på över 13 minuter! Jag är nöjd!

Gårdagen: en kilometer på tretton minuter.
Övning ger färdighet! Träning ger bättre ork och bättre humör. Men det ska vara på mina villkor. Att skutta omkring bland andra svettiga människor på en träningslokal passar inte mig. Jag beundrar dem som passar in där och som det funkar för där, dock!

Idag: en kilometer snabb gång: strax över nio minuter. En kilometer normal gång: runt tolv minuter.
Dagens mål var Den Hemliga Trädgården. Den rundan är ganska precis fyra kilometer. Och jag klarade den!

Det gäller att se ner så man inte halkar!..
Lite rädd är jag att jag ska halka eller trampa snett med min friska fot (= hål-foten, ledbandseländet, du vet). Det gäller att gå på trottoarer som är bra och till exempel inte tjäl- eller rotskadade i asfalten. Eller att slå på arslet på hala löv. Man måste se lite ner, alltså.
Den Hemliga Trädgården var förstås kvar – i värre skick än nånsin! Å, om jag vågade mig in i den, jag är så nyfiken! Trädgården är totalt igenväxt, men idag gjorde jag en spännande upptäckt: där finns fler än ett boningshus! Det är en stor tomt, med andra ord.

Ett av boningshusen skymtar mellan bladverken i Den Hemliga Trädgården.
Jag lyckades bara fånga ett av boningshusen på bild, tyvärr. Vill inte snoka för mycket eftersom jag faktiskt också noterade hela fönsterglas och gardiner på övervåningen i det andra boningshuset… Men ett litet hus på tomten vågade jag mig på att föreviga i alla fall.

Litet hus i Den Hemliga Trädgården.
Undrar vem som bor där! Vem som äger stället! Det är så konstigt, den här igenväxta tomten ligger alltså mitt i ett villaområde där alla hus och trädgårdar är snudd på trist välskötta. Och med trist välskötta menar jag snaggat gräs, alldeles för hårt beskurna träd och knappt några blommor, möjligen ett äppleträd. Välskött, men trist! Så skulle inte jag ha det i min trädgård. Men nu har jag ju ingen, så jag behöver ju inte fundera vidare på detta egentligen.

Jag lyfter mina drömmar över trädkronorna, ovan regnbågen…
På hemvägen tilltog regnet. Det var ganska skönt. Nyllet var nog högrött och jag var varm.

Regnet tilltog på hemvägen.
Nu är jag värd en helgfrukost med kokt ägg och sen blir det en dusch. Hur långt har DU kommit i DIN lördag, tro???
Livet är kort.