Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tempo’

Ett soligt inlägg.


 

Balkongbord med blommig duk

Kanske kostar jag på mig en ny duk till ballebordet.

Oj vad det har blivit varmt plötsligt! Jag vet ju sen tidigare att maj månad kan vara riktigt behaglig och underbar om solen vill. Temperaturen kan ligga på strax över 20 grader och det passar mig perfekt – inte för kallt och inte för varmt. Och just när våren är på väg att närma sig sommaren startar ett nytt, spännande äventyr för min del: på måndag klockan nio börjar jag jobba. Jag har fått en tillsvidareanställning som kommunikatör i statens tjänst, på en IT-avdelning nånstans i Uppsala. Jag lovar, det kommer mer information, men först vill jag skriva på kontraktet (det blir på måndag) och så vill jag att överklagandetiden (oklar hur lång) går ut.

Den här sista lediga veckan inledde jag ju med långkörning igår. Idag har jag tvättat, städat och gjort ballen* sittbar. Det sistnämnde innebär att jag har tagit bort den gigantiska presenningen och torkat av golv och möbler. Min blåa vaxduk med vitsippor är pålagd på ballebordet**. Kanske kostar jag rentav på mig en ny nu när jag snart får månadslön igen. Nån blomma ska jag också ha på ballen så att det blir lite färg och allmänt trevligt. Men det känns lite för tidigt än – så sent som i torsdags var det ju bara tre grader varmt här.

Shea body butter

Shea body butter är mitt favorit kroppssmör.

I morgon blir det ett kombinerat stadsbesök och dejt med Fästmön. Det inleds med en kaffe på Sandys, där jag ska hälsa på ”bossen”. Sen ska jag då leta efter en ny jobbväska. Nej, ingen handväska och ingen skinnportfölj, utan en praktisk jobbväska där en pärm, papper och min bok på gång får plats. En ny plånbok behöver jag också. Liksom nuvarande jobbväska är den så trasig att det faller bitar från den. Och så kan en ju inte ha det! Kanske tittar jag också in på The Body Shop eftersom min burk med shea body butter håller på att ta slut. Det är ganska dyrt men drygt och nuvarande burk har räckt ganska precis ett år.

Slutligen ska jag eventuellt sätta sprätt på ett presentkort på Akademibokhandeln som jag fick av NK*** och Marcus mamma när jag skulle sluta på SGU. Eftersom jag dessutom är med i Akademibokhandelns vänner kan jag kanske hitta böcker jag vill ha till lite extra bra priser. I vanliga fall nätshoppar jag ju, främst hos Bokus, men det är nåt visst med att gå in i en riktig bokhandel… Dessutom slipper jag åka till Årsta jävla Travcafé för att hämta mina böcker. Så blir det när det är olika transportföretag och olika postföretag, det vill säga inte bättre alls för kunderna.

På bokfronten har Anna berättat att mina födelsedagsböcker nu har anlänt till ICA Solen (inte till Tempo i Vattholma, tack och lov!). Trots det tror jag inte att jag har svårt att hitta böcker att köpa för det generösa presentkortet på 300 kronor. Emelie Schepps tvåa ligger bra till liksom Stefan Tegenfalks Den felande länken. Men sen blir det svårt att välja… Dessutom har jag två recensionsböcker på ingång mot slutet (?) av månaden, Martin Falkmans Tunneln i slutet av ljuset och Susanne Ahlenius Dödligt dubbelspel.

Vita spårDen felande länkenTunneln i slutet av ljusetDödligt dubbelspel

 

Toffelfötter på balkongräcket

En liten stund fick jag sitta på ballen idag i alla fall.

Jag kan konstatera att det inte blir några större problem att hitta sommarläsning! Om en nu bara kan sitta på ballen och njuta av sina böcker. I eftermiddag har jag gjort ett försök. Det var svårt att stå ut med ljudet av gapiga ungar och tre tramsande förvuxna pojkar som sparkade boll på tennisbanan. Hårt. Och nu har nån hällt en flaska tändvätska över kolen i sin grill. Då får jag stänga fönster och dörrar och inta min middag inomhus. Nåja, jag kunde sitta ute en timme i alla fall, alltid något.

 

Vad har DU haft för dig idag då??? Välkommen att berätta med några rader i en kommentar. Passa samtidigt på att gissa vad det står på den andra galgen – ingen är nära svaret än!


*ballen = balkongen

**ballebordet = balkongbordet
***NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Gustavs grabbDen har fem år på nacken nu, Leif GW Perssons självbiografi Gustavs grabb. Berättelsen om min klassresa. Men jag har alltid velat läsa den. Glatt överraskad hittade jag den en lördag i februari hos Myrorna. Exemplaret, inbundet och i fint skick, var säkert inte läst mer än en gång och boken kostade bara 15 kronor. Vilket fynd! På eftermiddagen läste jag ut den – det gäller att göra vettiga saker nu och inte deppa ihop.

Inte tar det lång tid innan jag är helt fängslad av bokens innehåll. Författaren beskriver, subjektivt, förstås, sitt liv från barnaåren till nutid. Språket flödar klart och för berättelsen vidare i ett tempo som tilltalar mig mycket. Inte heller viker författaren för att skriva om svåra saker, som till exempel hatet gentemot sin mamma, sin missbruksnatur, sin övervikt och sitt självmordsförsök. Annat extra intressant för mig som kommunikatör är turerna i den så kallade Geijeraffären, där Leif GW Persson blev syndabock. Han blev mycket illa behandlad, men lyckades komma igen, som vi ju vet, bland annat som författare men också som TV-personlighet.

En stark person väjer inte för sina svaga sidor. Jag rörs alldeles särskilt när han beskriver det svarta hålet han upplever inuti sig själv efter pappans bortgång. Vi har så många likheter, författaren och jag, inte minst förhållandena till våra fäder. Men när jag läser om det som författaren fick med sig från sin far – en koppartunna, en klackring och en flaska konjak – skiljer vi oss åt. Jag fick visserligen både pappas klackring och hans konjak, men jag fick också en grav att gå till. Det fick inte Leif GW Persson.

Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Eurovision Song Contest 2013. Semifinal 1

Ett inlägg där Tofflan skriver om den första semifinalen i Eurovision Song Contest 2013.


Nej, det blev ingen livebloggning från Tofflan
i kväll heller. Jag har inte livebloggat en enda gång hittills kring Eurovision Song Contest 2013 och igår kväll blev det inget undantag, trots att det var semifinal. Jag la ut mina omdömen efteråt.

Den som ville följa en livebloggare som skriver om semifinalen kunde i stället göra det här.

Av gårdagskvällens 16 bidrag var det tio som går vidare till finalen nu på lördag. Nästa semifinal går på torsdag kväll. Klara till finalen är Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Storbritannien och Sverige.

En otroligt snygg inledning, både grafiskt och musikaliskt. Teckenversionen av Euphoria var så vacker – och så passande denna Teckenspråkets dag! Sen kom Petra Mede iförd nån sorts fiskliknande outfit. Käft har hon, i alla fall. Nuff said!

Så här såg startfältet för semifinal 1 ut:

(Under respektive land, artist och låt finns mina omdömen.)

  1. Österrike: Natalia Kelly: Shine
    Inte så tokig början! Men det här är förstås ingen vinnarlåt, det är det inte. Man Natalia Kelly kan sjunga i alla fall, hon är rätt najs att se på. Fast hon stod lite väl stilla på scenen.
  2. Estland: Birgit: Et uus saaks alguse
    Vissa språk gör sig bättre i musikalisk form, andra mindre bra. Det här var dessutom en rätt seg låt som aldrig kom igång. Och Birgit stod i nattsärken och sjöng. Bra röst, dock.
  3. Slovenien: Hannah:  Straight into love
    Efter Petra Mede i fiskdräkt kom Hannah i nån sorts fågeldräkt. Bra tryck i låten bitvis, men hon sjöng rätt falskt och gapigt.
  4. Kroatien: Klapa s Mora: Mižerja
    Dags för Balkanballad, skönsång, men nej tack. Jag somnar.
  5. Danmark: Emmelie de Forest: Only teardrops
    Barfotaflickan och trumslagarpojkarna. Jag fattar inte riktigt hur den här låten kan vara favorittippad. Den går säkert vidare, men jag tycker att den är tråkig. Hon sjunger ju samma sak om och om igen i låten.
  6. Ryssland: Dina Garipova: What if
    Ytterligare en ballad, en flicka och… månar??? Bra låt, fast lite långsam, dårå, och pekoraltext.
  7. Ukraina: Zlata Ognevich: Gravity
    Ballad igen! Flicka igen. Jätte kånkade på flicka. Flicka kan sjunga. Flicka i fint fodral, men snävt. Lite bra sväng i den här, men tjejen svängde inte mycket.
  8. Nederländerna: Anouk: Birds
    Mera lugnt! Vilka sömnpiller det var i kväll!
  9. Montenegro: Who see: Igranka
    Men hallå! Rymdrap. Nej tack!
  10. Litauen: Andrius Pojavis: Something
    Men varför valde han att sjunga på engelska? Dålig engelska! Falsksång. Och tics, bar mage, visar kalsongresår. Nej usch, bort!
  11. Vitryssland: Alyona Lanskaya: Solayoh
    Tempo!! Äntligen ville jag dansa. Fast vad hade dansarna på scenen på sig för trasor? Och låten påminner mycket om en Nanne Grönwall-låt…
  12. Moldavien: Aliona Moon: O mie
    Jisses! Nu flyttades fokus nästan från frisyren till klänningen. Sången liksom glömde man som tittare och lyssnare bort…
  13. Irland: Ryan Dolan: Only love survives
    Skinn såg bara svettigt ut. En gapig låt som inte liksom kom igång. Som nåt jag har hört förut.
  14. Cypern: Despina Olympio: An me thimase
    Låttiteln betyder ”Om du minns mig”. Frågan är om vi gör det. Yet another ballad… Men den här gillar jag! Melodiöst och mjukt. Romantiskt. Så ja. Jag minns dig!
  15. Belgien: Roberto Bellarosa: Love kills
    Svart. Ögonbryn igen. Stillastående. Det hände liksom ingenting. Mer än att de två hopporna på scenen for omkring och irriterade.
  16. Serbien: Moje 3: Ljubav je svuda
    Men vad hade de på sig? Fruktansvärt. Som cupcakes – fast inte ett dugg söta, bara konstiga! Jag missade nästan låten helt bara för det. Den var rätt OK.

De sex låtar jag absolut inte ville höra på lördag är Estland, Kroatien, Montenegro, Litauen, Moldavien och Serbien. (Får jag bara säga sex?)

De tio låtar som gick vidare till finalen blev: Moldavien, Litauen, Irland, Estland, (men vaffan…  tre av mina sex låtar som jag inte ville höra..!), Vitryssland, Danmark, Ryssland, Belgien, Ukraina och Nederländerna.

Det var det hele. Och vad tyckte vi om allt runt omkring då? Jorå, Petra Mede var rätt nedtonad, tack och lov, men hon artikulerar så käften går ur led. mycket behöver hon inte ta i! Men det var kul med den historiska återblicken, trots att PM flamsade in där också. Norrskensnumret före röstningen var… annorlunda. Ett tag såg det ut som en gigantisk tårta eller pizza som det sprang folk på. Lynda Woodruff svamlade på nån avart av cockney. Men hon är i alla fall rolig.


Livet är kort. Men är det en schlager?

Read Full Post »