Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘telefontid’

Ett nyttigt inlägg.


 

Nej, jag har inte enbart ägnat mig åt utsvävningar. Det har blivit en hel del nytta gjord också. Igår innan jag for iväg ner på stan ringde jag a-kassan. Hela tre timmars telefontid hade de under onsdagen. En baxnar. De måtte vara helt slut efter arbetsdan. <== ironi! I vart fall var det en skön känsla att ringa och säga att jag har fått jobb. Ändå tyckte de att jag skulle skicka in en kopia på mitt nya anställningsbevis. Eh? Varför då? Jo, får att systemet kräver det. Men sen kom handläggaren på att systemet inte kommer att kräva det. Jag skickar in mitt sista a-kassekort för två veckor nu på måndag, samma dag jag börjar jobba. Dessa två veckor har jag varit helt arbetslös. Inga underliga så kallade deltidsdagar som a-kassan kan dra av alltså. Så jag slipper. Gentilt. <== ironi! (Hade inte tänkt skicka in nåt i alla fall.) Det fick mig att undra ännu mer vad alla handläggare gör på a-kassan när det är systemet som kräver in intyg och Arbetsförmedlingen som ansvarar för att arbetssökande söker tillräckligt med jobb och aktivitetsrapporterar. I vart fall ska det bli skönt att slippa både a-kassan och Arbetsförmedlingen. Nu. Ett tag. (För alltid, kan en väl inte hoppas på, luttrad som en är.) Det första jag ska göra är att byta fack. Vision är inte det vassaste facket i Sverige, om en säger så. Sen ska jag vänta på att få besked på alla jobb jag har sökt. Den lilla <== ironi! högen här nedan består av ansökningar som jag ännu inte fått svar på. Kanske blir det en svart lista på en blogg nära dig framöver på arbetsgivare som skiter i att folk lägger ner tid och kraft på att skriva ansökningsbrev.

 Sökta jobbhög som väntar på svar

De här ansökningsbreven vill jag ha svar på.


Tänk att det är så stört omöjligt 
att försöka ta sovmorgon så här de sista skälvande dagarna i livegenskap-arbetslöshet! I morse vaknade jag klockan 5.30 och tolv minuter senare gav jag upp försöken att somna om. Medan Kristus flaxade upp till himlen grottade jag ner mig i en bok om ett fiktivt mord i antikens Rom. Boken var en av dem som Återbruket skänkte sina kunder förra sommaren när alla böcker var gratis under ett par veckor.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

St Paulia

Det blommar i sovrummet.

Men till sist blev jag rastlös och steg upp. Jag tog tag i min strykhög som vuxit till tre maskiners tvätt. Trots det var den inte alltför hög. Under strykningen kom jag på att jag inte hade gjort april månads räkningar, så jag tog en paus för att kolla. Eh ja… Minnet är gott, men kort, för jag hade gjort räkningarna. Det har jag inget som helst minne av, dock. Läskigt. Efter strykningen tog jag itu med att sortera lite papper och rensa bort saker från skrivbordet. Det var skönt. Ett varv med vattenkannan har jag gått. Då upptäckte jag att S:t Paulian, som jag fick av Elliot Hund och köpte för att ha på förra jobbet, blommar igen i sovrummet.

Den här röda torsdagen blev det också en tur ut till Förorten. Jag hämtade Fästmön när hon slutade jobba och vi åkte för att proviantera på ICA Solen. Men tänk… där säljer de nåt så exklusivt som… ANDFÄRS!..

Andfärs

Andfärs säljes på Solen!


Naturligtvis hade jag lite BAKtankar 
med att skjutsa hem Anna. Dels hade jag paket och kakor till födelsedagen från yngsta bonusdottern att hämta och så hade födelsedagsböckerna från Anna levererats från nätshopen. Men bäst av allt var nog att sitta på Annas balle* och dricka nybryggt kaffe och äta en glass…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Självklart blev det lite kattgos 
innan jag åkte tillbaka hem till New Village för ett maratonsamtal (53 minuter) med mamma. Katterna var med oss ute på ballen, men de tyckte nog att där var för varmt. Citrus visade sig vara en blomälskare och åt såväl penséer från i år som torr lavendel från förra året. Och lite av min glass. Mini gick strax in och la sig på kökssoffan i stället. Lucifer fnattade mest runt.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Jag ska kika på mina födelsedagsböcker 
och öppna mitt paket. Kakorna tar jag till kvällskaffet. Det finns fortfarande chans att gissa på galgen, för övrigt. Klicka på bilden nedan så kommer du till tävlingen!!!

Galge roligt du kom

”Roligt du kom” står det på galgen, men vad står det på den bakom??? Klicka på bilden och gissa i tävlingen!


*Annas balle = Annas balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett uppspelt inlägg om händer, tänder, fötter, nackar, huvuden och andra kroppsdelar.


 

Fullmåne

Måndagstrött, men inte nattsvart.

Måndagstrött var mitt namn i morse. Det var ju så att jag blev lite långledig i helgen, hela fyra timmar extra. Då blir en trött. Mycket trött. Det går alldeles för lätt att vända på dygnet, nämligen. Men snart kom jag igång på jobbet. Det är roligt och skönt att ha mycket att göra. Det är inte nattsvart utan tvärtom. Jag mår bra av att ha mycket att göra och dåligt av att ha för lite att sätta tänderna i.

Huvudredaktören från norr är nere på besök och då får jag passa på att samla ihop de frågor jag har. Inte så lätt alltid, för jag och närmaste kollegan försöker ibland lösa saker på egen hand – på gott och ont. Jag jobbar i vart fall på och idag har jag fått en hel del saker ur händerna. Nu är lay outerna för fyra (fem?) trycksaker klara förutom ett antal illustrationer av varierande sort som ska petas in. Det trillar också in textkorrektur vartefter.

A foot in the door dörrstopp

En fot i dörren. Men frågan är vilken dörr…

Kanske ska jag nämna nåt om egen fot också. Frågan är bara i vilken dörr den lilla rätt stora Toffelfoten ska placeras… Det händer saker, kan en lugnt säga. Ibland skulle jag behöva klona mig lite, för jag gillar inte att släppa sånt som inte är färdigt. Men jag är inte där än. Jag bara trappar upp. Det är nämligen så att mötet härom veckan har gett utdelning i form av en inbjudan till ytterligare ett möte, på onsdag. Ja jemine…

Nog har jag jobbat ganska hårt den senaste månaden. Den har hänt otroligt mycket på kort tid i livet och jag har lärt mig nya saker i och med jobbet. Det är roligt, men nacken har börjat protestera idag. Därför ska jag strax avsluta den här sittningen vid datorn och rulla lite med huvudet. Ja inte som hon flickan Regan i Exorcisten – inga helvarv här, inte. Min kväll ska jag ägna åt att tänka på saker och ting – hur jag ska förhålla mig och hur jag ska hantera dem. Lite senare har jag telefontid med en vän. Vi behöver verkligen uppdatera varandra! Sen ska jag nog ge Väninnan en del av min tid också. Att läsa är ett bra sätt att bearbeta saker, framför allt att läsa om verkliga människor och stora problem.

Det snurrar rätt bra i skallen här. Vad rör sig i DIN skalle? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om färdtjänsten i Metropolen Byhålan och en rädd mamma.


Uppdatering 2: 
Ytterligare ett svar från handläggaren har nu inkommit på mitt förra svar. Jag blir lyssnad på och mina synpunkter förs vidare till ansvariga. Men man återkommer till det här med semester…

Hej!
Vi håller på att se över informationen på hemsidan och jag ska ta upp med Östgötatrafiken inför eventuell kommande information angående anpassning till målgrupper.
Dina synpunkter ska jag även föra vidare till sektionschef för Stöd Vuxna och Äldre på Socialkontoret, Hans Liljedahl. Han kommer åter efter semester 2013-08-12.
Tack igen för dina synpunkter.
Hälsningar Ingela Fridell, handläggare färdtjänst
[kontaktuppgifter]

Uppdaterat inlägg: Idag, över en månad efter att jag hade lämnat en synpunkt på Motala kommuns webbplats, kom ett mejlsvar från handläggaren Ingela Fridell. Hon skriver så här:

Hej!
2013-07-31 tog jag emot dina synpunkter som gjordes 2013-06-29 på Motala kommuns hemsida. Fördröjningen beror på att den som har ansvar för synpunkter på hemsidan hade semester.
Tack för synpunkter. Kommunen har skrivit informationen på hemsidan medan Östgötatrafiken är ansvarig för den information som de har skickat ut till dem som har färdtjänst (som finns i högerkolumnen). Om du vill så vidarebefordrar jag gärna synpunkterna till Östgötatrafiken.
Till din fråga vad gäller enligt de nya reglerna: Östgötatrafiken har tagit över ansvaret för utförandet av färdtjänsten i Motala kommun och har beslutat att färdtjänstresor ska beställas minst två timmar i förväg. I tätorten finns inte någon tidtabell. Utanför tätorten utgår beställningscentralen från en tidtabell när resan bokas. Beställningscentralen kan förskjuta önskad avresetid + / – 30 minuter.
Hoppas att det var svar på din fråga och kontakta gärna mig om du har flera frågor. Jag väntar på svar från dig om jag ska vidarebefordra dina synpunkter till Östgötatrafiken.
Hälsningar
Ingela Fridell, handläggare färdtjänst 
[kontaktuppgifter]

Det första jag reagerar på är att Ingela Fridell skyller på semester. Om man inför en, för vissa medborgare, stor förändring mitt i sommaren, bör man ändå se till att ha resurser som kan möta och bemöta de frågor som inkommer i samband med detta. Detta är liksom grundläggande i kommunikationsarbete! Men, i mitt svar skriver jag inte nåt direkt om detta, utan bemöter i stället det hon skriver om informationen och att jag inte tycker att den är målgruppsanpassad.

Tack för svar på mina frågor som jag skrev för över en månad sen när jag var nere hos min mamma på besök.
Jag har lyckats klura ut reglerna du skriver om nedan, men jag tycker att det inte finns tillräcklig eller tydlig information på er webbplats – senast häromdan var jag inne och tittade och den var inte ändrad sen den 25 juni. Att lägga över informationsansvaret på den upphandlade utföraren känns väldigt märkligt i mina ögon.
Eftersom jag bor 30 mil från min mamma och hon inte har tillgång till dator och internetuppkoppling är det inte mycket att göra åt saken nu. Hon kan inte surfa in på nån webbplats och kolla. Men jag kan ju inte hjälpa att fundera över om ni överhuvudtaget tänkte på dem som inte har tillgång till dator och internet… Hur ska de få informationen? Jag kan nämligen tänka mig att det är ganska många äldre äldre som inte har datorer. Till exempel.
Och, som sagt, det som stod i brevet och på webbplatsen kändes inte som samstämmig information.
Du gör naturligtvis som du vill. Min främsta synpunkt på det hela är att informationen inte är ett dugg målgruppsanpassad.
Mamma då? Jo, hon har fortfarande inte vågat prova den ”nya” färdtjänsten, men hon har hört att den faktiskt är bättre. Så hon vågar säkert snart. Och att den är bättre är ju också någonting i det hela som ni kan ta till er. På vilket sätt den är bättre sa hon inte, men kanske handlar det om att passa tider och att chaufförerna hittar sina kunder (det var si och så med det när det gäller den förra utföraren). Det är ju svårt för de äldre och personer med funktionshinder att stå på standby hur länge som helst. […]


För ganska precis en månad sen
skrev jag här på bloggen om färdtjänsten i Metropolen Byhålan. Jag lyfte fram flera idiotier kring färdtjänsten, som jag tycker är mer eller mindre makalösa. Nu är dessa naturligtvis inte enbart förekommande i Metropolen Byhålan, men det är där min mamma bor. Och mamma har färdtjänst. Mamma har också en kronisk sjukdom, en degenerativ sjukdom och är rörelsehindrad. Hon kan gå korta sträckor med rollator. En fungerande färdtjänst är nödvändigt för henne om hon ska nån annanstans än till serviceboendets restaurang (mitt emot mammas lägenhet) och hämta sin mat, handla på lilla ICA eller gå till frissan (salongen i serviceboendet hus). Därför är den första och främsta idiotin att mamma, med jämna mellanrum, måste ansöka om förlängd färdtjänst. Hon blir nämligen aldrig frisk!

Mitt i sommaren har Motala kommun bestämt att färdtjänstreglerna ska ändras. Nya regler från den 1 juli. Jag tycker att det är bra att man då och då gör upphandlingar, MEN… det får ju liksom inte bara vara pengarna som styr! Det måste ju vara tillgänglighet (antal bilar och chaufförer), kompetens hos chaufförerna (att möta personer med funktionshinder av olika slag, äldre, kanske förvirrade människor etc) och serviceinriktning (att hjälpa till så att kunden kommer i och ur bilen, att bära matkasse etc) också!!! Men den andra idiotin i det hela är att det enbart är pengarna som styr. Den som lägger den lägsta offerten får jobbet.

Mamma får i god tid ett brev – som hon inte förstår därför att man har skrivit det på byråkratiska. Mamma blir orolig och tror att hon måste försöka ta sig i och ur en buss. Var finns tidtabellerna i såna fall? Vad är reskassa? Och vad 17 är

kompletteringstrafiksresenärer???

I brevet finns också basfakta, som telefonnummer till nya färdtjänsten och till kontaktpersoner. Det är bra, men idioti nummer tre är ändå ett faktum: man begriper inte vad det står i brevet! Har Motala kommun ens hört tals om begreppet klarspråk? Om inte, kanske en och annan borde vidareutbilda sig i detta…

När jag åker ner till mamma några dagar innan de nya färdtjänstreglerna införs har jag med mig dator och router så att jag kan surfa trådlöst. Jag går in på Motala kommuns webbplats för att hämta mer information och för att försöka klara ut saker och ting för mamma. Det står ingenting om bussar på webbplatsen. Men tidtabeller nämns – fast de finns inte på webbplatsen… Den nya, försämrade regeln som säger att en kund kan få vänta +/- en halvtimme på bil (det blir ju kul i vinter…) och att kunden måste beställa resa två (2) timmar i förväg nämns emellertid (alltid något). Sämre service och inga tidtabeller på Motala kommuns webbplats – varken då (några dagar innan reglerna ska börja gälla) eller idag när jag går in och tittar! Idioti nummer fyra – sämre service och obefintlig information. Webbplatsen är inte ändrad sen den 25 juni.

Och så pricken över i: färdtjänsthandläggaren är tillgänglig för frågor en timme varje vardag under telefontid. Annars hänvisas till webbplatsen- till den upphandlade utföraren (vems är informationsansvaret, egentligen???)! Idioti nummer fem är tydlig: dålig tillgänglighet om man har frågor (och det lär man ha…). Kanske man borde haft lite utökade telefontider den första tiden efter att reglerna infördes? Eller var alla på semester då? Varför införa nya regler mitt i semestertid? Och hur många av de äldre färdtjänstberättigade har dator med internetuppkoppling? Jorå, mamma fick ju tillgång till min, men hon kan ju inte hantera den själv och jag måste ju åka 2 x 30 mil…

Jag lämnar några rader, några synpunkter på kommunens webbplats samma dag som jag är inne och tittar och samma dag jag skriver blogginlägget jag refererar till ovan, tror jag (den 30 juni). Om inte dan innan… Hur som helst… Idag får jag svar via e-post. En månad har det tagit för ansvarig att svara. Faktum är att jag skiter i att det är semestertider. Har man infört nya regler mitt i semestertider måste det finnas bra information och tillgänglig personal som kan svara på frågor. Dessutom finns det finns regler för hur lång tid som anses rimlig för att få ett svar från en myndighet/motsvarande. Och den tiden är inte en månad (30 dagar)…

Svaret då? Ja, så här skriver Annika Nordström på Motala kommun till mig:

Hej!
Tack för din synpunkt gällande informationsbrevet till personer som har färdtjänst. Jag vidarebefordrar dina åsikter till färdtjänsthandläggarna och ber om ett förtydligande.

Därunder finns sedan hennes namn, e-post-adress och två telefonnummer. Inget mer. Jag är… nästan mållös. Sen skriver jag det här inlägget i ett rasande (!) tempo.

Mamma då? Tja, efter en månad med de nya färdtjänstreglerna har hon fortfarande inte åkt färdtjänst. Hon vågar inte. Hon är rädd att färdtjänsten inte ska fungera. Syftet med det hela är tydligt: färdtjänsten ska avvecklas eftersom folk slutar använda den av skäl som stora försämringar och ren rädsla för att kanske inte bli hämtad, bli bortglömd. Sverige, 2013.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om färdtjänst och byråkraters fäbless för maktspråk och motstånd mot kommunikatörer.


Mamma har färdtjänst
eftersom hon är rörelsehindrad och har flera svåra sjukdomar. Hon kan inte gå utan rollator och då endast korta sträckor. Hennes skelett har blivit skört av en viss sorts medicin, vilket gör att hon lätt råkar ut för frakturer. Hon är beviljad färdtjänst och har haft det sen många år tillbaka, även om hon, som alla andra, måste ansöka då och då om att få förnya tillståndet. Mammas hälsotillstånd förnyas emellertid inte till det bättre.

Idioti nummer ett:

Varför måste personer med kroniska sjukdomar som inte förbättras utan försämras, då och då på nytt ansöka om färdtjänst? Kränkande!

Av och till ändras färdtjänstreglerna, vanligen därför att kommunerna gör upphandlingar och ibland sluter avtal med nya utförare. Det i sig är det väl inget fel på, man ska inte låta avtal bara löpa på år ut och år in. Men…

Idioti nummer två:

Varför är det alltid pengarna som styr? Varför väljer man alltid den billigaste utföraren även om kvaliteten är undermålig? Jag tänker till exempel på chaufförer som knappt kan göra sig förstådda på svenska, chaufförer som vägrar bära in kassar (ingår i uppgiften färdtjänst), chaufförer som är oförskämda och tigger pengar (en lyckades nästan lura i mamma att han inte fick betalt för att köra färdtjänst), chaufförer vars bolag är beläget i en helt annan kommun (de hittar inte adresserna). Och så vidare. Kränkande! 

Nu har Metropolen Byhålan gjort en upphandling och från och med den 1 juli är det en ny utförare som ska köra kommunens personer med funktionshinder. För ett tag sen fick mamma ett brev om detta, inklusive telefonnummer till nya färdtjänsten samt till kontaktpersoner. Det är bra, men…

Idioti nummer tre:

Brevet är författat på byråkratiska. Vad sägs om detta utdrag:

[…]  Trafiken är uppbyggd i ett tidtabells och linjesystem och som också kommer att kombineras med inomkommunala sjukresor och kompletteringstrafiksresenärer. […]

Nån som vet vad kompletteringstrafiksresenärer är för ena? 

Brevet fortsätter:

[…] Inom tätorten finns också de s.k. anropsstyrda tätortsbussarna, dessa bussar utför trafikuppdrag inom tätorten och endast efter beställning. Bussarna är också tidtabellstyrda.
Resor med dessa bussar kan inte betalas kontant utan måste betalas med ÖstgötaTrafikens periodbiljetter eller reskassa. […]

Reskassa? Vad är det? Anropsstyrd tätortsbuss..?

Mamma är orolig och förstår inte vad det står.

Ska färdtjänsten köra buss nu?

Hon som inte kan åka buss av olika anledningar!

Är det särskilda tidtabeller? Var finns de?

När jag kommer på besök tar jag med dator och trådlöst modem och surfar in på kommunens hemsida för att hämta mer information om de nya färdtjänstreglerna.

Idioti nummer fyra:

På hemsidan med information om de nya reglerna hittar jag inget om bussar. Ordet buss står inte nånstans. Men det står

[…] Vissa regler ändras som t.ex. att färdtjänstresor ska beställas minst 2 timmar i förväg. Inom Motalas tätort måste resenären vara beredd på att förskjuta sin resa +/- 30 minuter från önskad avresetid. Tidtabell finns för Motalas ytterområden. […]

Tidtabell finns… Men då handlar det trots allt om bussar, eller? Och vad är ytterområden? Var finns tidtabellen, förresten?

De nya reglerna är förstås sämre än de tidigare. Sjuka människor kan tvingas få vänta i upp till en halvtimme på färdtjänst – eller i minus en halvtimme! (Vad är tid för en som är sjuk eller funktionshindrad..?) Ska de sjuka stå beredda utomhus på vintern i upp till 30 minuter också? Beställning två timmar i förväg… Men vad händer om man är hos tandläkaren och besöket drar ut på tiden? Mycket sämre service, för att prata klarspråk.

Idioti nummer fem:

Färdtjänsthandläggaren på kommunen har telefontid en timme varje vardag. I övrigt hänvisas på hemsidan till den upphandlade utföraren. Så praktiskt att lägga över kommunikationsansvaret på denna…

Som kommunikatör undrar jag var kommunens kommunikatörer befann sig när detta skulle kommuniceras. Uppenbarligen var ingen av dem inblandade i författandet av brevet som gick ut till de färdtjänstberättigade. En duktig kommunikatör vägrar nämligen byråkratiska. Vidare anser jag att det är ofattbart hur man lämpar över ansvaret på en extern aktör, den upphandlade utföraren, när det gäller att informera om reglerna. För en handläggare som har en minimal telefontid ringer man ju inte till.

Detta, bästa sämsta Metropolen Byhålan, kan bara ge en enda sak: en stor, svart bakLÄXA!

Svart bak
En stor svart bakLÄXA till Metropolen Byhålans kommun för att den inte kommunicerar på ett bra sätt om de nya färdtjänstreglerna.


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, Ingrid, detta är INTE nån recension av din avhandling!!!


I eftermiddags
gjorde jag nånting som jag aldrig har gjort tidigare: jag var och lyssnade på ett licentiatseminiarium. Det var min favvo-doktorand Ingrid – ja, jag VET, man ska inte favorisera, men den här tjejen är duktig! – som halvvägs, ungefär, till doktorsgraden, mellanlandar på en licentiat. Om nåt år eller två blir det disputation. Ingrid är som sagt mycket duktig och det hon forskar inom är synnerligen aktuellt – med tanke på den globala uppvärmningen om fyra grader, till exempel.

Ingrid signerade det exemplar av hennes lic-avhandling som jag tog!


Och så till en annan doktor.
Eller jag kanske ska säga läkarmottagning. Jag har alltid talat gott om min läkarmottagning och den husläkare jag hade fram till förra årsskiftet, doktor Anders. Tyvärr slutade doktor Anders, men jag hängde kvar vid mottagningen. Jag är inte listad hos nån doktor utan bara vid mottagningen. Hittills har det fungerat ganska bra. (Fast när man surfar in på hemsidan tror man först att man har hamnat hos en veterinär… Men det gör ju i och för sig att jag känner mig lite hemma med tanke på var jag jobbar…)

Men nu är jag lite… fundersam. Jag mejlade mottagningen igår kväll eftersom doktorn, som skrev ut häl-medicinen och skickade mig på röntgen, hade sagt att jag skulle boka en telefontid för att få röntgensvaret. När jag fyllde i formuläret på nätet skrev jag den närmaste veckans delar eller hela dagar när det inte funkar att jag blir uppringd. Bland annat skrev jag att det INTE passade i eftermiddag.

Jag hann precis tillbaka efter lic-seminariet och det efterföljande minglet med förfriskningar när syster Siochså ringde från mottagningen. Men hallå! Läst men inte förstått mitt mejl, eller? Nu var jag emellertid ändå på plats – nätt och jämnt! –  och kunde prata, men det var ju rena turen… Sen var det ju inte sköterskan som skulle ringa utan doktorn – sköterskan får ju inte lämna ut nåt röntgensvar, nämligen. Hur som helst, sköterskan ringde för att ge mig en tid – nästa vecka och precis vid den tiden när jag sitter i bilköer på väg hem. Men hallå igen! Över en veckas väntetid bara för att få bekräftat det jag redan vet, i princip -hälsporre! Nej, det köpte jag INTE! Jag bad i stället att doktorn ju kunde mejla svaret, det räcker ju med en mening och det kan väl inte ta nån längre stund att skriva. Då svarade sköterskan att hon inte trodde att de hade min e-postadress.

Men jag mejlade ju till er igår och dessutom fick jag mejlsvar i morse från en annan av doktorerna, då måste ni ju ha min e-postadress…

Jag liksom hörde hur hon rodnade och började i mitt stilla sinne undra om man kanske måste vara doktor-doktor för att läsa och förstå vad patienterna skriver i sina mejl…

Nej, jag är inte längre imponerad av min läkarmottagning. Vi får se om röntgensvaret via mejl dröjer en vecka också. I såna fall byter jag nog mottagning, för det här är klart sämre service och tillgänglighet!

Nu ska jag, som bara är kandidat, (fil kand med litteraturvetenskap som huvudämne), gå och hänga tvätt innan jag telefonerar. Och… ja just det… Ingrid blev förstås godkänd!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ibland… eller nej, allt som oftast, är jag en otålig patient. Jag ser mig inte som sjuk, men när jag har ont och ont och ont och smärtan inte släpper kan jag bli lite… grinig. Onsdag – fredag i förra veckan var alien-gänget väldigt besvärligt och i helgen har hälen inte varit snäll. Men jag knaprar min medicin för hälen i lite mer än en vecka till (man ska bara korttidsbehandla med den här typen av läkemedel) och jag kryckar mig fram.

Mina kompisar.


En sak som jag har noterat
är hur jag blir bemött. När jag ”bara” haltade lite och hade alien-gänget inuti (det syns ju inte utanpå så mycket), var det ingen som direkt brydde sig. Men sen när jag började med kryckor har folk blivit annorlunda i sitt bemötande. Det här är synnerligen tänkvärt eftersom jag en gång i tiden jobbade med personer med funktionshinder – både funktionshinder som syns och såna som inte syns. En del människor blir väldigt hjälpsamma. De öppnar dörrar, erbjuder sig att bära saker etc. De allra flesta frågar vad jag har gjort – även de som har sett mig halta omkring i över ett halvår… Det är som att kryckorna har gjort hälsporren synligare! (Den syns bara på röntgen.)

Och så finns det människor som totalt ignorerar mig. De som

inte ser eller hör

att jag kommer. De som slänger igen dörren mitt framför näsan. De som tränger sig förbi, före, nästan knuffar omkull mig. De som helt enkelt ser mig som luft…

Det är vid flera av dessa tillfällen jag önskar att nån av mina aliens skulle orsaka en störtblödning som verkligen syntes! I studiesyfte. För det vore intressant att observera folks beteende. Nån skulle säkert stanna och ringa efter ambulans, medan majoriteten skulle passera. Eller? Är det jag som är fördomsfull nu? Det tål att tänka på…

Jag mejlade för övrigt min läkarmottagning igår kväll för att få en telefontid med doktorn i veckan. Syftet är att få svar på röntgen. Men jag tror att det är som han säger: både en hälsporre (som syns på röntgen) och en inflammation i hälkudden (som inte syns på röntgen). Medicinen fungerar ganska bra för det mesta – helgen ett litet undantag, hoppas jag! – och jag vill gärna tro att det snart blir bättre så att jag kan släppa kryckorna och gå som vanligt igen. Det är liiite besvärligt att tvinga stackars Fästmön att bära allt jag handlar… Och ibland är vi ju inte tillsammans. Du får jag avstå från att handla. Ett annat problem är att äta lunch på jobbet. Det går inte. Jag har två armar och båda behövs till kryckorna. Nån tredje arm till att bära lunchbrickan har jag inte. Irriterande! Jag hoppas min lunchdejt i morgon kan tänka sig att bära åt mig…

I eftermiddag ska jag krycka ner till Undervisningshuset för att lyssna på när en doktorand försvarar sin licentiatavhandling. Jag skulle ha gått på en disputation i fredags, men fick ju avstå på grund av alien-gängets lilla partaj. Men idag ska ingenting stoppa mig, för det är min favorit som ska upp och jag måste vara där, helt enkelt! Problemet är att det är en bit att gå och det är halt idag… Jag slirade på väg till garaget ett par gånger och på vägen in från parkeringen till jobbet – på kryckorna, alltså. De har ju inte dubbar… Så gå försiktigt idag! Du vill inte gå på kryckor, jag lovar dig!


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej fy. Vädret är lika risigt som jag känner mig. Fästmön känner sig väl snäppet piggare, men inte är det nåt stort snäpp. Då var det lite kul att vittja postboxen och hitta ett kort från Annas mamma och L, avsänt från Zell där det väntas komma hem senare i veckan.

Jag uppskattar ALLTID att få vykort!


Mindre kul var det
med brevet från Sjukstugan i Backen med diverse instruktioner inför måndagens övning. Inser att jag måste ringa i morgon under den halvtimma det är telefontid. Passar bra, för jag ska ändå ringa fastighetsskötaren som har exakt samma telefontid. (=ironi)

Just när jag skulle åka från jobbet tog regnet i. Tidigare idag var vädret ganska OK, ändå. Nästan solbrilleväder mitt på dan.

Hemma ser det ut som 17 – fast i min lägenhet är det fint. Jag menar utomhus. Gräsmattan på baksidan är alldeles förstörd efter att de kom med skylift igår och hämtade de gamla fönstren.

De leriga spåren efter skyliften är nästan som sår i gräsmattan på baksidan.


Gräsmattan på framsidan
är belamrad av Dalkarlarnas prylar. I skrivande stund är det bland annat två skräpcontainrar och en container med lister och grejs i samt en bil. Sånt gör inte heller under för gräset…

Belamrad gräsmatta genom regnigt, men nytt fönster.


Nu ska jag begrunda
lite saker kring min navel eftersom jag måste… Ja, det är sånt jag skriver om under lösen.

Kvällens höjdpunkt blir glass, te och Dallas, i kombination. Jag mår inte alls bra.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ifall jag inte lever i morgon (tisdag), vill jag informera om att detta inlägg är tidsinställt, men jag kanske inte svarar på eventuella kommentarer. Bara så du vet.


Jag hann hem!
Jag hann hem innan telefontiden hos Ikanobanken tog slut. För jag ville ju så gärna kommunicera med banken. Tala om för banken att jag har fått ett taskigt brev ur informationssynpunkt från dem.

Ett taskigt brev från Ikanobanken.


Kvart i fem ringde jag.
Efter sjuhundrafyrtioelva knapptryck hamnade jag i nån sorts telefonkö. Jag fick veta att jag kunde bli uppringd efteråt av en kundundersökare, men tyvärr har jag inte blivit det. Jag som har många synpunkter och som är en sån åsiktsmaskin, enligt somliga… *smackar hårt med tungan i gommen*

I örat vrålade gräslig väntemusik. Jag fick sätta på telefonens högtalare och lägga telefonen långt bort från mig, för jag kunde inte hålla den mot örat medan jag väntade – då hade jag fått en hörselskada. Det informerade jag också den mänskliga rösten som svarade efter några minuter.

Jag frågade vad som menades med brevet. Hur kan banken avsluta mitt konto när plastkortet är giltigt till och med december månad 2013? Jag fick veta att kortets giltighetstid inte är avgörande, att det inte bestämmer kontots vara eller inte vara. Det handlar om hur aktiv – eller inaktiv, som i mitt fall – man är. Så kontot kunde alltså avslutas för att jag inte varit tillräckligt aktiv, det vill säga har inte handlat på kredit på IKEA på ett tag. (Nä, tacka f*n för det, krediträntan är ju så hög…)

Det är faktiskt så att banker kan avsluta konton som de bedömer vara inaktiva. Det kan ju vara värt att begrunda ifall det nu råkar vara så att man har en slant undanstoppad på ett konto nånstans. Ett konto som man inte är så aktiv med. Vem vet, en dag kanske banken har avslutat det. Förskräckligt att det kan gå till så, men ett faktum.

Jag vill trots detta ha kvar mitt IKEA Handla-kort, som det gällde i det här fallet (jag ser inte detta som nåt konto, fast det gör Ikanobanken). Men se det får jag inte – jag får ett nytt kort! Miljövänligt? Nej, inte särskilt. Knäppt? Jaa, för mitt nuvarande kort är ju giltigt till och med december 2013, som sagt.

Det är säkert så att det är jag som är blåst. Så må det vara, man ska målgruppsanpassa sin kundinformation. Och Ikanobanken hade ju inte ens uppgett korrekta öppettider i sidfoten, så… (Detta påpekade jag förstås också! Jobbig typ jag är!)

Efter detta telefonerande var jag helt slut. Trots detta ställde jag mig vid spisen och lagade mat – och maten var inte ens trasig…

Färsk fylld pasta med tomatsås.


Men pastan kokade över
och såsen brände nästan fast. Nej, nån matlagare av rang är jag inte – trots alla matlagningskunniga kvinnor i min närhet (mamma, mammakusinen B, Fästmön, Storasyster…) Maten gick i vart fall att äta. Och jag överlevde och avrundande kvällen med läsning av Till offer åt Molok, min bok på gång! Jag vill helst inte göra annat än läsa denna Åsa Larssons senaste deckare!!! Hur ska jag hinna läsa alla böcker i min olästa-hylla? Snälla Gud, ge mig lite mer tid!


Livet är kort. 

Read Full Post »

Jag gjorde misstaget att läsa ett mejl från min a-kassa innan jag avslutade för dan på ”jobbet”. Jag blev så arg att jag var färdig att strypa nån – i teorin, alltså – och bad Carl om att få ringa min a-kassa. Detta med anledning av att jag inte hinner hem medan den fortfarande har telefontid. Jag sa att jag nog skulle låta skitförbannad och otrevlig, så Carl var förvarnad.

Före helgen skickade jag en ganska enkel fråga via mejl till a-kassan. De skulle ha två arbetsdagar på sig att besvara min fråga och det var den tiden det tog också. (Snacka om att följa sina direktiv till punkt och pricka. Som medlem kan man inte förvänta sig att det ska gå snabbare – även om möjligheten säkert finns, tror jag.)  Jag skrev i mejlet att jag hellre hade ringt men att jag inte hinner hem för att ringa om dagarna.

Och svaret då? Ja för det första fick jag nu ett besked tvärt emot det jag tidigare hade fått – jag ska inte skicka in några a-kassekort alls. Nehej… OK… Jag hoppas den som svarade på mejlet har rätt.

Sen står det, rätt snorkigt, tycker jag:

[…] Detta forum ska du inte skicka meddelande till angående ditt ärende.Kontakta oss på 010-773800. […]

Mejlet är för en gångs skull undertecknat med en persons namn. Fast… telefonnumret i signaturen, som går till nån sorts allmän telefonlinje, har ett annat prefix än det som står i mejlet ovan… Förvirrande? Tja… Som medlem förväntas man kunna gissa sig till vad som gäller. Eller pröva. För när man är arbetslös har man ju tid att ringa och testa. För att inte tala om råd… 👿

Eftersom jag kände mig osäker på svaret jag fått på min enkla fråga ringde jag i alla fall upp. Jag vet inte vilket nummer jag använde, men faktum är att samma person som skickat mejlet till mig svarade!

Svaret då? Ja, jag ska åter igen skicka in arbetsgivarintyg om jag eventuellt jobbar under den här tiden när jag är sysselsatt med annat, men inte förrän jag åter igen är arbetssökande. Jag får en viss ersättning – definitivt inte nån lön – från annat håll under en period. Varför ska då a-kassan bry sig om huruvida och hur mycket jag jobbar – utöver/vid sidan av – alltså kvällar och helger – det heltidsuppdrag som jag nu har, i princip oavlönat???  (Jag kan knappt kalla den ersättning jag får för ersättning, den är ett skämt.)

Sen blev jag på nytt tagen i örat av personen i luren för såna här frågor ska jag ta via a-kassans hemsida. Bara det att lösenordet, som står på allt de skickar ut i pappersform (hört talas om sekretess, liksom??), inte fungerar. Detta orkade jag inte orda om idag, jag var för arg.

Kära läsare, det här är så dumt, så dumt, så dumt att det inte finns ord för det! Till saken hör att det arbete jag kan tänkas ha under den här tiden möjligen sysselsätter mig en timma i månaden. Möjligen, alltså. För det ska jag jaga arbetsgivarintyg. Igen. Jag har redan skickat in två stycken till a-kassan. Eftersom jag är anställd finns uppgifterna registrerade hos Skatteverket, dessutom. Varför förutsätter a-kassan alltid att man fuskar??? Jag gör nämligen inte det, utan har varit ärlig om att jag är anställd för skrivuppdrag.

Jag är lika förbannad som ungen jag hör illvråla i skrivande stund. Och inte blev det bättre av att jag tog en tur på Tokerian. Två fruktansvärt irriterande småungar hade krig – de dängde fruktpåsar på varandra och upptog hela kortsidan av grönsaksavdelningen! Trött man blir!


Såna här ljud klarar jag verkligen inte av just nu…

                                                                                                                                                               Inte var det nån solstråle som kom hem till den mörka och tysta lägenheten i kväll, inte. Men då…

När jag hade sparkat igång datorn och kollat Toffelmejlen upptäckte jag att jag hade fått den här fina awarden av lika fina Lumummagumman.


Tusen tack!!!

                                                                                                                                                                  Nu är jag genast lite gladare igen, men fortfarande urförbannad på a-kassan som jag tycker agerar struligt och byråkratiskt, minst sagt…

I kväll har jag bestämt mig för att

laga mat

och har nu tagit fram tre kycklingchorizos från frysen. Det blir en fin middag att tugga på medan jag funderar på vilka fem som ska få awarden i sin tur från mig!

Till matlådan i morgon blir det kallskuret, röra och lite rödgrönt. Bildbevis kommer förstås på en blogg nära dig under morgondagen.

PS Mitt fackförbund har bytt namn till Vision… Varför inte Dimsyn?..

Read Full Post »