Posted in Böcker, Epikuréiskt, Krämpor, Personligt, tagged action, alkohol, arbetsmöte, ärenden, åtgärda, ögon, överleva, be gone, beskrivning, blogga, bokpaket, BRF-ordförande, Café Java, dator, delaktig, dialog med mig själv, duka, duktig, förklara, förmiddagsfika, försvinna, fel, fin hjälp, fredag, from hell, fruktgömma, fruktstund, gnällig, goda råd, ha rätt, handling, hem, hjärgrepp, huvud, huvudvärk, illamående, ingen lön, inomhustemperatur, inte vilja samarbeta, Ipren, It, jätteuppåt, jobba, kaffe, kallras, kallt, kök, kollega, kompetent, konsult, konsultera, kontakt, kontor, korrigera, kort pratstund, kräftljusstake, kräftor, kräfttallrik, kyla, lay out, lägenet, lägenhet, läget, lägga fram bevis, livet, lugn, mötesdeltagare, medicin, metodisk, mobiltelefoni, ord, punkter, pynta, rensa skallen, säkerhetsåtgärd, sena kvällar och nätter, servetter, shopping, skalle, slippa, sprit, tanke, teknisk utrustning, temperaturmätning, TV-tidning, tvätteriverksamhet, ut på vift, vardagsrum, varm, vecka, volym on 19 januari 2016|
Ett både gnälligt och varmt inlägg.
Det blev fruktstund på kontoret i stället för fikarast på Café Java i morse för min del. Tur att jag har en rejäl fruktgömma på kontoret!
Huvudvärken från hell vill inte släppa sitt (h)järngrepp om skallen min. Nu har jag knaprat Ipren så att jag mår illa. (Huvudvärken i sig gör väl sitt till också vad gäller illamåendet.) Men jobbar gör jag, annars får jag ju ingen lön. Sånt är livet när en är konsult. Idag har jag kämpat med att lay outa en beskrivning. Det var inget större fel på den, det var mitt huvud och mina ögon som inte ville samarbeta så bra. Förmiddagsfikat fick jag skippa, för kaffe gick inte ner. Jag tog Ipren till och en fruktstund på kontoret i stället. Efter nån halvtimme hade trycket runt skallen lättat så jag kunde fortsätta jobba – inte så snabbt, men ändå… jobba. Jag har haft en kort pratstund med NK* om ”läget” och vi är väl inte jätteuppåt nån av oss. Men vi slapp i alla fall ha nåt arbetsmöte framför datorn i morse – trots att jag fått fin hjälp av IT med volymen som försvann. En av mötesdeltagarna har jag skapat kontakt med på annat sätt. En duktig och kompetent person, för övrigt.
Mitt vardagsrum?
Ibland får en så många goda råd att hälften kunde räcka. Jag bloggar inte för att få just råd om jag inte ber om det, det vet de som känner mig. Just nu, och sen ett tag tillbaka, är bloggen ett ställe där jag har en dialog med mig själv, mest. Jag rensar skallen från tankar, fäster ner dem som ord. Sen kan det bli action av detta. Eller i varje fall handling. Igår ringde jag BRF-ordföranden. Jag ringde tills h*n svarade. Därefter presenterade jag mina ärenden, bland annat det om kylan i min lägenhet. Lugnt och metodiskt berättade jag om mina temperaturmätningar och la fram mina ”bevis” för att jag inte har 21 grader utan som högst 19 grader. Och när ordföranden konsulterade sin tekniska utrustning korrigerade h*n bara en liten decimal – 19,5 grader som högst. Jag hade alltså ”rätt”: det är kallt i min lägenhet. I afton får jag besök för att åtgärda en sak som kan vara delaktig i kallraset. Men jag räknar med att inomhustemperaturen steg ganska omgående. Några andra av mina punkter hoppas jag också blir åtgärdade, särskilt den som har med tvätteriverksamhet sena kvällar och nätter att göra.
Men innan jag träffar ordföranden ska jag ut på vift. Bokpaketet och medicin ska hämtas och kräftor, sprit och TV-tidning ska inhandlas. På fredag ska jag pynta köket till kräftskiva. Spriten är en säkerhetsåtgärd ifall mitt hem fortfarande är kallt, men sen dukar jag fram mina kräftljussstakar, kanske en och annan kräfttallrik och en jädra massa servetter… Jag ska bara försöka ta mig genom veckan först, överleva huvudvärken från hell och jobba lite…
Kräftljusstakarna ska dukas fram på fredag!
NK* = Närmaste kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, tagged Akademibokhandeln, alla känner apan, altan, överleva, bank, bastuhet arbetsdag, bistå, bjuda, blogg, brett utbud, bussresa, byta ägare, centrum, dator, Dödens bok, Dödsdomen, deckare, dessert, extrapris, förstärka, fika, Forumgallerian, Fyrisån, gågata, genomgång, givande, glad, gott, hemmafru, het dag, ICA, insistera, jättemätt, kaffe, Kafferummet Storken, kaffeskvätt, kaviar, kedjeröka, knäckemacka, Kristina Sandberg, lasagne, lax, ledigt bord, litet fönster, litteratur, livet, luft, lunchportion, LundeQ, möte, middag, mobil enhet, mysighetsfaktor, noll, ostfralla, Pardans, pussar, räkna fel, Reginald Hill, riktig bokhandel, salt, sökmotoroptimering, se ut, SEO, skjuts hem, skriva, skrivbord, slut, smakrik, sommar, spännande, spenat, stråla samman, ta på, tack, teknisk art, teknisk utrustning, tisdag, trevlig och hjälpsam personal, trilogi, tur och retur, uppvärmd, utgåva, Val McDermid, vaniljglass, vänlig, vinst, widgets on 25 augusti 2015|
4 Comments »
Ett rätt spännande inlägg.
Deckaravdelningen på Akademibokhandeln fick besök av mig idag.
Att träffa människor är för det mesta väldigt givande. Jag tycker att det är spännande med möten – och lite extra spännande att träffa människor som jag aldrig har träffat förr. Idag blev det ett sånt möte – med litterär utgångspunkt. Ewa hade vunnit en bok hos mig och jag hade vunnit en hos henne. Sen kom sommaren. Men idag skulle vi stråla samman i min vän Grekens kafferum.
Jag var tidig och tog en tur in till Akademibokhandeln, det som en gång i tiden hette LundeQ och var en riktig bokhandel i tre plan, inrymd i ett av de fina husen nere vid floden. Det är bank där nu, tror jag. LundeQ, numera Akademibokhandeln alltså, huserar på övre plan i Forumgallerian vid gågatan mitt i centrum. Ett stort och brett utbud av böcker, trevlig och hjälpsam personal. Men mysighetsfaktorn är tyvärr noll.
Inte hade jag nån aning om hur Uppsalaewa såg ut, men hon kände igen mig direkt. (Alla känner apan?) Ewa var mycket vänlig och insisterade på att bjuda på fika. Jag tog en ostfralla och en mugg kaffe och så hittade vi ett ledigt bord på kafferummets altan, dessvärre bordsgrannar med två unga killar som kedjerökte.
Det blev ett spännande möte och spännande vinster bytte ägare. Jag brukar ibland skriva här på bloggen att vi måste prata om döden. Nu kan både Ewa och jag läsa om den i alla fall för jag fick Reginald Hills Dödens bok och Ewa fick Val McDermids Dödsdomen (en utgåva från 2005)… Men… Ewa måste ha räknat fel, för hon gav mig ytterligare tre böcker – Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj från Örnsköldsvik! Ett stort TACK för alla böcker och för fikat, Ewa!!!
Detta bildspel kräver JavaScript.
I avsaknad av viss teknisk utrustning kunde vi konstatera att vi måste ses igen för några genomgångar av delvis teknisk art. Vi pratade nämligen en del om att skriva, om sökmotoroptimering (SEO, som en del gillar att kalla det), widgets (en sorts litet fönster på datorns skrivbord, i mobil enhet, på blogg etc) med mera. Ett spännande samtal att föra mellan två som är intresserade.
Den hetaste dan denna sommar, med en luft som gick att ta på, är snart slut. Jag överlevde bussresorna stan tur och retur, men kände att jag ville bistå min kära som måste ha haft en bastuhet arbetsdag. Nog tror jag att Anna blev glad att få skjuts hem. Jag blev glad för pussarna!
Köket i New Village har serverat ICA:s lasagne med lax och spenat. Den var ganska smakrik och salt, men jag förstärkte även med kaviarknäckemackor. Så där jättemätt blev jag inte, fast lasagnen var köpt på extrapris och då fick en lunchportion bli en middagsdito. Det blir vaniljglass (fem kronor för ett paket!) till dessert och en uppvärmd kaffeskvätt som är kvar sen i morse. En bloggrunda först och sen Pardans till glassen! Livet kan vara ganska gott, trots att det är tisdag…
Smakrik, salt men lite liten portion.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Personligt, Vänner, tagged aldrig klarat, arbetsrum, Återbruket, över, bagagelucka, bära, bära upp, bästefåtölj, bästefåtöljen, besiktigas, besvikelse, bil, bilder, bilkörning, bokhyllor, bostad, brant trappa, damma, deckare, deckarhörna, dra av på priset, enkelt, ensam, ett svagt ögonblick, ett svar jag inte ville ha, färdig och helt slut, få plats, förberett, förutsätta, fikarast, fint bemötande, Frendo, Gamla Uppsala, gästrum, gångjärn, glasdörrar, glassplitter, god hjälp, golv, golvlampa, grädde på moset, gullig, hall, handläggare, handling, hantverkare, hemma, hyllat, hyllmetermätning, ICA Supermarket SAMköp, idiotiska frågor, illa rispade, information, inget svar, joker i fickan, kaffe, kanelbulle, katastrof, kärra lyfta, köra lagligt, laga, lämplig färg, ledig dag, litteratur, losers, möbelpolish, möra armar, möte, mejl, mera ordning, middag, missa, myndigheter, nödlösningshylla, nervös, offra, omtanke, onsdag, orkade inte hålla emot, orkar inte fixa till nåt, paja, paket, på rätt sida om ån, påfyllning, plåster på såren, polera, Power Point-presentation, sanningen, sitta i mitten, skära mig, skrivare, skruvdragare, smaka ljuvligt, sms, snäll kvinna, solskent, specifikation, stol, studsa, svag röst, tacksam, teknisk utrustning, timmar, toner, träningsvärk, tur, tvätta bilen, utsikt, varken hörde eller såg ordentligt, vaxkrita on 11 maj 2015|
20 Comments »
Ett hyllande inlägg.
Inte tror jag att jag behöver säga att det där mötet i morse var en besvikelse? Du fattar det ändå. Vi var cirka 30 losers som de hade skrapat ihop. En tjej med svag röst pratade till en Power Point-presentation. Trots att jag satt i mitten varken hörde jag eller såg ordentligt. Den viktigaste informationen fick vi inte – eller så missade jag den. Nästa måndag ska jag tillbaka på ett enskilt möte. Till dess ska jag ha svarat på några ganska idiotiska frågor samt skriva ut och ta med mig min senaste specifikation. Allt är förberett, men jag mejlade även min handläggare. Inget svar, naturligtvis. Och som grädde på moset kom just ett mejl med ett svar jag inte ville ha. Det är tur att jag har en joker i fickan…
Mötet var tack och lov över efter en knapp halvtimme, så jag åkte till Gamlis och plockade upp Fästmön. Hon hade i ett svagt ögonblick igår lovat mig att offra några timmar på sin lediga dag för att hjälpa mig bära upp bokhyllorna för min branta trappa hemma.
Clark Kent* och jag for till Återbruket för att hämta hyllorna. Jag fick sånt fint bemötande och god hjälp ut till bilen av Anders och en annan kille, som jag inte hörde namnet på. Men det började med katastrof, naturligtvis. Vem har sagt att det ska vara enkelt? Jag fick låna en skruvdragare för att montera av de fyra glasdörrarna. Det gick hur bra som helst med de sex gångjärnen per dörr – tills jag kom till det allra sista. Armarna var väl möra, för jag orkade inte hålla emot. Dörren studsade till i golvet och glassplittret flög över halva Återbruket… Alla tittade naturligtvis på mig. Den snälla killen i kassan kom till undsättning och sopade. Som plåster på såren – nej jag skar mig inte! – var han så gullig att han drog av 30 kronor per hylla eftersom jag lämnade de tre hela dörrarna kvar. Så två hyllor kostade mig alltså totalt 100 kronor!
Kaffe och kanelbulle smakade ljuvligt efter bärande, handling, bilkörning och biltvätt.
Anders tog en kärra och vi hjälptes åt att lyfta in hyllan i bilen. Eller in och in… Det kändes som om halva hyllan stack ut i bagageluckan. Jag är inte säker på att jag körde lagligt och dessutom gjorde jag det två gånger… 😳 Det var tur att jag inte behövde köra på nån stor och mycket trafikerad väg. Dessutom ligger Återbruket och min bostad på rätt sida om ån, så att säga.
Jag hade aldrig klarat att bära upp hyllorna ensam, så jag är mycket tacksam för Annas hjälp. När vi var färdiga skjutsade jag henne till ICA Heidan för att handla. Själv skulle jag hämta ett paket – toner till min skrivare. Vissa myndigheter förutsätter ju att man har teknisk utrustning av detta slag. Vi for sen ut till Himlen där jag släppte av min kära. Jag åkte tillbaka in till stan för att tvätta bilen – den ska besiktigas på onsdag, nämligen. Upptäckte att en grej hade pajat under förmiddagen, men försökte laga den så gott det nu gick. Lite nervös inför besiktningen är jag, med anledning av detta. Efter tvätten gjorde jag som alla hantverkare: jag tog fikarast. Den snälla kvinnan på Frendo bjöd på kaffe och kanelbulle eftersom jag hade tvättat bilen! Det smakade ljuvligt i solskenet.
Hemma igen skred jag till verket. Jag hade inte tid att sms-snacka med två goa vänner som undrade hur allt hade gått, men jag är tacksam för deras omtanke. Tanken var att flytta alla deckare ut från hyllorna i arbetsrummet till de ”nya” hyllorna i hallen och göra en liten deckarhörna. Stol och golvlampa fanns ju redan. Jag tänkte att kan Johanna ha en deckarhörna, så kan jag!
Jag dammade av hyllorna och polerade dem med möbelpolish. Tyvärr var båda högersidorna illa rispade, men jag fyllde i med lite vaxkrita i lämplig färg. Det blev inte sämre. Sen började jag fylla hyllorna och passade samtidigt på att damma av hyllorna i arbetsrummet. Vid 19-tiden i kväll var jag färdig. Färdig och helt slut, kan jag meddela! Jag lär ha träningsvärk i morgon, det är helt säkert. Nån middag har jag inte hemma och jag orkar inte fixa till nåt. Nu vill jag bara slå mig ner i bästefåtöljen och titta på mina nya bokhyllor.
Men du… Tror du att mina hyllmetermätningar stämde..? Här kommer några bilder från min bokhylledag. Kikar du på dem får du veta sanningen…
Detta bildspel kräver JavaScript.
*Clark Kent = min väldigt lilla bilman
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Film, Personligt, tagged arbetsredskap, arg, arm, äventyr, åtskilliga frågor, barn, blöt, bo ihop med mamma, bokhylla, brottas, dagar, dinosauriebrottning, dinosaurier, drömma, fascination, förstå, flytta, gå vilse, gett mig in på, glad, grotesk, häl, händelser, händelserika nätter, håna mig, högtalartelefon, hemma, hemsk, hjälpsam kille, Huset, hysterisk, IKEA, ilska, ingen idé, innehållsmässigt, inte ge upp, inte sova alls, iskall nästipp, jobbig, Jurassic Park, kalla fötter, kamp, kämpa tappert, kidnappa, komma så här långt, konstig, levereras hem, lyssna, mamma, mardrömsdjur, möbler, natt, nätshopping, otrevlig, praktik, rätta till, rolig, shopping, skrika, skriva, slutföra, somna, somna om, spännande, Stor, svart, tack och lov, teknik, teknisk utrustning, telefoni, teori, tokiga, trött, tvinga mig själv att vakna, utdöda, utkämpa strider, varuhus, värka, värma fossingarna, verklighet, vuxen on 03 oktober 2014|
4 Comments »
Ett mardrömsinlägg.
Igår kväll gick jag och la mig med såväl iskall nästipp som kalla fötter. Tippen var kall även i praktiken, fötterna mer åt det teoretiska hållet. Vad har jag gett mig in på? Kan jag slutföra det här? Ska det falla på teknik och arbetsredskap eller för att det innehållsmässigt inte är tillräckligt bra? Om det blir verklighet, kommer folk att håna mig ännu mer än de redan gör? Det var åtskilliga frågor som rymdes i de kalla fötterna. Sen somnade jag.
Jag drömde om dinosaurier. När filmen Jurassic Park kom var jag vuxen. Jag har inte ens sett den. Men den var stor. Alla barn blev som tokiga i dinosaurier. Den fascinationen kunde jag inte förstå. Jag tyckte att djuren var hemska. De var stora och groteska, för att inte tala om utdöda. Typiska mardrömsdjur, alltså. Och i natt klev de in i min dröm. De inte bara klev omkring, jag brottades med dem. De var svarta, blöta och hala och jag kämpade tappert tills jag insåg att det var en dröm. Då lyckades jag tvinga mig själv att vakna. Det var mitt i natten, mina armar värkte efter dinosauriebrottningen, men det hade bara varit en dröm. Tack och lov!
Ungefär en sån här brottades jag med innan jag väckte mig själv, men den var svart, blöt och hal. (Bilden är lånad härifrån.)
Jag hade bara fått en sån här levererad och jag var ilsken.
Inte vet jag hur mycket klockan var men det måste ha varit mitt i natten. För jag lyckades somna om. Efter ett tag tog nästa mardröm vid: jag hade beställt möbler och teknisk utrustning (!) från IKEA. Egentligen är det inte nån mardröm att nätshoppa från IKEA. Mardröm blir det när det när man handlar i varuhus så stora att man kan gå vilse i dem. Eller när det blir fel. Och det blev det i min dröm!
Möbler och utrustning, allt i svart, förstås, levererades hem till mig. Jag bodde ihop med min mamma i huset hon flyttade ifrån 2010. Jag hade bland annat beställt bokhyllor. Bara en levererades trots att jag skickat efter två. Därför blev jag tvungen att åka till IKEA och rätta till det hela. På IKEA fick jag tag i en hjälpsam kille. Han försökte få tag i nån som kunde åka ut till huset med ytterligare en bokhylla samma dag – jag var gissningsvis ganska arg och otrevlig. Men det krävdes att nån var hemma. Mamma var ju hemma, så det var lugnt. Trodde jag. Hjälpsamma Killen ringde upp mamma på högtalartelefon. Mamma blev hysterisk, för hon förstod inte vad han sa. Till sist fick jag som stod bredvid skrika
Mamma, mamma, det är jag! Lyssna nu, det är jag som ringer!
Mamma trodde att de hade kidnappat mig och nu skulle de komma och hämta henne också. Sen vaknade jag. Jag vet inte om IKEA levererade ytterligare nån svart bokhylla till mig eller inte. Men klockan var sex och det var ingen idé att försöka sova mer. Jag är trött och det känns inte som om jag har sovit alls.
Mina nätter är mer händelserika än mina dagar, känns det som. Alla strider jag utkämpar, all ilska som kommer fram i drömmen har med de kalla fötterna att göra, det vet jag. Eller händelserna bakom. Nu gäller det för mig att värma fossingarna och inte ge upp – jag har ju kommit så här långt…
Drömde DU nåt jobbigt i natt? Eller nåt roligt? Spännande? Konstigt? Skriv några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Krämpor, Personligt, Vänner, tagged arbete, Arbetsförmedlingen, bil, bilbesiktning, biljetter, bråkande rygg, Cabaret, doktor, dotter, födelsedagspresent, fika, fredag, frissan, gäst, grått, handläggare, hantverkare, hinna, i rödaste rappet, inget händer, juni, kalufs, katastrofer, klick, kolla mina värden, kontaktuppgifter, krångligare sätt, längta till, lång körning, lördag, mamma, möbler, mejl, nöjd, orka, pendla, plastas in, rygg, Sarah Dawn Finer, säker, se fram emot, semesterdagar, svart, system, tålamod, teknisk utrustning, telefoni, tillfällig lösning, toppenpresent, tråkigt, trist, tumör, Uppsala, Uppsala Stadsteater, vardag, varken varmt eller kallt, välkommen, vårens höjdpunkt on 12 maj 2014|
8 Comments »
Ett ganska trist inlägg.
Grått…
Fy vilken trist dag! Vädret är grått och det är varken varmt eller kallt. Bara tråkigt. På jobbet har det varit större och smärre katastrofer och mitt tålamod är väldigt kort, känner. Framför allt gäller det teknisk utrustning och system som borde ha fungerat för länge sen men som inte gör det. När jag själv hittade en tillfällig lösning runt det hela blev jag nöjd. Tills idag, när jag fick veta att jag ska göra på ett mycket krångligare sätt. Märkligt nog fungerade inte det… Så jag gick tillbaka och gör som jag har gjort den senaste tiden.
Det känns som om dagarna bara går och inget händer. Jag jobbar och väntar på… vadå? Jag har inte ens fått det utlovade mejlet med kontaktuppgifter som min handläggare på Arbetsförmedlingen skulle skicka. Ett klick, liksom. Hur svårt kan det vara? Det är liksom sånt jag kan göra under tiden jag telefonerar med folk. På mitt jobb. På Arbetsförmedlingen i Uppsala arbetar man uppenbarligen annorlunda.
Jag försöker hitta saker att se fram emot. Det är inte så jäkla lätt, med tanke på det jag vet ska hända. Och så är jag lite orolig för bilbesiktningen den 23 maj. Vad gör jag om bilen inte går igenom? Jag ska ju liksom pendla i juni också… Jag har lagt in om två semesterdagar nu i maj. Två fredagar. En dag går till bilbesiktningen. Dum tid, mitt på dan. Den andra hade jag ett tag tänkt använda för att åka ner till mamma. Men jag tror inte att ryggen klarar en sån lång körning. Dessutom är jag inte säker på att jag är välkommen med tanke på att mamma får hantverkare i lägenheten endera dan. De ska jobba av och till i typ två månader. Möbler och saker ska plastas in. Det funkar inte att ha en gäst då, även om det är ens dotter.
Biljetter till Cabaret – på lördag!!!
Men… på lördag ska Fästmön och jag göra det som jag nog lär klassa som vårens höjdpunkt: vi ska gå på Uppsala Stadsteater och se Cabaret med underbara Sarah Dawn Finer!!! Vad jag förstår är Cabaret i sluttampen, så det var i rödaste rappet Anna-Sötnosen fick tag i biljetter som jag fick i födelsedags-present. Vilken toppenpresent!
Nästa sak därefter att se fram emot är ett besök hos frissan. Om två veckor, ungefär. Jag står knappt ut, jag har en kalufs uppe på huvet. Men det är nåt att längta till, för en klippning gör vardagen mindre trist. Vill jag tro.
Under maj månad ska jag också försöka hinna och orka med att träffa vännen Eva igen. Vi har en fika i åtanke än så länge och jag hoppas att jag har ork nån kväll efter jobbet. Snart. Jag vet inte varför jag är så himla trött jämt. Kanske dags att kolla mina värden igen, det var ett tag sen. Men då hittar väl doktor Jan nån ny liten tumör eller så. Och vem orkar med det..? Det räcker med en bråkande rygg.
Vad gör DU för att vardagen ska bli mindre trist???
Livet är kort.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 