Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tejp’

Ett  inlägg om vattumän, ryggeländet, ren smuts och fel mejl.


 

Det har nu gått över 24 timmar sen jag var hos naprapat för första gången.  Det har också gått mer än ett dygn sen jag började medicinera. Jag kan inte påstå att jag skuttade ur sängen i morse, men jag kunde röra mig hyfsat. Ryggen gjorde sig påmind först efter en kvart. Och nej, det är ingen ny sträckning utan samma gamla idiotställe som gör ont. Det får mig att fundera över om jag rör mig fel. Går konstigt. Nåja, medicinen borde göra susen snart och nytt naprapatbesök är inbokat nästa vecka. Jag är på g, helt enkelt. På måndag ska jag dessutom jobba.

Vattenmätare

Igår fick jag tre såna här mätare installerade.

Men jag var trött igår efter all action jag var med om. Hade plockat fram pläden och skulle till att lägga mig ovanpå gästsängen igår eftermiddag när det plingade på dörren. Som den tant jag är – och med tanke på alla kulor som flyger här i environgerna – kikade jag försiktigt i dörrögat och såg… ingen. Fast jag är nyfiken av naturen, så jag öppnade ändå. Utanför stod en ung VVS-kille, bara barnet, och undrade om de fick komma och sätta in vattenmätare i lägenheten.

Att det skulle sättas in mätare visste jag, det var jag själv med om att bestämma vid en extra års-stämma, men jag visste inte när. Jag trodde att det skulle gå ut information i förväg. Men det här med att kommunicera med kunder (VVS-firman) alt. boende (bostadsrättsföreningens styrelse) är tydligen svårt. En liten lapp i postboxen hade räckt nån dag eller två i förväg. Nu visade det sig att det var VVS-firman som hade tagit en rövare och vattumännen hade blivit färdiga snabbare än de trott. Därför chansade killarna och plingade på i nästkommande hus på tur att få mätare. Men ändå. Ett litet papper kunde ha gått ut redan när arbetet påbörjades så hade alla varit nöjda och glada.

Tvättmaskinsslang

Tvättmaskinsslangen fick ny tejp idag. Lite knölig, som synes, för att jag inte kan böja mig framåt som en normal människa.

Nu ska jag inte säga att jag inte blev nöjd och glad ändå. När jag förstod att killarna hade jobbat fortare än tänkt fick de naturligtvis komma in. Så i stället för att vila hade jag tre vattumän i mitt hem igår eftermiddag. De var så snälla och flyttade bort mina grejor och badkaret, för en ryggsjuk Toffla kan inte böja sig framåt på det sätt som hade varit nödvändigt. Men jag kunde naturligtvis inte lägga mig ovanpå gästsängen, med en pläd, och vila när andra i min närhet arbetade…

Problemet var bara att de skitade ner så förbannat och jag orkade inte släpa fram nån dammsugare för att suga upp jordkockor från vattumännens skor eller dammråttor från längst in under mitt badkar. Dasslockets utsida har jag torkat av hjälpligt. Och tvättmaskinsslangen har fått ny tejp idag, för den gamla slet vattumännen bort.

Tre vattenmätare har jag fått: en i badrummet, en i duschrummet/toan och en under diskbänken. Mätningen sätts igång direkt, men jag vet inte när vi går över från att betala varmvatten och el var för sig per lägenhet OCH samtidigt får månadsavgifterna sänkta. Kommunikation är ju, som jag skrev ovan, svårt…

Det senare instämmer nog min bredbandsleverantör i. Att kommunikation är svårt. Företaget har nämligen gjort motsatt till vad VVS-firman och min bostadsrättsförening har gjort: de har informerat för mycket! Jag fick ett konstigt mejl från dem som jag var tvungen att ringa om och tro det eller ej – en människa svarade i telefonen! Mejlet var felaktigt och enligt den som svarade berodde det på att

vårt system har fått spel.

Eh… ja… det känns ju… trovärdigt..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket föreligger några rader och några bilder från Fridas student.


Det fanns en och annan som inte trodde det, men…
Frida har överbevisat alla! Den 5 juni 2013 tog hon studenten. Tillsammans med klassen sprang hon ut från Uppsala Slott, minsann. Där kunde jag inte vara med, så här är tyvärr inga bilder därifrån.

Vid 14-tiden lämnade jag MVM-huset och for till Mormorslottet i Kolonin där Frida skulle firas med mat, dryck, blommor och presenter. Annas snälla mamma och hennes L hade upplåtit Slottsträdgården åt oss. Och tänk, det blev alldeles fantastiskt väder, gårdagen till trots!

Frida rätt nöjd student
Frida, en rätt nöjd student – med all rätt!


Mamma Anna, tillika min Fästmö
, och hennes snälla mamma
bjöd på kallskuret och potatissallad, grönsallad, goda ostar, druvor, kycklingspett… Och bäst av allt: en jordgubbstårta.

Studenten hade fullt sjå att öppna alla paket och kuvert.

Frida i studentmössa öppnar present
Under parasollet.


Men nej.
Det var nog bäst att ta till erfaren hjälp! Mormor fick rycka in med en hand.

Frida o mormor öppnar studentpresenter
”Du måste ta bort snöret och tejpen först!”


En annan erfaren student,
Kronprinsen (Johan), tittade på, men vågade inte lägga sig i. Han hade nog tankarna på den kommande körlektionen nästa vecka.

Johan o Frida
Johan och Frida, Kronprinsen och Frizlan, Storebror och Lillasyster… Kära barn har många namn!


Nja, Frida tyckte nog att mormor var bäst
när det gäller presentöppning.

Frida och mormor
Fina presenter var det! 


Frida fick fina presenter,
men inget vi avslöjar på den här bloggen. De var till stor belåtenhet i alla fall.

Disken sparades till morgondagen, då vi alla är lediga. Men Slottsfrun och Slottsherren vill ta hand om den på egen hand. Jag packade bilen full av några av de övriga firarna – Storasyster och Prinskorven – och Anna, alla presenter och blommor samt en kasse mat. Kronprinsen tog med sig pappa Jerry och vallade honom till busshållplatsen. (Jag har en liten bil och hela familjen får inte plats.)

Vi i bilen tränade på Studentsången – med stängda bilrutor! –  på vägen till Himlen. Men nu dröjer det ganska länge innan vi får sjunga om studentens lyckliga dar igen. Typ nio år, eller nåt. Och det är ganska skönt…


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag fick jag en julklapp! Egentligen skulle jag ju ha fått den förra året, men då var jag ju sjuk. Och dessutom, ytterligare egentligen, var julklappen inte bara en utan tre! Tre i en. Snurrigt? Vänta ska du få se!

julklappspapper och snöre

God jul fast i januari??? Så kan det bli om man är sjuk!


Det var prefekten
på institution 2 som ropade in mig på rummet framåt förmiddagen när han anlände.

Du har ju inte fått nån julklapp, enligt mina anteckningar!

sa han.

Och det var ju sant. Så jag fick ta emot ett ganska tungt grått paket. Eftersom jag skulle ha ett litet jobbmöte på rummet fick paketet ligga till sig nån halvtimma innan jag slet upp det.

Det första jag såg var en svart, smal ask på vilken det var tejpat en chokladask.

Svart smal ask m choklad på utsidan

Svart ask med påtejpad choklad.


Den svarta asken
slet jag förstås upp och då hittade jag följande information:

Handstöpta ljus text

Handstöpta ljus!


Under informationen om handstöpta ljus
hittade jag sen inte bara fyra dito utan också en lite rolig, vit stake. Fin och användbar julklapp, för det blir ju jul i år igen, sen! Tack, institution 2!

 Rolig stake o handstöpta ljus

En rolig stake och fyra handstöpta ljus.


Klockan drog sig mot lunch
, men jag hann med ett samtal till hjärtegoa L på fakulteten innan jag traskade ut för att möta Rippe. Jag var lite osäker på om jag skulle orka gå till Thaistället, men det gick hur bra som helst! Man märker inte att det är långt att gå när man pratar med nån. Det var jättekul att träffa Rippe, vi ses alltför sällan trots att vi jobbar nästgårds gentemot varandra. Idag blev jag bjuden på lunch, men nästa gång är det min tur att pynta. En liten lunchklapp, kan man säga att det blev! I morgon lunchar jag med Johan, men innan dess hänger jag med till Himlen i kväll.


Livet är kort.

Read Full Post »

Som de flesta av oss vet – utom en av mina grannfamiljer – är det första advent på söndag. Jag brukar inte fuska och sätta upp stakar och stjärnor förrän kvällen innan, men eftersom jag ska till Fästmön blir det fusk i år. Tanken var att jag skulle göra allt i morgon förmiddag. Av nån anledning har jag energi kvar efter en arbetsvecka. Eller också försöker jag tänka på nåt annat än min onda häl som i skrivande stund gör djävulusiskt ont… Hur som helst, jag började redan i kväll.

Inga krokar eller spikar satt kvar sen förr om åren på grund av höstens fönsterbyte, så ett första steg var att spika i ett antal såna. Det var då jag öppnade min låda med prylar i linneskåpet, en sorts fast verktygslåda, till skillnad från min bärbara. Det är i den fasta verktygslådan jag förvarar min stora hammare och spik. Och hur det såg ut där, då… Anna skrattade åt mig häromdan och undrade vad jag skulle ha alla buntband till, till exempel.

Tja… kan vara bra att ha när man ska fästa kablar på mammas rollator!

förklarade jag.

1 buntband skruvar hammare

Buntbandsfetischist?


Jag har
rätt mycket plugg också…

2 väldigt mycket plugg

Mycket plugg också. 


Inte bara plastplugg
utan även en påse träplugg. Kan ju vara bra att ha till..?

3 träplugg och tejp

Träplugg och tejp av olika sorter.


Ja som du förstår
blev jag alltså tvungen att städa den jämrans lådan! Varför är det alltid så när det gäller mig att det ena ger det andra? Här skulle jag börja sätta upp lite stjärnor och stakar – och så hamnar jag på golvet i gästrummet och städar min verktyglåda i linneskåpet…

toalettrullshållare

Ett annat fynd – en toalettrullshållare.


Jag hittade allt möjligt,
högt och lågt, i den där lådan. En del grejor till fönster, till exempel…

fönstervred

Ett fönstervred.


Där fanns en del verktyg
i verktygslådan också.

en jättestor skiftnyckel

En jättestor skiftnyckel.


Diverse prylar
är ju bra att ha, som till exempel dessa:

penna vattenpass tång

En penna, ett vattenpass och en tång är bra att ha.


Hittade mer
skit grejor till fönster…

fönsterhake

En fönsterhake som var ett felköp för den var till utåtgående fönster, vill jag minnas, och jag har inåtgående.


Ett och annat sniggt
hittade jag också, som dessa smideskrokar.

smideskrokar

Smideskrokar, snigga, eller hur?


Efter allt rotande
och stuvande blev det faktiskt rätt välordnat i lådan. Men fortfarande ganska fullt… För man kan ju inte slänga saker som kanske är bra att ha.

diverse verktyg tejp

Ordning och reda… och fortfarande många saker…


Hur det gick
med adventsprylarna? Tja, jag är inte färdig än, för jag orkar inte göra allt i kväll, men det blev faktiskt en stake över!

adventsljusstake

En överbliven stake.


Jag stoppade ljus
i min hästastake som jag fick av min kompis Mia i försenad bröllopsgåva till advent 1996! (Ja, jag har också gjort det misstaget att jag gifte mig med fel person!)

adventsljusstake i trä för stearinljus

Hästastaken!


Och mormors och morfars
kopparstake fick också ljus!

adventsljusstake i koppar för stearinljus

Kopparstaken. Notera madonnan i sniggt orange bakom staken.


Mässingsstjärnorna kom upp
i vardagsrummet. Den nyaste vid balledörrens* fönster.

mässingsstjärna

Den nyaste mässingsstjärnan. 


Mässingsstjärnan
som är typ 50 bast fick hänga i det lilla fönstret i vardagsrummet. Först hade jag tänkt ha en stake i stora fönstret, men jag skippar det, där är så trångt med alla växter.

mässingsstjärna

Nästan 50-årig mässingsstjärna.


Men nöjdast blev jag
förstås med köket där de tre fönstren fick helt nya prylar. Jag trängde ihop växterna – HA, Anna, jag behövde inte kasta en enda! – för att få plats med det två nya stakarna och den gigantiska stjärnan. Och se så fint det blev (om bara den där jävla Ajfånen kunde ta bra bilder, men inte då, den tar bara tunga bilder!)

14 stjärna o stakar i köksfönstret

Vackraste fönstret!


Till sovrummet
har jag en blå stake och till smårummen blir det trästakar. Men det tar vi i morgon. Jag är trött och jag blev ännu tröttare av att prata en halvtimma med mamma som ringde och var pratsugen. Nu ska jag gå och riva i skåpen efter nåt ätbart. Tror bestämt att det blir popcorn och en starköl till middag idag…

*balledörrens = balkongdörrens


Livet är kort.

Read Full Post »

Visst är det så. Att vi alla har sår och skador av endera slaget. En del syns, annat inte. Men det finns saker som gör ont, som har gjort ont, som har blivit till ärr. Ärr som svider när vi skrapar lite på dem… Jag tänker inte gå närmare in på detta, utan lämnar det upp till dig att fundera. Fast jag vill inte att du ältar och sätter på dig den där O-koftan. Ibland är det bara nyttigt att reflektera över varför man agerar och reagerar på vissa sätt. Det kan handla om gamla sår och skador. Vi måste vara lite lyhörda och försiktiga, inte bara mot oss själva utan gentemot andra. Inte bara såsom jag ofta gör, vräker ur mig att folk är

idioter

eller

puckon.

Det kanske finns vissa orsaker till det. *TAR MIG SJÄLV I ÖRAT*

 

Till och med Clark Kent har en skada, en skada som jag måste på igen för att försöka få till. 


Igår morse stod polisen med fartkamera
på en raktsträcka nära jobbet. En raksträcka där många ofta och gärna kör för fort – helt förståeligt. Jag blev varnad för denna sträcka och polisens täta kontroller här redan i september förra året. Men först igår fick jag se dem stå och filma. Och jag höll hastigheten – jag hade ju blivit varnad.

I morse hamnade jag bakom

en idiot

som uppenbarligen bara hade 38 på sin hastighetesmätare, oavsett om det var 30 eller 50 på sträckorna vi körde. Sånt kan göra mig fullkomligt galen, för jag gissar att föraren pratade i mobilen eller nåt. Och då tycker jag att det är berättigat att få kalla folk

idiot.

För det är faktiskt farligt. Man kör så okoncentrerat. Om jag pratar i mobilen ibland när jag kör, vilket händer en till två gånger om året, blir det genom blåtand. Då kan jag åtminstone använda båda händerna till bilkörningen.

Igår kväll var vi ute på tur för att göra några ärenden. På ett ställe hade nån ställt ut stora lådor med blommor i slutet på en gata, antagligen för att man inte ska köra för fort där. OK, jag tycker blommor är fint – utom som mönster på textil – men det är ganska idiotiskt att ställa stora blomlådor just där. Det går nämligen inte att köra fortare än 30 där eftersom det är en skarp kurva. Ska man samtidigt väja för sex blomlådor och köra slalom är det hur lätt som helst att antingen braka in i nån låda eller braka ner i diket.

I morse vaknade jag fem minuter före alarmet skulle gå på. Och det var tur eftersom nånting forsade ur mig. Det blev till att ställa sig i duschen genast. Jag hatar verkligen det här, jag är så trött, så trött. Redan igår kväll kände jag den där märkliga tröttheten sätta klorna i mig. Fast jag förstod inte vad det var – som vanligt. Nu ska jag försöka klara av den här arbetsdagen och i morgon, de två dagar som brukar vara värst i det här sammanhanget. En bra sak, emellertid, är de inlägg till mina hälar jag köpte! Nu har jag använt dem en hel dag och den onda hälen känns mindre ond!

Min vattenflaska på jobbet har också en skada och läcker. Tejpen var ett misslyckat försök att stoppa läckaget. I natt har flaskan stått i min kaffemugg och där finns nu cirka en centimeter vatten… Dags att köpa ny vattenflaska, alltså.


Idag blir det diverse jobb med startsidan
och lite småplock på intranätet. Intervjuerna, utom en som är inbokad nästa vecka, har jag lagt på is över sommaren. Alla som ska gå på semester snart hetsar, vi som ska vara kvar ett tag till börjar slå av på takten…


*Clark Kent = min sårade lille bilman

Read Full Post »

Nä, det här med slangar är inte min grej. Eller jo, kanske. Fästmön peppade mig som 17 och efter kvällsmaten, en härligt egenihopplockad sallad, skred jag till verket med min nya duschslang. Anna förklarade hur det skulle vara och jag fattade. Jag skruvade ihop munstycket med slangen och gick en till duschen för att kolla. Och nu var det tur att jag inte skruvade lite mer. Alltså att jag inte skruvade loss nånting. För det där %&/#” duschmunstycket passade inte i hållaren på duschstången! Vilken skitgrej! Jag som var rädd att slangen inte skulle passa i blandaren… Så nu, kära vänner, ligger eländet i min låda med skruvar, spikar, buntband, silvertejp, skruvdragare och andra såna grejor. Och där kan den ligga – om ingen vill ha den… 👿

Slangen i lådan. 


Jag borde naturligtvis ha köpt en duschslang
med inte bara munstycke utan också en stång med hållare till väggen. Med den här slangen kom bara ett enkelt väggfäste som bara funkar för att hänga ifrån sig slangen i. Jag vill ju kunna stå i regn fast tempererat sånt, naken och inomhus, så att säga. Ja, ja, när tejpen lossnar på gamla munstycket kanske jag åtminstone kan använda en packning från nya munstycket. För den försvann när munstycket släppte. Åkte väl ner i avloppet, typ. Slutsats: det blir INGENTING att lägga till i mitt CV.

Himlen är gråsvart och det ösregnar fortfarande. Hur länge ska det hålla på så här? Jag var ute med sopor och höll inte bara på att regna bort, det blåste som 17 också. Nyduschad är jag och en liten hög strykning har jag klarat av, allt gick nog av bara farten, ren rädsla. För när jag kom hem låg det ett brev från Sjukstugan i Backen och väntade på mig.

Men för tillfället är min värsta åkomma min gigantiska kran. Den ömsom rinner, ömsom täppar till sig. Det skulle ha kunnat vara nån sorts allergi mot gräs eller nåt, fast detta motsägs av regnet. Min onda häl har jag också egenvårdssurfat om. Om det är riktigt illa kan det vara hälsporre på gång. Trött jag blir… Jag hittade i alla fall lite övningar som jag ska försöka göra, så får jag se om det gör nån nytta.

Nä, nu ska jag nog rensa lite jordgubbar. Jorå, vi köpte en liter förut… Säsongen är ju inte så lång, så det gäller att passa på.

Read Full Post »

Som sagt, tejp är bra, en alldeles utmärkt uppfinning! Nu har jag tejpat min vattenflaska på jobbet. Flaskan läckte i SKARVARNA på själva flaskkroppen. Tjolahopp!

Tejp funkar bra även för läckande vattenflaskor. I bakgrunden den fina muggen jag fick av Linn till födelsedagen förra året.

Read Full Post »

Older Posts »