Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tant Anita’

Ett anekdotiskt inlägg från dåtid med upplösning i nutid.


 

Televinken 1

Televinken – en riktig trasselgubbe.

Under några år som barn bodde mamma, pappa och jag i Småland. Vi hade tjänstebostad vägg i vägg med redaktionen där pappa jobbade. I huset bredvid, på bottenvåningen, så en såg varje gång en gick in genom porten, låg först en fotografateljé, därefter… en leksaksaffär. Det sägs att jag var ett mycket snällt barn som sällan tjatade om att jag ville ha saker. Men nån gång besöktes leksaksaffären. Och en gång blev jag riktigt, riktigt kär i en sak.

Som barn var jag inte mycket för att leka med dockor. Det var småbilar jag gillade. Morfar gjorde ett dockhus och ett garage. Det var garaget jag lekte i. Men det fanns en docka som jag gillade skarpt. Det var Televinken, känd från barn-TV tillsammans med tant Anita på äldre stenåldern. Ja alltså på den tid barn kallade kvinnor över 20 för tant respektive män för farbror. länge sen!

Televinken 2

Hängig men glad och uttrasslad Televinken. (Det ser inte ut som om trådarna är uttrasslade men de är det!)

Och en gång, i leksaksaffären, såg jag en Televinkendocka! Jag tror aldrig jag varken före eller efter har gråtit mig till en sak, men den gången gjorde jag det. Till sist togs pengar ut på min bankbok. Jodå, trots att jag var typ fem år hade jag koll på att jag hade en bankbok. Säkert var det mycket pengar som skulle ha gått till utbildning senare i livet eller så. Arbetslöshet fanns inte på 1960-talet, för då ”importerade” Sverige arbetskraft från andra länder. Kanske hade jag inte gråtit mig till Televinken om jag hade vetat vad som komma skulle.

Sen var det så att den där Televinkendockan ju var alldeles för avancerad för en liten flicka. Varje lem (armar, händer, ben och fötter) har dubbeltrådar och det finns trådar till huvud och kropp. Nej, det blev bara ett enda stort trassel av Televinken. Och snart hamnade han i en låda och lektes aldrig med – precis som mina föräldrar hade förutspått och sagt. Yes, mammi och pappi, ni HADE rätt! (Den gången…)

Men av en viss anledning plockades Televinken fram idag. Fästmön gav sig på honom först, jag därefter. Envisa som synden eller med ett stort mått av sisu – vi lyckades trassla ut Televinken! Jag behöver nu en krok i taket där jag kan hänga trähandtaget så trådarna inte trasslar ihop sig igen. Tills vidare får den unge mannen hänga på gaveln till en av deckarhyllorna i min hall. Där ser han verkligen ut att trivas.


Och nu är det bara nio procents utrymme kvar på den här bloggen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Eurovision Song Contest 2012: Andra semifinalen

Livebloggen är avslutad, men du kan självklart fortfarande kommentera!


I morgon torsdag kväll är det dags igen.
Klockan 21 visar SvT1 den andra semifinalen till Eurovision Song Contest 2012. Jag tänker, precis som igår sist, liveblogga, eftersom jag är mycket elakare bättre på att kommentera än Edward och Gina (i alla fall Gina, bloggerska där, gå hem och skriv lite i stället).

Jag minns att jag gillade Serbiens låt för det vemodiga, Estlands låt likaså. Annars kan vi förvänta oss mest tråkiga låtar och konstiga utstyrslar, precis som i första semin. Det ska bli intressant att höra hur många som kan sjunga i den här semifinalen…

Sverige är ju med här och tävlar om en finalplats och det tror jag nog att hon får, Loreen. Men jag gillar inte låten särskilt mycket och är inte överdrivet förtjust i artisten heller, så nåt större viftande med svenska flaggan blir det inte från min fåtölj. För Loreen är ju en sån där Idol-broiler, du vet, och jag gillar inte alls det konceptet.

Som vanligt inleds skiten kvällens tävling med den töntiga programledartrion, ivrigt häcklade av våra svenska kommentatorer som inte är roliga alls. Nånstans. Jag sitter klistrad – i faktisk mening – i min skinnfåtölj. Det är varmt…


Så här ser torsdagens startfält startfältet ut
– som vanligt kan du klicka på länkarna och lyssna:

  1. Serbien: Željko Joksimović – ”Nije Ljubav Stvar”
    Det börjar långsamt. Lååångsaaamt… Ska jag somna före halv tio, tro? Men det är vemodigt och jag älskar språket.  Det handlar ju om kärlek…
  2. Makedonien: Kaliopi – ”Crno E Belo”
    Mer vemod och långsamt… Lite svajig sång också och tunn röst, på gränsen till hes. Sen byter låten stil och blir hårdare. Nej, sån här blandning gillar jag inte, det är bara förvirrande.
  3. Nederländerna: Joan Franka – ”You And Me”
    Nu kommer indianerna. Nej holländarna var det visst. Usch, falsksång och eländigt. Och varför fjäderskruden? Ta bort! Det låter som en Frälsis-låt!
  4. Malta: Kurt Calleja – ”This Is The Night”
    Televinken, ser han ut som! Men var är tant Anita och han som höll i trådarna? Låten är rätt OK trots allt. Men dansen… Påminner om Caroline af Ugglas i Snälla snälla…
  5. Vitryssland: Litesound – ”We Are The Heroes”
    Men det här har ju faktiskt lite fart… Fast det är ju det där med engelskan och töntdansen som drar ner helhetsbetyget…
  6. Portugal: Filipa Sousa – ”Vida Minha”
    Portugisiska är vackert och den här låten är vacker, smäktande… Nån som vill dansa tryckare med mig? Jag dansar utan tofflor…
  7. Ukraina: Gaitana – ”Be My Guest”
    Det här ska vara en ”töff brud” enligt Gina med ett G. Jag vet inte jag. Jag fastnar med blicken på klädseln. Vad har hon på sig? Bra röst, men tråkig låt. Enformig.
  8. Bulgarien: Sofi Marinova – ”Love Unlimited”
    Det börjar med lite ylande, sen en bra beat. Men jag vidhåller att korta kjolar och lårhöga stövlar är skitfult. Låten gillar jag – om det hade varit en sångare som inte pep så förbannat…
  9. Slovenien: Eva Boto – ”Verjamem”
    (Kan ingen ta bort Gina? Eller åtminstone sätta silvertejp på kakhålet.)
    Jaha… Nån sorts happening här… Dramatiskt… Men hu så intetsägande! Vad gör alla brudarna på scenen?
  10. Kroatien: Nina Badrić – ”Nebo”
    Sångerskan är lite lik Bree van de Kamp i DH! Nu är det svart och dramatiskt igen. Och förbannat trååååkigt… Jag somnar…
  11. Sverige: Loreen – ”Euphoria”
    Nej. Jag erkänner. Jag gillar inte det här. Hon skriker och tittar aldrig i in i kameran.
  12. Georgien: Anri Jokhadze – ”I’m A Joker”
    Munkar på scenen! Så det har blivit religiöst nu?! Nej, sen kommer stripporna. Dåliga rim. En blekt blondinman. Nej usch…
  13. Turkiet: Can Bonomo – ”Love Me Back”
    Linedance på turkiska? Falsksång. Men det här är ju en parodi…
  14. Estland: Ott Lepland – ”Kuula”
    Dags att gråta lite? Svajig sång. Han ser mest ut som om han sover, tycker jag. Nej det här var segt!
  15. Slovakien: Max Jason Mai – ”Don’t Close Your Eyes”
    Jag får ont i öronen!
  16. Norge: Tooji – ”Stay”
    Bra beat, men han sjunger falskt. Kan det bero på att hans ögon sitter tätt?
  17. Bosnien och Hercegovina: Maya Sar – ”Korake Ti Znam”
    Vackert språk och vackert pianospel. Men maken till trist låt… Man tror hela tiden att NU! ska den komma igång. Det gör den inte.
  18. Litauen: Donny Montell – ”Love Is Blind”
    Urusel engelska! Och den där ögonbindeln… Det är ju att driva med personer med funktionshinder! Överdrivet sentimentalt tjafs!

Inte heller den här gången får jag ihop tio låtar som jag tycker ska gå vidare till finalen på lördag. Jag gillar Serbiens låt, Malta lite grann, liksom Vitryssland och Portugal. Jag tror att Sverige och Norge går vidare, säkert Turkiet också.

Mellanakten med de fem senaste årens vinnare framförda i azerbajdzjansk tappning bjöd bland annat på spännande instrument och falsksång, Molitva och fiolspelande norrman, tysk dans i kortkort långkjol. Och som avslutning – en avart av Waterloo. Ganska underhållande.

De här tio låtarna går vidare till finalen på lördag… Litauen, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Ukraina, Sverige, Makedonien, Norge, Estland, Malta och Turkiet.


Läs även
 andra bloggares åsikter om 

Read Full Post »

Kvällsblaskornas löp skriker ut att Sveriges Television ska göra sig av med sina hallåor. Eller programpresentatörer, som det heter på korrekt svenska numera. (Jag drar parallellen städerska – lokalvårdare…). Men hallå! Är inte det lite… dumt? Eller i vart fall väldigt trist!

Det är visst inte helt klart när hallåorna försvinner och det KAN bli så att det rösthallåor ersätter bildhallåor. (Då kanske till och med fula jag, som sägs ha radio-/telefonröst, kan komma i hallå-fråga!) En översyn av TV2 gjordes redan för några år sen och nu är det alltså dags för ”Ettan”. Syftet: att modernisera.

Jovan Radomir är en av hallåorna som sitter med i arbetsgruppen som tittar på hur det hela ska utformas. Han säger i Expressen:

[…] Jag kan tycka personligen att det är lite tråkigt om den (hallåan) försvinner från kameran. Jag tror att väldigt många människor tycker att det är skönt med en människa som gör oss sällskap under en tv-kväll. […]

Enligt Jovan Radomir riskerar ingen av hallåorna att stå utan jobb eftersom deras röster ska användas. Ett tag, i alla fall. Frågan är vad alla hallåor ska göra sen? I nästa fas. Joina Fas-3, kanske? (Jag var ironisk nu.)

TV4, däremot, satsar på FLERA människor i rutan. Och skälet är att man vet att publiken önskar det. Enligt ”Fyrans” kommunikationsdirektör är hallåorna

[…] viktiga för helhetsupplevelsen i vår kanal. Det är någon som både vägleder och ger kanalen en personlig närvaro. Vi tycker att det är trevligt att någon tar emot och hälsar välkommen och vet att vår publik uppskattar det. […]

Intressant är att både Aftonbladets och Expressens läsare har en majoritet som vill ha kvar hallåorna. Och själv tycker jag att TV-hallåor för det mesta tillför nånting och är ett sällskap när man är ensam, precis som Jovan Radomir uttryckte det. Varför är det så farligt med RIKTIGA MÄNNISKOR, Sveriges Television???

Här kan du titta på några hallåor genom tiderna. 

PS Min favorit genom tiderna är förstås tant Anita, hon med dockan Televinken som bland annat lärde oss som var barn på stenåldern 1960- och 1970-talen trafikvett. Bland annat med Gullan Bornemarks… lustifika sånger (som jag för övrigt ÄLSKADE som barn! Inte konstigt jag är som jag är… Har du inte hört Herr Gårman-låten har du missat nåt!!!).

Read Full Post »