Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tandläkaren’

Ett inlägg i vilket Tofflan är en lyckans ost och skrattar läppen av sig.


 

Det är väl nästan aldrig roligt att handla mat? Det känns ungefär som att gå till tandläkaren: man måste göra det och det gör ont – i plånboken. Sen spelar det ingen roll hur trevliga de som jobbar där är.

Men idag fick jag faktiskt skratta lite och kände mig rund och go’ som en lyckans ost när Fästmön och jag besökte ICA Heidan:

Annas ost

Annas ost! Jag visste inte ens att hon var sitt eget varumärke…


Men snäppet roligare
 var kanske denna goda ost och jättegouda från Ockelbo:

Ockelbos jättegouda ost

Ockelbos jättegouda ost.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om pågående aktiviteter.


 

Uppdaterat inlägg: Nu kan du lyssna på Frida i dagens Radio Uppland-intervju här, spola fram till 1:12:15!

 

änglavingar

Kanske lättar och flyger iväg sen…

Man kan säga att det pågår ett riktigt mastodontprojekt här just nu. Jag vet inte om nån riktigt har förstått det. Egentligen spelar det mindre roll, projektet har mest betydelse för mig själv. Genom att skriva renoverar jag min själ, kan man säga. För varje månad jag berättar om i min bok blir bördan på mina axlar lättare. Vem vet, jag kanske lättar och flyger iväg när allt är färdigt???

Idag har jag gått igenom ett halvår av mitt liv som till mycket stor del var fyllt av oro och ohälsa, sorg och vanmakt. Men också förstås glädjeämnen. Oavsett, det tar tid att ta sig igenom. Jag gör det systematiskt och det är inte lätt. Efteråt blir jag både lättad och trött. Tömd på känslor, nästan. Det är inte alltid lätt att backa bandet. Det finns mycket som gör så ont att komma tillbaka till – även sånt som var bra och roligt då.

Nu återstår ungefär ett år och nio månader. Men i morgon blir det en skrivpaus. Jag måste tänka på att renovera min kropp också. Därför nappade jag på en tid hos tandläkaren i morgon bitti. Det är alldeles för länge sen jag var där sist. Jag har gått i många år hos min tandläkare och hon vet hur rädd jag är och vilken taskig ekonomi jag har. Hon är jättebra. Jag vet att morgondagens besök går på runt en tusenlapp, men jag har 300 kronor i tandvårdspeng. Dessutom vet jag att jag alltid kan få dela upp betalningen. Men håll gärna en tumme för att inget behöver åtgärdas! Då kan det springa iväg…

Parallellt försöker jag coacha och peppa min yngsta bonusdotter. Hon har nu författat ett svar till Skolinspektionen, en kommentar över Uppsala kommuns yttrande över hennes anmälan. Jag tycker att hon har varit så duktig och skrivit så bra. Hon har lyssnat på mina synpunkter, men hon har skrivit alldeles själv. Bara det i sig gör mig förundrad med tanke på den undermåliga utbildning hon har fått i särskolan. Dessutom har Frida blivit intervjuad i media idag igen. Denna gång är det Radio Uppland. Så snart intervjun finns att lyssna på lägger jag förstås ut en länk på bloggen!

Annas ring

Hon har lämnat mig hemma…

Närmast på tur att få lite av min uppmärksamhet står min mamma. Och därefter är det dags att åka och hämta Fästmön från jobbet. New Village-köket ska slänga ihop en kycklinggryta med hjälp av Uncle Ben till kvällen.

Fästmö, förresten… När Anna jobbar blir jag singel! Och det ska folk vara glada för, eftersom det innebär att Anna följer hygien-föreskrifterna på jobbet!

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Halv två var alldeles rätt tid att hämta Elias idag. Tyvärr busade en klasskompis med honom så att han slog sig i sitt huvud på vägen ut ur klassrummet. Otur, för han fick sånt beröm av sin fröken idag på vägen ut. Fröken sa till mig att Elias är

ett riktigt författarämne!

och det låter ju toppen!

Hemma i Himlen höll Fästmön på att baka scones åt oss alla. När vi klev in skulle hon busa med Elias och kramas med mjöliga händer. Då var det en vägg i vägen så Elias slog huvudet igen – fast ANDRA sidan. Sicken otursdag!

Men det var väldigt gott med nybakade scones och ännu godare smakade de när säljaren från OnOff i Uppsala ringde. Följ uppdateringarna kring hanteringen av Annas nya mobil i inlägget här. Jag lägger det här inlägget överst i bloggen varje dag tills det är utrett ordentligt! Det här är så illa skött av både Nokia och OnOff i Uppsala att alla som hittar till min blogg ska få möjlighet att läsa om hur de båda företagen inte direkt förbättrar sina varumärken, i mina ögon!.. 

Efter kaffet sprang jag och letade mjukisbrax, men söta Anna hade tvättat mina fläckiga. Och en blöt byxa kan man ju inte sätta på mig. Därför knyckte lånade jag ett par snigga bixor med revärer som hängde på en krok i sovrummet.


Snigg Adidas-bixa med revärer!

                                                                                                                                                     Elias är lite mammagosig just nu, så Anna och han gick och la sig ovanpå sängen för att läsa. Pojken verkar lite trött och hängig och jag hoppas verkligen inte att nån av systrarna har smittat honom med sina förkylningar. Men nu kom han uppskuttande och ska sitta med mig vid köksbordet och göra sin läxa. I morgon blir det nämligen inte så mycket tid för det, för Elias ska till tandläkaren klockan 16. Pappa följer med då eftersom mamma och jag ska träffa Birgitta inne i stan. Efter tandläkarbesöket går Elias med hem till pappa och så får killarna umgås en stund tills vi kommer och hämtar vid 18 – 18.30-tiden. Det är så skönt att vi kan samarbeta så bra och hjälpas åt med barnen. Vi är verkligen lyckligt lottade som har den familj vi har! Det verkar vara alltför vanligt i andra familjer att det är en massa tjafs mellan de vuxna som då drabbar tredje part, det vill säga barnen. I den här familjen försöker vi vara så ärliga och raka mot varandra som vi kan och det är nog en grundförutsättning för att vi ska ha fungerande relationer.

I kväll ska Anna tillaga kassler efter recepttips från Inna. Jag, som inte äter kött, ska få lax i stället. Anna och jag fick en bit lax av hennes mamma för ganska länge sen, men nu passar det perfekt att jag sätter tänderna i den.

Ni andra får sätta tänderna i denna idolbild av min sniggaste sida, baksidan. Bilden är tagen av mästerfotografen Linn!


Min sniggaste sida i Annas snigga bixor!

Read Full Post »

Generellt om dagen kan sägas att den är av en lättare blå färg. Det känns som om nånting inuti har lättat, släppt. Fråga mig inte vad eller varför. Kanske beror det på att jag har vågat tre saker under gårdagen som jag inte trodde att jag skulle våga. Då stiger självförtroende och självkänsla.

Jag fick ett citat mig tillsänt från vännen S och jag kan bara inte låta bli att lägga ut det:

Läser man länge, så lär man sig någonting, eller glömmer sorgen, eller somnar – men man vinner alltid någonting.

Henryk Sienkiewicz

När min vän hade läst det tänkte h*n på mig. TACK!

Igår utspelade sig också en liten solskenshistoria på eftermiddagen. Tyvärr kan jag inte delge er den av olika skäl, men den involverade karameller, Elias och tandläkaren. Och den snälla tanten som är berörd har fått höra större delen av berättelsen!

Fästmön och jag åkte till stan. Vi satt med våra ekonomier en stund – inga roliga saker, men måsten. Jag hade tänkt ringa vännen CL som ringde mig i onsdags kväll när jag var slut efter begravningen, men i stället blev det en signal till F. Och jag blev så rörd över det fina sms:et som kom lite senare med bland annat detta innehåll:

[…] Det är så lätt att prata med dig. Det känns som att det bara bubblar och det är så mycket man vill säga. […]

TACK! Jag blev glad att få veta att jag gör nåt bra! Och du F är en av mina allra äldsta vänner som jag önskar fanns på närmare håll!

Nu ska Anna och jag inta en sen frukost och sen tänker vi oss ner på Distingsmarknaden på Vaksala torg. Det blir en utmaning för undertecknad att gå där bland alla stånden – och då menar jag inte enbart i snusk-bemärkelse. Jag gillar ju inte att trängas med folk, men idag ska jag göra ett försök. Och så ska jag leta efter strumpor, såna som jag fick av Annas snälla mamma och L i julklapp. Anna börjar jobba klockan 16, så det är bäst att vi sätter lite fart!

Read Full Post »