Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tända ljus’

Ett ljust inlägg i november.


 

Ett ljusIdag tänder vi ljus för dem som inte längre finns här, men som finns kvar i våra hjärtan. Jag har inte nån grav att gå till här i stan, fast jag tänder ljus ändå framför fotografierna. Min mamma sa en gång att hon suttit vid min pappas föräldrars respektive dödsbäddar, men inte vid sina egna föräldrars. Hon fick i alla fall vara med sin älskade i den stunden han slutade. Även om det gick fort tror jag att pappa kände kärleken och att mamma var där.

Ibland tänker jag på min egen död och hur jag skulle önska att den blev. Men det är ju sånt de flesta av oss inte kan planera. Vi kan måla fan på väggen och tro att döden kommer – såsom jag gjorde hösten 2012. Efter det ser vi livet som en gåva – hur svart den än kan kännas vissa dagar. Livsviljan är en stark kraft, liksom kärleken. Jag är lyckligt lottad med båda. Därför har jag inte tagit klivet ut, trots att jag vissa stunder inte sett nån annan utväg. Jag har varit millimeter ifrån att göra slut på allt. Att bara låta det svarta ta över, att inte bry mig om de konsekvenser det får. Det har hänt oftare än nån tror och vet.

Varje år tar en miljon människor livet av sig. Förra året tog 1 606 personer livet av sig bara i vårt land. I Stockholm tar en människa livet av sig nästan varje dag. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15 till 44 år. Bakom varje självmord finns också självmordsförsök. Det görs ungefär 15 000 självmordsförsök under ett år bara i Sverige. Riskfaktorer kan vara depression och missbruk, men också trauman och förluster, arbetslöshet, sociala problem, ensamhet…

Vi ska tända ett ljus för alla dessa människor idag också. Men framför allt ska vi agera. Vi ska våga bry oss, vi ska våga tränga oss på, vi ska våga sätta oss ner och prata med dem som mår dåligt.

Sen tycker jag att du ska läsa Bosse Lidéns text om hans mörkaste bloggvecka.

Ha en fin helg! Jag tänker pussas och kramas.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg fram på lördagsförmiddagen.


 

Jamen jisses så skönt det var att sova i morse! Jag var uppe och skuttade en stund runt halv sju. Öppnade därefter sovrumsfönstret och kröp ner i sängen. Först tre timmar senare vaknade jag… Det är nog så att jag sover som bäst när det regnar och stormar där ute.

Min fredagsmiddag bestod av urgammal tonfisksås och pasta. Jag kompletterade med små plommontomater och svarta oliver, ett glas vin och några halvdöa bitar goda ostar. Och tänk, jag lever fortfarande – till somligas förtret. Mitt sällskap var Den hemliga historien (nu har jag knappt 100 sidor kvar) och tända ljus. Det var enbart för att förhöja stämningen, det där med ljusen, till skillnad från Fästmön och barnen, där allting plötsligt svartnade och stearinljus blev ett måste…

Pasta med tomater oliver vin bok o tänt ljus

Fredagsmiddag med förhöjd stämning.

 

Skumkrokodiler

Skumkrokodilerna tog slut igår kväll.

Jag satt i bästefåtöljen en stund senare och läste och spelade Wordfeud med Anna. Vi spelar ibland när vi inte har nåt bättre för oss, men det kan gå långt mellan dragen, så jag tänkte väl inte så mycket på det. I stället undrade jag vad det var för en tok som var ute och fotade med blixt i regnet… Det var naturligtvis ingen galning utan åskan, så jag gick och stängde av datorn, drog ur alla nätverkskablar etc och fortsatte läsa och gnaga på mitt fredagsgodis, Sally Gators (skumkrokodiler).

Sen kom det ett sms från Morgonen som upplyste mig där jag satt i stormens ögonvrå, ovetandes, läsandes och knaprandes på nåt gott (jag hade då gått vidare från krokodiler till popcorn och öl) om saker och ting: hela Himlen och lite därtill var strömlös! Det handlade om cirka 1 300 hushåll där i Förorten som hade blivit utan ström. Annas var ett av dem. Enligt lokalblaskan, som utan att läsa igenom TT:s illa skrivna texter* bara publicerar dem rakt av, berodde strömavbrottet på vinbyar. Nu tänker jag att alkohol är nog skulden till mycket, men troligen inte till detta strömavbrott. (Texten är fortfarande inte korrigerad. Men de läser väl inte tweets från sina följare, kanske… Eller så skiter de i dem.)

Eftersom åskan hade slutat startade jag datorn igen för att kolla strömläget hos Vattenfall. Där stod vilken tid man hade påbörjat arbetet med strömavbrottet och hur många hushåll som var drabbade. Det var oklart när strömmen skulle komma tillbaka. Anna lyckades ringa mig på sin mobil – mina sms till henne gick däremot inte fram – så jag fick en direktrapport från mitten av stormens öga. Hon satt med tända ljus i hela lägenheten och oroade för maten i kyl och frys. Nu är det tack och lov så att mat i frysen kan klara sig flera dygn om man inte gläpper i dörren. Men ändå. Tänk om det börjar rinna vatten från frysen…

Så småningom kom strömmen tillbaka, efter cirka en och en halv timme, tror jag. Det är ganska lång tid. Förra helgen var det vattenläckor och dåligt med vatten här hos mig i New Village, den här helgen strömavbrott. Vårt moderna samhälle är onekligen sårbart

Idag är det strålande sol – i alla fall i New Village. Det blåser fortfarande väldigt mycket. Jag klev inte upp förrän halv tio idag, för på helgerna ger jag mig ledigt från att söka jobb. Jag har ju fått en del att fundera på över helgen dessutom och jag tänker så det knakar. Att sova på saker och ting är inte helt fel ibland. Men nu ska jag sätta fart med frukost och dusch och därefter åker jag till Himlen.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Då blir jag glad nästa gång jag startar datorn! 


* Många TT-skribenter har även särskilt svårt med skillnaden mellan ”innan” och ”före”.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tipsande inlägg.


 

Förra året under Allhelgona var Fästmön och jag på två fina gamla kyrkogårdar i Uppsala, Gamla kyrkogården inne i stan och kyrkogården vid Vaksala kyrka. Det var så vackert med alla tända ljus i novembermörkret. Jag berättade att jag länge har velat delta i en kyrkogårdsvandring på Gamla kyrkogården. Där vilar ju en massa kända personer – författare som Gustaf Fröding, som jag skrev C-uppsats om och FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld, som fascinerar mig så otroligt.

Därför blev jag överlycklig när jag fick veta att det snart är dags för en arrangerad kyrkogårdsvandring. Det är en lördag, relativt billigt, min hälsporre bråkar mindre med mig och Anna är ledig! Nu vet jag ju inte om Anna är intresserad, men jag hoppas.

Följande gäller:

Kyrkogårdsvandring lördagen den 4 oktober. Samling klockan 14 vid Gamla kapellet. Pris: 50 kronor (endast kontant betalning). Visningen pågår i cirka en timme.
Arrangör är Stadsvandringar Uppsala

Ljus i Minneslunden Vaksala kyrka

Så många ljus var det förra året på kyrkogården på  Allhelgona.

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett diverserat inlägg.


 

Toffla sur m 3Dbrillor 20111

Jag lovar att riva upp himmel, jord OCH helvetet om mamma blir sjukare!

Lilla mamma ringde ytterligare en gång igår kväll, närmare klockan 21.30. Hon är så uppjagad och orolig över det här med id-kortet. Och om det gör henne sjukare kommer jag att riva upp inte bara himmel och jord utan helvetet också! Bara så ansvariga vet! 

Det är inte bra att börja dan med denna höjning av blodtrycket, men så snart jag ens tänker lite grann på det där med mammas id-kort går jag igång. Jag kanske borde åka iväg och sätta mig på kyrkomötet, som börjar idag i Uppsala, för att lugna ner mig lite. Men jag läser på agendan och i motionslistan är där kanske också finns ett och annat blodtryckshöjande. Nä, jag stannar hemma, tror jag.

Jag har som vanligt inlett min dag med att söka jobb och svara på mejl. Det är många fina vänner, både människor jag har träffat IRL och människor jag enbart har träffat via cyberspace, som vill hjälpa mig. Du ska veta att jag är en stolt människa. En del skulle kalla mig styvnackad på gränsen till dumhet. Det är inte med lätthet jag tackar ja till hjälp. Och jag tackar ja med förbehållet att jag nån gång i framtiden får betala tillbaka – på nåt sätt. Det gäller även Anders! Det behöver kanske inte alltid handla om reda pengar, det kan handla om återbetalning på annat sätt. För jag tycker inte att min framtid på jobbfronten ser så väldigt ljusnande ut… Idag har jag emellertid sökt de tre jobb jag piskar mig till att söka. Skillnaden från flera andra dagar är att det var tre jobb jag verkligen vill ha. Kanske syns det förhoppningsvis i mina ansökningsbrev?

Frostig sadel

Frost på sadlarna i morse, rentav?

I morse när jag skuttade ur sängen strax före klockan sju var det knappt två grader plus ute. I skrivande stund regnar det igen. Igår kväll hörde jag på en av väderleksrapporterna på TV att vi har väder som vi inte borde ha förrän i oktober. Icke desto mindre är det höstdagjämning idag. Och jag gillar ju mörkret och regnet. Man får ladda med en massa bra litteratur och tända ljus. Jag började läsa Donna Tartts första roman igår. Det är en riktig tegelsten, men en bra sådan. Trots att jag tyckte att jag gjorde så mycket annat under gårdagen visade det sig att jag har läst ungefär de 150 första sidorna av de totalt cirka 700.

Mina planer för dagen är att trotsa vädret (nu skiner plötsligt solen!) och hasa över till Tokerian för att handla lite mat. Kyckling- och kalkonkorv är billigt och nyttigt (i alla fall nyckelhålsmärkt) och man kan variera rätterna ganska bra. Idag tror jag det blir grillad kycklingchorizo med bröd till middag, i morgon stekt kycklingkorv och makaroner. Nudlar ska jag också köpa, förstås. Det finns ju inget som slår dem vad gäller priset (3:90 kr/paket)! Våffelmix tänkte jag köpa också, för i kylen finns hjortronsylt och det är väl perfekt till våfflor?! I kylen hittade jag även ett paket thaisoppa som lever och det får bli middag endera dan. Så jag svälter nog inte ihjäl den här veckan heller.

I eftermiddag ska jag putsa lite på en lackskada på bilen. Det får jag göra i omgångar. Men jag ska naturligtvis också skriva bok. Boken känner jag för tillfället en del motstånd inför eftersom det jag skriver om ligger alltför nära i tiden. Och snart är det avrundningsdags, dessutom. Det är jobbiga saker att sätta på pränt och jag känner mig kanske inte så lätt till sinnes som när jag har skrivit om livet längre tillbaka i tiden. Samtidigt vet jag att det här lättar mina bördor i det långa loppet. Totalt sett.

twitter_logo_headerI sociala medier läser jag om alla bokskrivare som förbereder sig för årets bokmässa. Jag ska som vanligt inte dit. Det är en dröm jag har att få bevista den mässan, men antingen har jag jobbat eller så har jag inte råd. I år är det det senare som gäller. Jag stannar hemma i Uppsala och läser och skriver i stället. Och kanske firar jag på nåt sätt mina mina fyra år på Twitter, en dag som infaller just idag!

Vad händer hos dig idag då??? Skriv gärna några rader och berätta så jag får lite input!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett dagen-efter-inlägg.


 

Fridfull söndag är det aldrig i huset där jag bor. Grannarna bredvid har som kutym att vråla åt sina barn varje morgon mellan klockan sex och klockan åtta. Söndagsmorgnar är inga undantag. OK, jag har inga egna barn, men jag tror inte att väldigt små barn gör som föräldrarna vill om föräldrarna vrålar åt dem. Små barn börjar i stället själva vråla. Eller skrika. Detta är en empirisk observation.

Ost, kex , päron och vin

Ost, kex , päron och vin förhöjde stämningen hemma i vardagsrummet.

Det blev lite sent igår, men nån annan fest än Eurovision Song Contest 2014 gick jag inte på. Och den festen deltog jag i från soffan. I år satt jag ensam och tittade, men det gick bra det med. Jag dukade upp med kex, ett par goda ostar, ett levande päron som jag hittat vid mina utgrävningar samt ett par glas hemtrampat vin. Tände några ljus som doftade äpple. Min godisbunke tog vid när jag var mätt på det salta. Som du förstår mådde min mage inte så bra i natt. Därför hade jag synnerligen estimerat söndagsfrid i morse. Nu blev det inte så.

Vad jag tyckte om schlagerkvällen igår? Tja, först och främst vann rätt låt. Conchita Wurst var en sån värdig vinnare av de enkla skälen att låten är skitbra, framträdandet likaså och rösten fantastisk. Att människor fokuserar på Conchita Wursts sexuella läggning irriterar jag mig bara på. Skägg och klänning, samtidigt – so what? Och vem säger ”han” om Lars-Åke Wilhelmsson när denne går in i rollen som Babsan? Tänk lite!

Men Sanna Nielsen var också väldigt bra igår. Hennes röst är klar, stark och ren och jag tycker även att Undo är en skitbra låt. Tyvärr kan ju bara en låt vinna. Det var länge sen jag slets mellan två låtar, för de senaste åren har det varit ganska mycket skit som har varit med och tävlat. Eller i alla fall sånt som inte tilltalar mina öron. Så om jag bjöd på Conchita i förra inlägget, bjuder jag på Sanna nu.


Idag ska jag vara något mer seriös
och livlig i mina göranden och låtanden än igår när jag bara slappade. Först och främst behöver jag verkligen duscha och tvätta håret, särskilt som jag ska träffa Fästmön idag. Tänkte åka till hennes jobb när hon slutar och skjutsa hem henne. Kanske behöver hon handla nåt till kyl och frys där hemma, kanske får jag en kopp kaffe.

I övrigt ska jag sätta mig och söka ett par lediga tjänster jag har sett. Motståndet är enormt den här gången och jag har absolut ingen förklaring till det. Men det som bland annat påverkar är sånt som finns i mitt bagage och hur jag känner tänker jag inte vädra för öppen ridå, för då… Äh, vi tar det i ett låst inlägg. Kanske.

Vad händer hos dig denna söndag??? Är du ledig eller jobbar du eller vad gör du??? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om lördagen.

 

Anna i kalasbyxor

Anna i sina gula kalasbyxor.

Efter några om och en del men kom jag så iväg till Förorten och Himlen igår. Det var en blåsig, men solig marslördag och jag var trött efter en utebliven sovmorgon. Men så klart jag längtade efter min älskling och hoppades att hon skulle ha sina gula kalasbyxor på sig. Det hade hon tyvärr inte.

Vi handlade hem en hel del gott och sen serverade Anna underbart god chicken tikka masala med naan, en rätt som hela familjen gillar. Kronprinsen hade förberett med inköp och tining av kycklingfiléer.

Mörkt med tända ljus

Mörkt med tända ljus

Så småningom sänkte sig mörkret över Förorten. Anna gjorde mysigt med tända ljus i allehanda lyktor. Lördagsgodis och till och med chips med dip åkte fram på bordet. Storasyster och Lillebror joinade oss, Lillayster anslöt när lite senare på kvällen.

Rutigt o randigt

Rutigt o randigt. Det rutiga tillhör Anna, det randiga – med noppor – mig.

Vi såg på hur en del tramsade sig framför kameran, tog sig på nuppen, sjöng falskt, sjöng vackert, glittrade, tindrade, lockade till dans, irriterade oss, klantade sig… Avslutade med en film om Marilyn Monroe, men vi orkade tyvärr inte se den färdigt. Klädsel för kvällen var rutigt och randigt. De gula kalasbyxorna är nog urvuxna sen länge…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den sista helgen 2013.


Närå, helgen som har varit
har inte bara varit kass – även om den började med mammas utbrott i fredags eftermiddag… Det har varit skönt att ha Fästmön här, för då är det i alla fall nån som håller mig i handen på natten och som säger snälla saker till mig.

Och mamma är inte elak hela tiden. Igår bjöd hon oss på middag på Restaurang Maestro. Eftersom hon inte har rullstolen med sig och det är för långt att rolla dit tog vi taxi. Bordet var beställt till klockan 19. Jag ringde efter Uppsala Taxi tjugo minuter före. Kom fram till en elektronisk röst som frågade om vi ville ha en bil för färre personer än fyra till den adress jag ringde ifrån. Jag knappade in 1, vilket betydde ja. Sen hade jag ingen aning om när taxin skulle komma och jag hade ju inte heller kunnat be den köra in på gården. Jag fick gå ut, helt enkelt. Dessutom fick jag öppna bommen åt chauffören för han orkade/ville inte gå ur bilen. Men sen kom vi iväg och vi bänkade oss strax före klockan 19 på restaurangen.

Klockan sju

Klockan 19 var vi på plats.


Kvinnan som serverade oss
deklarerade att hon aldrig glömmer nånting, men hon glömde bland annat att

  • tända våra ljus
  • ställa fram en flaska vatten
  • ta fram salt

Men skitsamma – hon var trevlig, maten god och mitt sällskap på bra humör! Anna var söt som vanligt.

Anna

Anna var söt som vanligt.


Mamma hade glömt sina brillor hemma,
så jag högläste menyn några gånger. Mitt sällskap åt fläskfilé i olika former, jag åt kycklingspett. Mycket gott alltihop, inklusive förrätten med vitlöksbröd, oliver och aioli. Till förrätten tog Anna och jag var sin ingefärsdricka, till huvudrätten var sitt glas rött. Mamma höll sig till isvatten.

Mamma

Mamma trivdes.


Min dessert blev en brownie
som inte syns på bilden för all grädde och glass. Men gott var det!

Brownie med grädde glass kex o kolaås

Brownie med grädde, glass, kex och kolaås.


Alla tre tog kaffe
och det smakar så gott på Maestro eftersom de brygger varje kopp för sig.

 Kaffe

Annas kaffe. (Det var bättre ljus över hennes kopp.)


När jag skulle ringa
efter taxi igen började mamma fräsa, så jag blev osäker på om jag skulle ringa eller inte. Men sen fick jag tillåtelse. Jag hjälpte henne ut till bilen, medan Anna kunde gå själv. Vi var hemma strax efter klockan 21 och slängde då på TV:n direkt för att glo på Downton Abbey julspecialen. Mamma gick in till sig och vi trodde att hon svidade om till hemmaklädsel. Nehej, då var det nåt som inte var bra igen, så jag fick truga och tjata lite att hon skulle komma och sätta sig.

Äh! Det är ju snart slut i alla fall, det är ju ingen mening att jag kommer, 

fräste hon.

Då förklarade jag att det höll på över en timme till eftersom det var längre än ett vanligt avsnitt. Tydligen var det rätt metod för hon joinade oss. Anna, som hamnade först vid TV:n, berättade i stora drag vad som hade hänt (inte mycket).

När det blev läggdags var jag glad att kvällen ändå hade varit OK. Dagen idag blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men det var min Nästanbrors dumma sjukdom som ställde till det. Mamma var sur redan i morse (nåja…) vid väckningen som hon bett mig göra klockan tio. Hon vände det till att det var jag som vill få upp henne (vi skulle vara borta klockan 13), när det i själva verket var hon som hade bett mig väcka henne klockan tio.

Ja, ja, det var soligt väder idag och Anna och jag tog en promenad. Mamma låtsades att hon hade sagt nåt om promenad, men märkligt nog hörde varken Anna eller jag det – och det är sant! (Ibland blir jag tveksam över alla elakheter och vad som sägs, antyds och inte sägs, men den här gången hade jag ett vittne som garanterade att mamma inte hade sagt nåt.)

Vi slappade en stund hemma, Anna och jag, innan det var dags att ta en tur till Stormarknaden där Anna skulle handla nyårsmat och jag köpa bakelse till mamma samt namnsdagskort med innehåll.

Under tiden började en av mina blåa hyacinter slå ut… Den har inte dött av alla spydigheter som flyger omkring här, alltså…

Blå hyacint

En av mina blåa hyacinter började slå ut.


Framåt kvällen
hade alla bestämt sig för vad de ville äta. Jag beställde Thaimat som jag åkte och hämtade. Det var gott och smakrikt! Sen var det dags att skjutsa hem min älskade till Himlen med all hennes nyårsmat. Det blir jättetrist att fira nyår på var sitt håll, men det är ju som det är med det. Anna jobbar och dessutom vill hon med all säkerhet hellre vara med sina två äldsta ”barn” än här i skottlinjen mellan mamma och mig.

Jag har köpt kräftor till nyårsafton och tänkte göra en silltallrik till förrätt. Dessert blir päron i konjak med grädde. Och så har vi några goda ostar och kex till… jaa, jag vet inte när.

I morgon ska jag jobba hemifrån mellan åtta och 13. Jag hoppas att tekniken funkar som den ska, annars får jag ge mig iväg. Som det känns nu vore det inte helt fel, men…

Nu börjar mamma bli orolig och jag ska joina henne framför TV:n för att se inspelningen av gårdagens Stjärnorna på Slottet. Jag får väl ta några chokladbitar så jag blir snäll, medan mamma slafsar bakelse (som jag inte gillar).

Hoppas att din helg har varit god!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan klappar sig på huvudet.


Klockan är just nu tjugo i ett.
Jag har hunnit med det jag ska. Det är ganska mycket jul i mitt hus. Fast… gästen har inte kommit än, men dyker väl upp nånstans mellan klockan 13 och 14. Jag har förberett lite julfika – med julservetter och ett änglaspel som bara väntar på att få tändas. (Och nej. Jag ska inte glömma att släcka ljusen sen. Jag gör inte som somliga puckon, lämnar rummet med tända ljus och småbarn…)

Änglaspel o julservett

Änglaspel och julservett – allt är förberett för mammas ankomst.


I regnet (!) traskade jag över
och köpte en gran i hörnet mellan Tokerian och Kaj. Nog tittade jag suktande på de fina kungsgranarna, men de är alldeles för stora för att passa in i ett hörn av min lägenhet. Så det fick bli en vanlig rödgran för 340 kronor. Helt överkomligt. Den håller förhoppningsvis över jul, sa försäljaren…  Jag bar hem den och jag blev både yr i skallen och mådde illa. Men nu är den här!

Nätad gran

Vår nätade gran får pusta ut på ballen* fram till dan före dopparedan.


Det blev en hel del spår
efter granen utanför min ytterdörr. Nu står den, nätad och ihopklämd, i ett hörn på ballen. Inte ser den särskilt fin ut, ganska sned och gles i toppen. Men sen, när den är klädd, vet jag att den blir den vackraste julgranen i hela världen. Och blir det jul på riktigt i mitt hus.

*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med resultaten av den gångna veckans omröstning.


Såväl Halloween som Allhelgona
har nu passerat. Några av oss gillar Halloween, några föredrar det kristna Allhelgona, några både och. Dagarna infaller ju inte samtidigt i år, utan Halloween är alltid den 31 oktober, Alla Helgons Dag infaller alltid på en lördag. Tofflan undrade kort och gått: Halloween eller Allhelgona? Och trots att många verkar ha synpunkter och åsikter är det endast 18 modiga som har svarat.

Så här fördelade sig de 18 inkomna svaren:

50 procent (nio personer) svarade: Både och – det är ju inte ens samma dagar, juh! 

39 procent (sju personer) svarade: Allhelgona, naturligtvis. Man är väl kristen?!

Sex procent (en person) svarade: Halloween! Det är en spännande helg vi har importerat!

Sex procent (en person) svarade: Others:
Ingen av dem. Jag tänder ljus för mina nära och kära som vandrat vidare.

Stort TACK till dig som var modig nog att ha en åsikt i frågan! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan, som du hittar under samma rubrik som vanligt, Tofflan undrar, här intill i högerspalten.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om Tofflans senaste undran.


Den här veckan är det Allhelgona.
Och Halloween. Men faktiskt inte på samma dag. I Sverige har vi haft Allhelgona länge. Det är då vi tänder ljus på våra nära och käras gravar. Halloween har vi importerat från de anglosaxiska länderna. Det brukar firas med spökfester och ungar som går runt och tigger godis – annars blir det bus.

Så… därför undrar Tofflan den här veckan vad du firar – Halloween eller Allhelgona? Som vanligt kan du inte lämna nån kommentar om detta vid det här inlägget. Kommentera i stället direkt inne i omröstningen. Omröstningen/frågan hittar du som vanligt här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar.

Stort TACK på förhand för din medverkan!


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »