Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tålmodig’

Ett inlägg om ett bevistat möte.


I kväll har jag varit på ett viktigt,
men übertråkigt möte. Viktigt för att det handlar om min bostad, übertråkigt därför att folk är som de är. Lite fäaktiga ibland.

Kossa närbild

Mu! sa fäet.


Min bostadsrättsförenings medlemmar
hade att ta ställning till huruvida vi ska införa individuell mätning av el och varmvatten. Idag ingår detta i månadsavgifterna. Det betyder att alla betalar lika mycket oavsett storlek på lägenhet och antal boende i lägenheten. Med mätarna mäts hur mycket varje lägenhet använder. Månadsavgiften sänks med en schablonuträknad summa (man går efter kvadratmeter). Det som sen tillkommer för var och en är det man själv gör av med av el och varmvatten samt cirka tjugo kronor per lägenhet för själva mätarna. Vidare väntas riksdagen snart fatta beslut om att alla lägenheter i hela Sverige ska ha såna här mätare installerade. Är detta svårt att förstå? Kan det vara nåt konstigt i detta?

Kökslampa

Lampor drar el, till exempel.


Det man kan ha åsikter om
 är självklart schablonsumman som dras av. För det kan ju faktiskt bo en person i en fyrarummare och fyra personer i en enrummare. Gissningsvis går det åt mer el och vatten i den senare. Men nånstans måste man ju ändå göra ett genomsnitt. Är detta svårt att tänka sig?

kallt vatten på grytan

Det går åt varmvatten när man diskar.


Saker som drar ström (el)
är till exempel lampor, datorer, tvättmaskiner, kylskåp, dammsugare, infravärme, golvvärme med mera. Varmvatten använder man till exempel när man diskar, badar eller duschar. Svårt att fatta???

Nej!!! är mitt svar på alla frågor kring om detta är svårt att begripa. Det jag däremot inte fattar är varför det alltid finns folk som ska dra in andra saker. Folk som ska diskutera irrelevanta saker som värme och förbud mot badpooler. (Varför skulle ett förbud mot pooler efterlevas när förbudet mot infravärme på ballarna* inte gör det, liksom..?)

En tålmodig och kunnig vice ordförande förklarade grundligt saker och ting. H*n lät sig icke påverkas av vissas sarkasmer. Däremot var h*n väldigt bestämd när det gällde vilken fråga som skulle diskuteras på denna extra årsstämma: införande eller ej av individuella mätare för el och varmvatten. Inget annat.

Var måste folk då vara så in i bängen fäaktiga? Varför måste till exempel Ständige Herrn med flera alltid (vid varje årsstämma, alltså) prata om att de har så kallt i sina lägenheter? Vore det inte bättre att alla med kalla lägenheter felanmälde detta i stället för att ta upp dyrbar tid på en årsstämma med en enda diskussionspunkt på dagordningen? Va? Vavaavavavavaaaaaaaaaaaaa????

Och varför klagar somliga på att de har svårt att höra när de sitter och pratar i smågrupper under hela mötet, i svår konkurrens med den föredragande vice ordföranden??? Jag ska säga att jag understundom tittade på den närvarande teckentolken för att uppfatta vad vice ordföranden sa för jag hörde inte. Folk babblade ju så in i… kohagen! Varför? Vavavavaaaaa? 

Som grädde på moset – och precis som i riksdagen eller i vilket jädra fullmäktige som helst – finns det kisslisor. Av båda könen. Som förrättar sina toalettbesök samtidigt som själva omröstningen och därmed missar detta mötets viktigaste. Deras rännande stör övriga åhörare, men vad som är mer störande är de gräl som uppstår mellan makar då den ena parten varit på toa när beslut skulle fattas. Gräla hemma, för bövelen!!!

Kan du förstå att jag är liiite trött nu..?


*ballar = balkonger


Livet är kort.

Read Full Post »

Den Stora Studentdagen har startat i halvpanik. Fästmön och jag väcktes av ett genomträngande skrik klockan 6.21. Det var en ihjälstressad och nervös Blivande Studentska som plötsligt insåg att bilen som skulle hämta henne först nio minuter (!) senare redan var på plats… Ja, för det blev ändrat i sista minuten och ett kompisgäng skulle åka in till champagnefrukost i stället för att jag skulle skjutsa in Linn. Därmed fick jag sova en timma till – trodde jag. Skriket var som sagt genomträngande, men Linns kloka mamma steg tålmodigt upp och lotsade sin dotter.


Skrik och regn inledde dagen.

                                                                                                                                                               Tyvärr lyser solen med sin frånvaro och det regnar blött. Jag är nu hemma hos mig och har fixat med lite saker som ska hängas kring huvudpersonens hals samt tagit fram de kläder jag har TÄNKT att ha. Frågan är om vita byxor funkar idag när det regnar. Men det är ju så snyggt…

Hostan har blivit värre och jag känner mig inte helt OK. Fast det ställer vi åt sidan nu till förmån för en soldans så att De Unga som springer ut idag bara får soliga minnen från dagen. Jag menar efter all panik i morse och regnet som har fallit sen dess kan ju dagen bara bli bättre, eller hur? Hjälp mig nu med soldansen!

Min egen studentdag inföll för snart 31 år sen och var stekhet. Den inleddes med champagnefrukost och myggjakt i Bondebacka, ett friluftsområde när min gymnasieskola, och avslutades med middag och dans på Stadshotellet. På bilden poserar pappa och jag i våra vita mössor. Vi hade roligt när vi tog den här bilden, men själva studentdagen var väl ingen höjdare… Vilken tur att det är liiite roligare idag! Hoppas jag. Naturligtvis kommer det en utförligare rapport senare, men nu måste jag sätta fart!

Read Full Post »

Kära, rara (blogg)vänner vad er omtanke värmer! Jag erkänner villigt, jag sitter här och läser och tårarna trillar som pärlor nerför mina babyfeta kinder. Och utanför mitt fönster gråter min Gud, hela natten har han gråtit och hela dan hittills.


Tårar som pärlor för er omtanke, KÄRA ni!

                                                                                                                                                       Det ÄR besvärligt med lårkan och jag HAR ont. Det ser inte snyggt ut, kanske ser det värre ut än det är. Men ni som har tillgång till mina lösenskyddade inlägg – och som har haft det hela tiden – förstår kanske liiiite varför jag inte åker till nån akut. Jag vill inte ha nåt med det företaget att göra mer. Det har varit på väg att ta livet av mig en gång – UTAN att jag bett om dess hjälp. Jag tänker inte BE OM att få nån hjälp därifrån heller. Tyvärr tvingas jag betala skatt och det svider – ungefär som piskrappslåret.

Jag ska vila benet, ligga högt med det. Och det gör jag så mycket och ofta jag kan. Men jag ÄR ingen tålmodig, sjuk liten flicka med lockigt hår som vill komma hem till mor, jag vill bara kunna delta i familjelivet. Som det är nu så ställer lårkan till en del hinder. Anna har ju semester och det är andra veckan med barnen. Jag har knappt kunnat vara med på nåt kul. I morgon åker Anna, Frida och Elias till Kolmården och att jag skulle följa med är inte att tänka på. En sån utflykt bygger ju en del på att man ska kunna gå runt denna gigantiska anläggning, typ… Sen får jag ärligt talat nog av vissa djur som finns på närmare håll än Norrköping – flodhästar, gorillor, schimpanser, kameler och allt vad det är.


Badande flodhästar intresserar mig inte, men ibland är det liksom lite svårt att undvika att se dem.

                                                                                                                                                       Om mitt ben hade varit OK skulle jag ha kunnat tänka mig att köra trion till Kolmården och kanske i stället gå och besöka farmors och farfars försummade grav som finns i Norrköping. Där vilar också farmors systrar, tant Vitsig och tant Lustig – två damer som enligt mitt tycke var allt annat än vitsiga och lustiga. Idag är det exakt 37 år sen min farfar gick bort. Det är tråkigt att liksom aldrig kunna ta sig till den graven och sätta en blomma. Vi har årsskötsel och årsblommor, men ibland vill man ju liksom gå dit…

Nu ska jag emellertid inte deppa ihop här i tårar utan passa på att fixa ett par grejor när jag är hemma. Elias är hos en kompis och leker och Anna får besök av en kompis i eftermiddag. Själv ska jag vattna krukväxter, läsa lokalblaska och kvällsblaska med vidhängande TV-bilaga, föra över bilder från mobilen till datorn samt säkerhetskopiera dem till USB-sticka och så förbereda lite inför nattgästernas ankomst. I morgon ska de skjutsas till tåget som går 6.39…

Read Full Post »

Vädret denna skolavslutningsdag var i betydligt bättre skick än Fridas och Elias pappa. Tyvärr kunde ha inte delta, men efter avslutningarna gick vi alla hem till honom och åt tårta som Fästmön fixade till på nolltid.

Här kommer några bilder från kvällen:


Här tågar förskolebarnen in. Elias syns i rosarutig skjorta med krans i håret.

                                                                                                                                                Det var väldigt många barn och föräldrar och en och annan mormor. Men barnen som tågade in till sommarmusik hittade sina platser.


Elias längst till vänster var med och fyllde platserna längst framme vid scenen.

                                                                                                                                             När alla barn var på plats blev det tal, sång, prisutdelning och rosutdelning. Men förskolebarnen satt duktigt stilla och sjöng när de skulle sjunga etc.


Elias klass satt förstås längst bort från oss. Därav den dåliga bildkvaliteten.

                                                                                                                                                    Det var mycket stillasittande i värmen, men barnen var duktiga och tålmodiga.


”Har ni koll på var jag är?”

                                                                                                                                                             Sen fick barnen plocka undan efter sig. Alla stolar skulle in i klassrummet igen.


Jobbigt att bära när man är varm…

                                                                                                                                                         I klassrummet fick barnen kort av fröknarna Elisabeth och Micke. (Säger man fröken om en manlig fröken???)


”Snart är det min tur!”

                                                                                                                                           Elisabeth kramade barnen och Micke ”slängde upp” dem i luften. En del försökte komma undan…


Ingen kom undan kramkalaset!

                                                                                                                                               Även Frida hade sin skolavslutning i kväll. Elias gick hem till sin pappa, medan Anna och jag sprang till nästa skola. Frida fick paket och ros av sina fröknar. Hon var så fin i sin nya blus med puffärmar, internt benämnda sotarmössor.


Frida slutade 9:an.

                                                                                                                                           Efter massor av mer sång, musik och en rolig show av en söt hund som inte ingick i själva avslutningsceremonin utomhus, blev det äntligen dags att traska över till pappa för lite tårta. Elias hade vaktat både pappa och katterna så de inte skulle börja tjuväta. Men Felix var bra sugen…


Notera grädden bakom Felix rygg…

                                                                                                                                            Pappa haltade omkring och fixade kaffe, medan Anna la ihop tårtan. Linn hann få en bit innan hon stack iväg för att fira sommarlovets början med sina kompisar.


Annas smaskiga jordgubbstårta!

                                                                                                                                     Klockan blev mycket innan Elias allra första skolavslutning var över. Det var också Linns sista innan studenten och Fridas sista i grundskolan.  Ja, barnen börjar onekligen bli stora…

Read Full Post »

« Newer Posts