Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tågvärd’

Ett inlägg om en bok.


 

Vita spårFör ett tag sen besökte jag Metropolen Byhålan. Vid det tillfället gjorde jag en ny litterär bekantskap. Jag hade tagit med mig ett second hand-fynd, Märkta för livet, av Emelie Schepp. Lustigt nog visade sig författaren vara född i Metropolen – precis som jag. Däremot har jag inte skrivit nån lika bra bok som hon. Faktum är att jag verkligen gillade boken! Strax innan jag började mitt nya jobb tog Fästmön och jag en dag på stan. Jag satte sprätt på större delen av ett presentkort som jag hade fått av NK och Mamma Mu*. En av böckerna jag köpte var uppföljaren till Märkta för livet, Vita spår. Häromdan började jag läsa boken – och redan idag på lunchen läste jag ut den. Tack J och R!

Liksom i första boken i serien får läsaren följa olika personers förehavanden samtidigt. Personerna hör naturligtvis ihop på nåt sätt. I centrum finns ett gäng poliser och åklagaren Jana Berzelius i Norrköping. Den här gången hittas en ung asiatisk kvinna död på ett tåg. Hennes kompis har hämtat tågvärden, men försvinner sen. Jana Berzelius blir förundersökningsledare. Som i förra/första boken blir fallet personligt. Jana möter ännu en gång personer och företeelser från sitt förflutna. En person som snabbt blir misstänkt för narkotikabrott blir intressant i utredningen. Men Jana måste få tag i personen före polisen så att hennes bakgrund inte avslöjas.

Bitvis känns berättelsen lite förutsägbar i den här andra delen om Jana Berzelius och de andra. Jag kan faktiskt misstänka och ana vilka de skyldiga äro. Dessutom hittade jag ett korrekturfel! Men… lik förbaskat är detta åter igen en riktig bladvändare, för helt säker kan en ju inte vara som läsare. Boken är väldigt spännande och jag läste den i rekordfart. Emelie Schepp lyckas bygga upp en story som håller och en spänning som varar genom hela boken. Dessutom är flera av bokens teman aktuella och realistiska.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


*NK och Mamma Mu = Närmaste Kollegan och kollegan R på mitt förra jobb

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu är jag arg igen. Jag blev skitarg när jag läser om en rullstolsburen kille som skulle åka tåg mellan Stockholm och Uppsala till och från en fest. Det blev en dyr resa. För SJ. Den kostade dem 80 000 kronor. Jag är inte arg för att SJ ger pengarna till killen som kompensation. Jag blir arg för att SJ inte håller löften och för att rullstolsburna och andra personer med funktionshinder inte kan lita på SJ.

Killen hade assistent med sig på tåget. Det SJ skulle ställa upp med var personal som kunde sköta en rullstolslift så han kunde komma på och av tåget i sin rullstol. Men när killen skulle åka fanns varken handikappvagn (med särskilt gott om utrymme för rullstolar) eller nån tågvärd som var särskilt utbildad i att sköta rullstolsliften. Men vadå, liksom? Borde inte alla tågvärdar ha utbildning i att sköta en jävla lift? (Ja, jag är skitarg, det är därför jag svär!) Det är här diskrimineringen blommar, tycker jag. Borde inte den som är rullstolsburen kunna åka vilket tåg som helst, liksom?

Killen anmälde helt enkelt SJ till Diskrimineringsombudsmannen. Tillsammans med SJ träffade DO och killen en förlikning. Det vill säga SJ köper sig fri från en rättegång kring diskriminering. Och killen får säkert mer pengar genom att göra så här i stället för att driva det till domstol. Det är ett riktigt sjukt system vi har i det här landet, detta att företag – för att inte tala om arbetsgivare! – kan köpa sig fria och på så vis slippa rättegångar. Den enskilde får mer pengar om h*n lovar att nöja sig med pengar. Men nån annan upprättelse får h*n ju inte. Påminner mig om ett annat ”fall” där man kunde gått till arbetsdomstol och fått rätt – men lägre skadestånd än vid en typ av ”förlikning”. Upprättelse kring den egna personen fick den drabbade emellertid se sig i månen efter.

Det här fallet uppmärksammades emellertid i framför allt lokalblaskan och i DN. Och det är bra, tycker jag, även om media borde ha slagit på stora trumman och inte på lilla. Företag eller arbetsgivare som köper sig fria ska visas upp/hängas ut, de ska inte slippa undan bara för att de har råd att betala. Men det är också skrämmande att det ska ta två (2) år innan nåt händer. Killen var nämligen på väg till festen i Uppsala hösten 2009…

En självklar svart bak till SJ och för systemet vi har i vårt land där företag och arbetsgivare kan köpa sig fria från rättegångar. Det är ju bara inte klokt!..


En svart bak till SJ och till det system vi har i vårt land där företag/arbetsgivare kan köpa sig fria från rättegång.

Read Full Post »