Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tacos’

Ett skrytigt inlägg om konsten att trolla med knäna.


 

Gröna tomater

Jag förälskade mig i dessa idag.

Det blev en annan dag idag än vad jag hade tänkt. Så kan det bli och då gäller det att vara flexibel, att inte bryta ihop och att försöka orka. Men det tog på krafterna, så stolsmekandet sparar jag till senare i helgen när kraften förhoppningsvis återvänt.

Rubriken till det här inlägget är ett citat som jag hittade hos Frida Boisen i slutet av mars. Det kanske inte var hon själv som uttalade det ursprungligen, men oavsett, det hängde sig fast i mig. För det handlar om att det är OK att berätta om nåt man har gjort och är stolt över hellre än att visa det perfekta. Och det ska jag göra nu – jag ska skryta.

Dessutom handlar det om mat. Mat och jag har ett… inte helt gnisselfritt förhållande. Jag älskar mat, men avskyr matlagning, i stora drag.

I morgon ska vi fira en födelsedag i familjen lite i förväg. Därför erbjöd jag Fästmön skjuts efter jobbet för att handla tillbehör till sånt som gästerna ska bjudas på. Vi for till ICA Solen i Förorten. Jag tog en korg på hjul för jag skulle köpa en påse blomjord, bröd och filmjölk med mig hem. Blomjord går inte att äta, men jag ska putsa fönstren på framsidan nästa vecka och tänkte då passa på att både byta gardiner och plantera om en del krukväxter samtidigt.

Lite avundsjuk var jag allt på Anna och yngsta bonussonen som skulle festa på tacos i kväll. Men jag tänkte nog få ihop nåt gott jag också. Fast först förälskade jag mig i de gröna tomaterna som såldes… Notera att jag skrev

förälskade mig

inte

köpte mig.

För dessa tomater var helt utanför min prisklass. Dessutom hade jag små röda hemma, inköpta för 9.90 i en annan affär häromdan.

Hemma i New Village skred jag till verket med min trollerimiddag, en middag som inte kostade många spänn. Det är jag nöjd med och eftersom jag har gjort det är det OK att berätta om det, tycker jag. Det jag var mindre nöjd med var att mitt mjölkpaket hade läckt och mjölk hade runnit ner på paketet med Bregott. Kanske blev jag inte av med mer än en deciliter mjölk, men ändå. Onödigt slöseri! Resterande mjölk fick jag hälla upp i en vacker gammal kanna, dock. Alltid något positivt! Så här blev min trollerimiddag:

Bok och lätt middag

Min trollerimiddag denna torsdag.


På tallriken ser du…

  • ett bröd (sex kronor, inköpt idag)
  • vitlöks- och örtost (efterlämnad av Anna i mars, fanns i kylen, alltså)
  • en avocado (fem kronor, inköpt idag)
  • saltgurka (fått av mamma)
  • småtomater (fanns i kylen)
  • svarta oliver (fanns i kylen)
  • mjölk (fanns i kylen)


Övrigt på bilden…

  • Boken (inköpt på Myrorna – som bland annat hjälper dem som har svårt att få jobb att få jobba samt säljer saker second hand för den som har svårt att ha råd med nytt – för 20 kronor i mars)
  • Kannan (arvegods från mina morföräldrar)

Jag tycker att elva spänn för den här middagen är rätt OK – även om man ju kan lägga till några kronor för övriga ingredienser, inköpta sen tidigare. Med denna middag känner jag att jag verkligen inte lever över mina tillgångar, dessutom.


Om jag blev mätt?
Nej, inte särskilt, men det var gott. Vad har DU ätit idag??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vårvädersinlägg.


 

Regnstänk på bilfönstret

Regndroppar på bilfönstret.

Efter solsken kommer regn, eller hur är det man säger? Här var det solförmörkelse igår ju. Solen försökte sen trägna sig fram, men det gick inte så bra. När jag åkte och hämtade Fästmön hade det regnat lite fint. Det var aningen vitt bland dropparna, även om det huvudsakligen var regn. Medan jag satt i bilen utanför Annas jobb och väntade tyckte jag dropparna bildade ett ganska fint mönster på bilrutorna.

Förortsexpressen for något försenad ut till Himlen först och Morgonen sen. Då hade de där lite OK:iga regndropparna blivit mer fasta. Snö! Fy te rackarns så jag inte ville ha snö! När man har fått smak på krokusar och tussilago vill inte för nåt smör i Småland gå tillbaka till vintern.

Räkor och vitt vin

Räkor och vitt vin – vår standardiserade fredagsmiddag.

Vi hade ätit dåligt båda två på dan, så räkor och vitt vin med tillbehör dukades fram redan vid 17-tiden. Det har blivit lite svårare att hitta på middagar som vi båda kan äta. Därför har räkor kommit att bli vår fredagsmiddag när typ ”alla andra” äter tacos.

Det fanns chardonnay kvar sen förra fredagen när vi faktiskt inte åt räkor utan raclette som jag hade grävt fram ur frysen. Då tyckte jag att chardonnayn inte passade så bra till den feta osten, men igår konstaterade jag att den var perfekt till räkorna. Ett glas var blev det. Och det var ju lite snålt, tyckte vi båda – det var ju trots allt fredag. Så jag öppnade en annan flaska vitt vin, bara för att upptäcka att den smakade skit till räkor. Surt och eländigt, så jag anklagade Anna för att ha busat och klämt ner citron i mitt glas. Nej uff och fy! Drick inte Palazzo Mio Grillo nedan till räkor!

Palazzo Mio Grillo

Palazzo Mio Grillo passade INTE till räkor. Kanske hade det i stället passat bättre till racletteosten förra fredagen?


Kanske var det så att jag föll för 
vinets lustiga namn. Mer troligt är att jag föll för att det stod att det skulle passa till skaldjur. Fel, fel fel!

Vår kväll avslutades med The Team, och en annan rälig groda. Alltså den såg så vidrig ut att nån bara var tvungen att köpa den. Vad tycker du?

Godisgroda

En rälig groda.


Idag vaknade vi upp till rejäl vinter. 
Det måtte ha snöat ännu mer i natt, för gräsmattorna var vita. Men marssolen är, som jag bruka skriva, obarmhärtig och obeveklig. Och stark. Det porlar nu i stuprännorna och runt träden syns åter gräset. På framsidans gräsmatta tronar en kvarglömd grill efter att en granne lagade lunch på den häromdan. Idag är det nog ingen som vill laga lunch utomhus, det soliga vädret till trots.

Grill på snöig gräsmatta

Nån som känner för utomhuslunch idag?


Vi har ingen tanke på utomhuslunch alls idag. 
Vår plan är att göra en liten utflykt i verkligheten och bland annat köpa hem nån grillad pippi till middag – Tokerian har extrapris på såna den här veckan. Det har alldeles nyss levererats två härliga papperskassar med svenska och brittiska deckare från Year Town och snällaste vännen A (”jag haaar så snälla kamrater!” för att citera min fars finländssvenska). En snabb botanisering visade att endast sex böcker ska ges vidare till annan mottagare. Tusen tack!!!

Två bokkassar från A

Två bokkassar med härliga deckare från vännen A.


I morgon har vi födelsedag i familjen
och ska på kalas, tror jag. Men vad har DU för dig i helgen??? Skriv några rader i en kommentar så blir jag jätteglad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett själviskt men också familjärt inlägg.


 

veg taco

Vegetarisk taco.

Igår var det lördag och då åt jag tacos hos familjen i Himlen. Vegetarisk taco, för min del. Det var riktigt gott! Familjen, förresten… Den kändes väldigt… decimerad… Det var Fästmön och jag och grabbarna hemma. Yngsta bonusdottern var hos sin boyfriend och äldsta har ju flyttat till norra Sverige. Det var så tomt att jag var tvungen att messa lite med Norrländskan. Förhoppningsvis får vi se en glimt av henne nån gång nästa månad, i krokarna när yngsta bonusdottern fyller 20 år. Tänk, 20 år! Anna är verkligen ingen småbarnsmorsa längre.

Det har varit spännande att få ha hängt och få fortsätta hänga med den här familjen. Jag har många gånger undrat hur ”barnen” har sett på mig. Jag har nog inte varit mycket till förebild eftersom en ovänlig själ drog bort en del av grundtryggheten för mig – det vill säga gjorde mig arbetslös. Det har understundom varit ganska tufft och jag har inte varit den vuxna människa jag har velat vara framför barnen när de var yngre. Nu är de äldre. Det är lättare att förklara vissa saker. Men det är ju fortfarande så att jag inte har svar på allting, till exempel inte om den där grundtryggheten som drogs undan och varför det blev så. Jag har fullt sjå ännu efter fem och ett halvt år att hantera detta. Framför allt förhålla mig till det faktum att jag aldrig får några svar. Jag vet att det är så och det ställer till problem för mig att gå vidare – men också för att jag inte kan ge andra, framför allt familjen, några förklaringar.

En del i mitt sätt att hantera det och gå vidare är att skriva en bok om det. I morgon, måndag, ska jag skriva om ytterligare några månader av mitt liv. Snart är tiden till ända och boken likaså Jag hoppas att mitt liv inte är det, jag hoppas att jag orkar kämpa vidare. Vissa dar känns det omöjligt, medan jag andra dar ger mig tusan på att fixa det här. På nåt sätt…

Men det är ännu söndag och mitt på dan. Jag sitter vid Annas köksbord och skriver dessa ord. Igår satt jag i hennes soffa och skrev. Och lekte med webbkameran på datorn. Tänk så roligt man kan ha det – och så gräsligt ful man kan vara…

Webcamselfie

Webcamselfie av en gräsligt ful människa.

 

Döskallelykta

Döskallelykta eller mitt rätta jag?

Innan den här dan är slut ska en av oss ha provat på gokart, en av oss ska ha tankat sin bil på kredit och en tredje ha trollat fram mat på bordet. Alla tre aktiviteter är konstarter i sig. Mest avundsjuk är jag nog på den som ska testa gokart, den som har hela livet framför sig att prova saker. Den som inte är som jag som måste hitta sätt att lura mig själv att orka gå vidare.

Det är gott att ha familj. Det är lättare att gå då på alla sätt och vis. Jag hade gått under utan familjen, det vet jag. Och jag är ständigt rädd för att en ny Katastrof ska stå bakom hörnet och dra undan den lilla flik av trygghetsfilten jag kramar just nu. Jag står här. Jag tänker inte dö nu. Jag ska gå vidare. Leva.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var en skön lördagskväll ute i Himlen igår. Min ork är ju inte på topp, men jag tycker ändå om att ha människor familjen omkring mig och ljud.  Då känner jag att jag är nåt annat än bara en som har ont, ungefär.

Fästmön lagade god mat – tacos – och vi åt och glufsade i oss allihopa. Det är bra mat, för då kan var och en ta det den vill ha.

Anna och jag spelade flera omgångar Wordfeud, det är avkoppling för mig, samtidigt som hjärnan får anstränga sig lite. Med oss i cyberspace var även Stormästaren själv. Jag åkte på däng alldeles nyss när den sista matchen avslutades för en stund sen.

Ett lördagsljus för dem som inte är med oss längre.


Jaa, Jerry och jag
kanske inte är världsbäst på att kommunicera alla gånger. Men vi kan åtminstone mötas för att spela Wordfeud! Skämt åsido, vi har inte löst alla knutar oss emellan, men vi kommunicerar och det känns bra och vuxligt. Till skillnad från andra, som dessutom har mage att kalla mig hen. HEN! Jag är för fan en HON! Är MAN totalt jävla okunnig, eller??? Dessutom på Fejan, där jag inte finns. Jag stod fast vid det jag skrev i mejlet till personen ifråga:

[…] Nu ska jag inte besvära dig mer. […]

men MAN har visst svårt att inte få sista ordet. Att få nypa till där man tror att det inte syns – eller också är MAN mycket medveten om att jag får information – skvallervägen. Det är ju den vägen MAN brukar använda sig av. Jag ska inte hänga kvar i detta nu, jag ville bara säga – för jag vet att min blogg läses – att jag sträckte ut min hand mot ett helt gäng människor och det var bara två (2) som inte ville ta den. So be it!

Min bästa Storasyster ringde nu på förmiddagen och var vänlig nog att informera mig om ett datum när det är tid för avsked. Det är en sån tid nu. Tid för avsked, på många sätt och för många…


Livet är kort.

Read Full Post »

Nä, nån bingospelare har jag aldrig varit och lär aldrig bli trots att sajter som http://www.provabingo.se/ och  http://www.bingosajt.se/ finns. Men jag har provat, i verkligheten. I alla fall det där spelet som kallas BingoLotto och som blev enormt populärt till att börja med.

Första gången jag spelade BingoLotto var tillsammans med mitt numera X sen länge. Vi hade köpte två brickor var som skulle skötas – och samtidigt skulle vi lördagssnaska på tacos framför TV:n. Ja, jag behöver väl inte beskriva Katastrofen i Vardagsrummet, du fattar kanske hur det såg ut på bordet? Inte vann vi nånting heller.

Jag spelade inte BingoLotto så särskilt många gånger, men visst hände det att vi spelade när svärföräldrarna var här. Det var på den tiden Loket höll i eländet programmet och inte Vad-heter-han-nu-igen. Han var åtminstone rolig. Kolla det här klippet så får du garanterat garva lite åt bingo på nätet.


Jag gillade surgubben på 82 bast
som vann bilen mest. Och Lasse Berghagens kala fläck bak i huvet. Men vilken typ tyckte du var roligast??? 

Read Full Post »

Det är så skönt att få åka bort på helgerna ibland. Igår styrde jag kosan till Fästmön och barnen i Himlen. För en gångs skull var vi fulltaliga – sex personer. Jag lovar dig att det blir en viss skillnad i ljudnivå mot när vi är färre…

Anna och jag åkte och handlade först. Efter en del dividerande bestämde vi oss för tacos till middag. I stället för en massa snacks och godis köpte vi glass till ”barnen”. Till oss själva blev det ett par goda ostar.

Lördagar är det som vanligt inget att glo på på TV, men vi hittade några gamla brittiska deckare på TV8 som vi avnjöt kexen, ostarna och ett glas rött till.

Lördagsmys i mörkret framför TV:n och med gott tilltugg.


Jag har tänkt på ordet 

mys

Det tycks som att det idag är så förknippat med att stoppa i sig en massa onyttigheter. Men det ätbara är inte det primära för mig när det gäller mys. Att mysa är att ha det gott och trevligt tillsammans med nån man tycker om eller rentav älskar, kanske samlas runt nånting som man gillar. Eller bara tända några ljus och sitta och prata.

Vad är mys för dig???

Read Full Post »

Fredagskvällen var seg. För att prata klarspråk blöder jag som en gris och hade gjort så hela dan på jobbet. Det var därför en tämligen trött Toffla som tofflade runt på Tokerian för att handla fredagsmiddag. Först hade jag tänkt hämtmat, typ pizza, men jag vet att varken Fästmön eller jag mår så bra av det av olika skäl. Så det fick bli traditionell fredagsmat – tacos. Och det verkade de flesta andra handla på Tokerian också. Därför kom jag hem med två inte helt

ultimata avocadosar.

Anna vet precis vad jag menar med uttrycket och hon kan vara mycket kritisk, tro inte alltid att denna varelse är så snäll och vän. För övrigt älskar jag ALLA sidor av Anna, även de bitska. Det enda jag inte riktigt gillar med Anna är hennes ullstrumpor, tror jag. Men jag försöker åtminstone fördra dem. Ullstrumporna, alltså. Gå på i ullstrumporna när det gäller Annas ullstrumpor, alltså.

Jag försöker verkligen gå på i ullstrumporna när det gäller Annas ullstrumpor.


Anna påstår att min lägenhet är kall.
Själv har hon minst 25 grader varmt i sin lägenhet – året om. Det är inte roligt på sommaren. Men då är det faktiskt varmt hos mig också…

Jag tvingar alltid mina gäster att hjälpa till, så Anna fick äran att göra guacamolen på två icke ultimata avocadosar. Men trots att det såg ut som barnbajs blev det mer än ätbart. Efter maten tvingade jag Anna att diska medan jag plockade undan och gjorde iordning en matlåda åt arbeterskan som ska arbeta på Äldreboendet lördag och söndag, tråkmånsan.

Sen tog Tofflan slut. Anna fick ont i magen och efter att ha vilat ut en stund ovanpå sängen beslutade vi oss helt enkelt för att borsta tänderna och gå och lägga oss i sängen. Halv tio igår kväll låg vi i sängen med täckena upp till hakorna och lyssnade till nån deckare på Kanal 5. Och – HEPP! – så slocknade vi. Tur att vi är likadana!

I morse vaknade jag 6.38 (jag hade varit uppe ett antal gånger på natten också, som den stuckna gris jag känner mig…) och undrade om Anna hade försovit sig eftersom det var så tyst. Men det hade inte Anna. Hon hade hasat iväg till bussen och gett mig sovmorgon för att hon såg att jag var så slut igår. Gullhöna! Nästa gång jag vaknade var väl klockan nästan halv nio…

Men vilket bakslag! Jag tittade ut genom fönstret och plötsligt har vi vinter igen! Det snöar och snöar och snöar och är i skrivande stund alldeles vitt på marken. Gissa om jag är glad att det inte var idag jag skulle åka långfärd till mamma och att jag inte heller har slängt om till sommardäck! Jag tror nämligen inte att det är möjligt att köra på sommardäck idag…

Vinter igen! Den här bilden tog jag vid 8.30-tiden i morse.


Jag hoppas att blödningarna avtar i styrka idag.
Igår blev jag helt matt och slut, mitt ansikte var kritvitt, tyckte jag. Och faktum är att jag börjar bli bekymrad. Om jag inte hör nåt från doktorn nästa vecka tänker jag ringa mottagningen efter påsk. Jag kan nästan inte jobba när jag mår så här. Igår var det, som sagt, jättetufft att ens försöka hålla sig på benen.

Delar av dagens middag ligger på tining – jag tänkte steka kyckling och servera klyftor, hot béarnaisesås och färska grönsaker till. Enkelt och gott. Men först ska förstås Anna jobba klart – hon har 7 – 16-pass både idag och i morgon. Jag ska hämta henne och i morgon bitti skjutsar jag henne också. Det var bara enormt skönt att få sovmorgon idag!.. Lördagsgodis av nåt slag fixar vi på vägen hem.

Tyvärr ska min kära hem till sitt redan måndag morgon, men det beror ju på att hon är mamma och tycker att Elias ska få ha påsklov som alla andra skolbarn även om han är hos sin pappa. Pappa kan inte ta semester från sitt jobb, så Elias får några extra dar hos mamma i nästa vecka. Och jag åker ju själv ner till min mamma på onsdag efter jobbet. Jag hoppas verkligen på vårväder då!!! Jag hade sett framför mig hur vi skulle ta promenader längs sjön och så…

Jag har rivit ut lakanen ur sängarna och slängt dem i tvättmaskinen som nu ska få jobba en stund medan jag läser lokalblaskan. Sen ska jag förstås bädda rent och så kanske det blir lite strykning. Eller så lämnar jag det senare till i morgon. Jag känner att jag behöver ta det lite piano idag… Då passar det utmärkt att säkerhetskopiera filer och att rensa bland mobilens över tusen foton… Lagom ansträngande… Och nånstans däremellan ska jag förstås ringa mamma.

Det var min helg. Vad gör du med din???

Read Full Post »