God och glad… Nåja…

Tackar som frågar, jag klarade både dusch utan pall och färden till soprummet med alla fem soppåsarna. (Nej, jag vet. Inte en jävel har frågat hur det gick. Men det skiter jag i.) Dessutom klarade jag av att forsla in pallen i lägenhetsförrådet. Det går framåt. Nu ska här bli friskt! 

Ute i soprummet ringde mobilen. Det var en blivande jobbarkompis och vi pratade riktigt länge. Synd bara att jag inte är på plats på måndag när h*n börjar, men på fredag ses vi och då har jag lovat att bjuda på lunch!

Jag fick räkningen för min gamla mobil idag. Jag har kvar abonnemanget och håller mobilen laddad, men kollar den typ en gång i veckan. Nu är det ju tjänste-iPhonen som gäller – tills vidare. Min anställning löper ju endast till den 31 mars, så sen måste jag kanske köpa en ny privat mobil. Hur som helst, räkningen var på 68 spänn – varav 19 kronor var faktureringsavgift. Telia i ett nötskal! Jag fattar fortfarande inte varför man inte kan slå ihop mobilräkningen och räkningen för den fasta telefonen när båda abonnemangen är hos Telia. Den fasta telefonen har jag autogiro på och det är bekvämt. (Nu ska vi se hur lång tid det tar innan nån från Telia tittar in här och kommenterar!..)

Idag kom Uppsala-Tidningen. Uppretad som jag var efter mobilräkningen fortsatte jag att irritera mig. Denna gång på Uppsala kommun som hade nån sorts uppfostrande notis om hur man ska köra i en cirkulationsplats, i dagligt tal benämnd rondell. Majj gadd vilket språk! Och dessutom, snacka om att behandla trafikanter som om de är precis dumma i huvet! Den som har körkort har ju till exempel både pluggat och skrivit teori samt gjort en uppkörning. Men det klart, det är ju allmänt känt att folk inte kan köra i rondeller. Kanske nåt för bilskolorna att ta fasta på så slipper kommunen komma med pinsamma pekpinnar! Nej du, hade ni anställt mig hade jag inte släppt igenom sån här illa formulerad… skit, rent ut sagt!

Är trafikanter helt obildade? Ja, kommunen tycks tro det.

När Fästmön kom hem blev jag strax glad igen. Anna var kaffesugen och tog en macka till, jag hade nyss ätit nyponsoppa. Men jag grävde fram två kexchoklader ur mina gömmor – för såna blir man ju god och glad av, har jag hört.

God och glad blir man av denna.

I kväll blir det Annapannas kycklingköttbullar, sås och potatis till middag. Jag åt ju inte så många bullar till jul, så det finns kvar och räcker till oss båda. Sen blir det lite TV, bland annat sista delen av Blechley circle och en film. Somliga ska upp tidigt i morgon bitti – och jag med eftersom jag skjutsar, men jag kan ju gå och lägga mig sen igen. Det är helg, kära läsare, och då jobbar Anna – i alla fall varannan. Jag blir oerhört trött på alla som gnäller på sina arbeten. Var glad att du har ett jobb, för fan! 

Helg = sex?

Livet är kort.

Read Full Post »

Insikter och utsikter

Jorå, tackar som frågar. Jag mår bättre. Men det är inte bra. Halvt på skoj sa jag till fru Chef2 i onsdags eftermiddag att jag blir sjuk om jag inte får jobba. Det skulle jag visst inte ha sagt, för min magåkomma satte igång i fredags, den första dan på länge som jag inte arbetade…

Jag försöker se en ljusning…

I morgon ska jag träffa en man och en kvinna och prata ett eventuellt uppdrag. Nej, jag säger inte jobb, för om det blir nåt av blir det ett uppdrag. Ett tidsbestämt uppdrag. Jag har förberett mig lite idag, så gott det nu går mellan magkramperna, och det ser väldigt intressant ut från mitt håll. Känner mig taggad och skulle bli glad för denna utmaning samtidigt som jag förstås försöker se en ljusning på ekonomifronten. Mina två Viktiga-papper-pärmar är knökfulla och skulle behöva rensas, men det här med ekonomi är inget roligt kapitel just nu. Men du måste hålla med om att jag ändå är lite duktig som har lyckats göra en hushållsbudget för 2012 – trots att min sista säkra lön för året kom i onsdags?!

Ibland får man bita sig i tungan/knyta näven i fickan/låta lusten att påpeka vissa insikter rinna av en…

För övrigt idag har kämpat med att bita mig i tungan/knyta näven i fickan/låta lusten att påpeka vissa insikter rinna av mig. Vem är jag att döma nån annan? Vem är jag att påpeka andra människors fel när jag själv är långt ifrån felfri? Jag vet att jag har svårt att hålla tyst ibland, men när det gäller nära och kära är det väldigt, väldigt svårt att ta in – och inte säga nåt, tycka nåt, ha en åsikt. Självinsikten är det ännu svårare med. Det är snudd på underverk att ens ha tillstymmelse till sådan!!! Och jag har väl en millimeter eller så, typ…

Det här med magen skrämmer mig lite. Bland annat därför att jag har symtomen i skov och detta tillsammans med vissa ledproblem (jag har i skrivande stund en krånglande knoge och en värkande armbåge). Men genom att blogga om det försöker jag intala mig att jag är hypokondrisk. Eller att jag har överdoserat C-vitamin. Så den som är min verkliga vän skulle väl aldrig komma och erbjuda mig ett glas C-vitamin brus eftersom jag kanske blir sjuk av det? Nej, tänkte väl det.

Jag har telefonerat med mamma och med Fästmön och fått rapporter om väder, mat och sjukt barn. Anna blir hemma med Elias ett par dar, pojken är inte alls kry. Han såg så blek ut igår, stackarn, och han ligger mest och tittar på film eller TV, orkar inte ens sitta vid sin älskade dator.

Det blev en tur ut i vintersolen, i alla fall en sväng till Tokerian. Där tycktes det vara De Närsyntas Dag, för folk sprang omkring med pilsnerbottnar på näsorna och ändå krockade vi! (Jag själv har ny styrka på linserna sen i höstas, men det tycks inte hjälpa.) Sen fick jag raskt springa hem i stället eftersom magen kom på att den hade fått frukost och det ville den göra sig av med. Genast.

Nä, det är inte kul att vara ämlig, men som sagt, tackar som frågar, jag mår mycket bättre idag. Fast det är ensamt att tillbringa hela helgen i stan medan familjen är i Himlen. Värst av allt är emellertid tanken på morgondagen när jag inte behöver ställa klockradion på 6.15. Jag ska ju inte upp och jobba…

Read Full Post »