Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tabbe’

Regn, självtillit och resor

Ett inlägg om svårigheter, väder och resor.


 

Regnstänk på bilfönstret

Det regnar.

Det regnar och jag älskar det! I natt sov jag med öppet fönster. Det var en orolig natt eftersom jag hade ångest för det Sisyfosarbete jag hade framför mig idag på morgonen. Regnets smatter är trösterikt. Det har tröstat och lugnat mig många gånger. Varje gång jag vaknade till och oron högg i bröstet blev jag lugnad av ljudet av regn. Det blev en bekräftelse på att jag fortfarande lever och att jag har klarat värre saker än det som låg framför mig.

 

 

Till exempel har jag…

  • som nybliven 18-åring gått vilse i en skog, lyckats lura lodjuret som var på jakt, hittat en sommarstuga och fått pengar till taxiresan (fem mil) hem – utan att ha blivit våldtagen eller mördad av dem i sommarstugan – eller riven av lodjuret
  • klarat mig undan både en och två snuskgubbar i min ungdom
  • överlevt en skilsmässa
  • överlevt operationer
  • vänt tillbaka till livet ett antal gånger, i olika situationer
  • rymt med mjölkmannen (det låter som en lustig historia, men…)

med mera…

Kort sagt, jag har klarat av saker. Då skulle jag väl klara morgonens uppgifter utan att dö? Ja, det gjorde jag. Två rapporter och en blankett… tänk att de kan skapa sån oro under flera dygn… Men nu har jag skrivit och det är gjort och färdigt. Då kan jag gå vidare och ägna mig åt viktigare saker, som att söka jobb, till exempel.

Nu känner jag att jag kan lita på mig själv igen. För det måste jag. Det finns nämligen bara två saker i mitt liv som jag kan säga är säkra måsten:

  1. jag ska leva med mig själv resten av livet
  2. jag ska dö
Domkyrkotornen

Domkyrkotornen finns i Uppsala.

Runt omkring mig börjar det pratas om semestrar, ledigheter och resor. Jag är ju livegen och en sån får inte resa hur som helst. Kan inte heller, för den delen. Några dar i juli tänker jag mig i alla fall ner till min mamma som fyller 80 år. Jag har funderat på att ta henne på utflykt till Norrköping över dan. Hon tyckte att det var en bra idé när jag nämnde det i påskas. Vi får hoppas att min bil håller för långresa. Inte vill jag att mamma ska sitta ensam på sin födelsedag! Men jag tror att en resa till Uppsala blir för lång för henne och för dyr för mig, som då måste göra fyra långresor (en tur och retur för att hämta, en tur och retur för att lämna). Häromdan läste jag förresten att det tycks vara oklart för somliga vad som är Stockholm och vad som är Uppsala. Extra pinsamt eftersom det var världens största, enligt lokalblaskan, tillverkare av reseböcker som gjort tabben…

London eye

London eye fanns inte när jag sist var i London 1981.

Så till Östergyllen far jag över en helg i sommar. Tro nu inte för den skull att jag inte längtar efter att resa utomlands. Igår drömde jag tillsammans med Fästmön om London, där en vän till mig just nu befinner sig. Jag har inte varit i London sen 1981 (efter rymningen med mjölkmannen). Jag har förresten inte varit utomlands sen 1996. Och snart blir även jag för gammal och orkeslös för att resa. Jag får tänka så, då gör det på nåt underligt sätt mindre ont att inte få uppleva nya miljöer som ”alla andra” tycks göra, ofta flera gånger om året. (<== Hjälp, så bittert det lät!)

Ett land jag skulle vilja resa till är Ryssland. Faktiskt. Min farmors pappa är från S:t Petersburg och min farmor föddes i Viborg, när stan fortfarande var finsk. Medan farmor levde kunde hon och många med henne aldrig återvända till sin födelsestad. Så att det nu gnälls över åtta svenskar som inte får visum till Ryssland känns lite… larvigt i jämförelse.

Hur som helst… Jag stannar kvar här och nu ska jag gå och hänga min tvätt. Det är också en perfekt dag att städa hemmet på. Jag är lyckligt lottad, för jag har mat i kylskåpet, en bok att läsa och en Anna att erbjuda skjuts hem från jobbet idag. Att komma hemifrån en stund, att prata några ord under tio minuters bilresa… det räcker för mig.

Vad gör DU en sån här dag??? Skriv gärna några rader i en kommentar så jag får vidga mina vyer!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan refererar resultaten av den gångna veckans lilla undersökning.


Arbete ja…
För ett tag sen gjorde jag bort mig rejält där. Det var skälet till att jag undrade om du också har gjort bort dig på jobbet – jag ville väl inte känna mig ensam.

Så här fördelade sig de 16 inkomna svaren:

38 procent (sex personer) svarade: Ja, fy te rackarns så pinsamt!

38 procent (sex personer) svarade:  Ja, det har jag säkert, men jag kommer inte på vad just nu.

19 procent (tre personer) svarade: Jaa, det blev total katastrof, med svåra konsekvenser.

Sex procent (en person) svarade: Nej, jag är felfri.

Ingen lämnade nån anonym kommentar.

Agneta kommenterade:

Skrivit kostnadsstället (fem siffror…!) i kolumnen för antal kronor…till en läkare som hade haft beredskap hemma. Han ringde och undrade försynt om det kunde stämma att det var så bra betalt för beredskap, i så fall ville han gärna ha fler pass *haha*, men han misstänkte starkt att det blivit fel. Jag tackade honom ungefär en miljon gånger för att han hörde av sig, och att han genast betalade tillbaka det som var för mycket!

Tofflan kommenterade:

Och vad jag gjorde på jobbet i förra veckan var ju att lägga till en felaktig bokstav i länkadressen – så att länken gick till en sida med lättklädda damer. Men det var faktiskt mest roligt att se på slampor en stund! Dessutom fick jag folk att skratta och det är inte illa pinkat av en Toffla.

SoP kommenterade:

Lite småmissar rent arbetsmässigt, men den värsta var nog social- Jag var ganska nyanställd o jobbade på en mindre avdelning permanent,men fick ibland gå in på ”huvudfabriken” o jobba när nån var sjuk t.ex, o de inte kunde ha maskinen stående still. Det hade nyss varit en personalresa som jag inte varit med på, o en av tjejerna visade foton från resan o festen- vi stod väl tio stycken samlade runt henne o tittade på fotona- plötsligt kommer en bild fram på en kruspermanentad tjej med kolsvarta Kraftigt målade ögonbryn ,turkosblå ögonskugga ända upp till de kolsvarta, o ett chockrosa läppstift o det läppstiftet inramade ett Gapskratt !(av hästmodell) Och jag utbrister, o herre gud, vad är det för ett jevvla åbäke ?? Hör skiftbasens röst bakom mig- ” det är min fru”- tror du jag satt stillsam o tyst i mitt maskinhörn sen…


Stort TACK till dig som deltog
i omröstningen! Jag hoppas att du har tid och lust att kolla in den nya frågan, som vanligt här i högerspalten under rubriken Tofflan undrar.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan inbjuder dig som läser att avslöja om du har gjort bort dig på jobbet nån gång.


Den gångna veckan
arbetade jag två dagar. Det räckte för att jag skulle göra en riktig blunder på jobbet! Jag gjorde bort mig så det stänkte om det. Men som tur var stänkte det mest av doktorandernas skrattårar, inte av ilska.

roligt kort

Därför undrar Tofflan om du har gjort nån riktig tabbe på jobbet. Jag vill ju, som du förstår, inte känna mig ensam och dum.

Som vanligt hittar du frågan och svarsalternativen i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar. Väljer du alternativet Other kan du själv skriva i nånting och ändå vara anonym. Ditt svarsalternativ redovisas med övriga nästa söndag. Du kan också skriva en kommentar, men inte vid det här inlägget, utan direkt inne i omröstningen.

Stort TACK på förhand för att du deltar! Det är alltid intressant att höra om andra än jag gör bort sig.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan berättar om dröm och verklighet när det gäller jobbet – och om hur hon gjorde bort sig i hastigheten häromdan.


Det cirkulerar mycket kring Jobbet
i huvudet just nu. Dels är det nog för att jag försöker distansera mig och

göra slut,

dels för att jag vill slutföra öppna ärenden och göra bra ifrån mig innan jag lämnar byggnaden.

I natt låg jag i sängen och snurrade och snurrade. Det kliade i hela kroppen. Jag somnade snällt strax för klockan 23, men vaknade vid ett-tiden. Sen blev det sömn, vaka, sömn, vaka resten av natten. Och lite dröm. Jag drömde att kollegan MF och jag befann oss på jobbet och höll på att skriva

Mycket Viktiga Saker

på våra datorer. Då gick strömmen! Inte nog med att det vi skrivit försvann, här blev kolsvart! Ingen annan än MF och jag blev upprörd. Och vi höll verkligen på att gå upp i limningen!!! Jag tänkte berätta för MF idag om min lustiga dröm – men MF är inte här den här veckan. Kanske hemma och sliter sitt tjocka hår i förtvivlan?

En av mina andra kollegor började följa mig på Twitter igår. Det känns helt OK. Sen kan det bli jobbigt om J läser mina personliga blogginlägg, men what the heck, jag ska ju som sagt snart lämna byggnaden! Upptäckte då en annan kollega på Twitter. Det visade sig att F är från Bosnien, vilket jag starkt misstänkte. I morse hade jag tänkt hälsa F med

Dobro iutro!

Fast i morse var h*n ute på fältarbete. Nej, i stället blev det till lunch jag stack in huvudet och undrade

Jesti?

Min bosniska kollega blev jätteförvånad och undrade om jag kunde flera bosniska ord och varför. Jag berättade då att jag under många år i mitt förra arbetsliv började alla mina arbetsdagar med att säga just

Dobro iutro!

till en kollega.

Och nu kan du göra det igen!

svarade F.

Jaa, ett tag till…

tänkte jag, men svarade instämmande.

På förmiddagen hade jag besök på rummet av J som hade lite dåligt samvete (behövde J inte alls ha) för att h*n inte meddelat mig att jag ska närvara på ett möte i morgon. Nu var det ju inte J:s uppgift att kalla mig. Kallelsen kom via e-post igår kväll när jag hade somnat, klockan 23.19… Jag har bara kort svarat att jag inte vet om jag kan närvara eftersom jag jobbar för institution 1 på tisdagar (har gjort det i ett år snart, bara…). Dessutom uttryckte jag att det var lite (!) kort framförhållning, men att jag nog ska kunna förbereda en föredragning på cirka 20 minuter inklusive frågestund. Ibland förväntas man trolla med knäna på mitt jobb. Vilken tur att jag har alldeles väldigt flexibla knän. Och att jag är säker och trygg i min yrkesroll. Dessutom har jag inget att förlora, men en och annan oupplyst själ att vinna.

döskallearmband
Nån gjorde en gång en tabbe vid köpet av detta armband. Men det är fint, tycker jag!


Idag uppdagades en riktig tabbe jag har gjort!
Det är nog den största missen jag har gjort hittills. Professor K fick i fredags besked om att ett projekt fått ett synnerligen stort anslag. Jag gjorde en nyhet till externwebben om detta – en version på svenska, en på engelska. Men jag var lite slarvig och lät Google translate hjälpa mig på traven. Jaa, jag erkänner! 😳 Jag hade nämligen bråttom och skulle få ut nyheten efter lunch men före halv tre på eftermiddagen när jag var ”bortbjuden” på fika hos institution 1. Google translate hade översatt ett efternamn eftersom det tolkades som ett vanligt ord. Jag skämdes, men erkände för professor K, berättade som det var att jag var stressad. Professorn gjorde inte alls nån stor sak av det, utan skrattade och sa att det viktiga var ju att jag ändrade snabbt. Och jisses anoga så snabbt jag ändrade…

Stack in näsan till M och fick veta att M tyvärr inte deltar på mötet i morgon när jag ska ha min lilla föredragning. Jag sa att jag ska vara lite ledig framöver, först och främst semester från fredag och ledig till och med onsdag i nästa vecka. Sen får vi se. Jag kommer hit och tömmer mina datorer och så nån dag. Frågade åter om Ajfånen och möjligheten att köpa ut den, men den är obefintlig – statens egendom ska lämnas tillbaka när man slutar. Nåja, jag får ju två löner till så det ska väl räcka till en ny.


Livet är kort.

Read Full Post »

Är det OK att vara inloggad på Fejan på arbetstid? Det tycker faktiskt så många som en av tre enligt en undersökning jag har läst om på Dagens Möjligheter, utgiven av Proffice. Det där kan man ha olika åsikter om, själv bloggar jag på mina raster ibland. Är det OK eller inte?

Hur som helst, Dagens Möjligheter varnar ändå för fem typiska tabbar:

Misstag 1: Du låter Facebook distrahera dig från jobbet
Det kan vara en skön paus att Fejsbooka, men Dagens Möjligheter vill ändå varna för att det är lätt att fastna i statusuppdateringar, fotoalbum, chatter och ex-stalking. Dessutom anser över en tredjedel av deltagarna i en studie som Kelly Services har gjort att sociala medier har en negativ påverkan på produktiviteten.

Misstag 2: Du är oprofessionell online
Hur är det nu – har du både privata vänner och jobbkontakter som vänner på Fejan? De flesta på Fejan har både och. Och då gäller det att se upp med vad du skriver och hur du presenterar dig själv.

Misstag 3: Du sprider konfidentiell företagsinformation
Passa dig så du inte sprider sånt som är sekretessbelagt… Det kan ju vara lätt att kommentera en kund eller ett projekt på Fejan, men är det OK?

Misstag 4: Du använder Facebook i stället för mejl
Det är nog aningen mer seriöst att skicka mejl från jobbmejlen till en jobbkontakt än ett meddelande på Fejan…

Misstag 5: Du baktalar chefen
Ibland skriver vi av oss på Fejan eller i bloggen, när vi till exempel är irriterade på chefer, kollegor eller kanske nån annan jobbkontakt. Då kan det vara bättre att prata av sig med en kompis i stället… Eller varför inte lösa konflikten med den det berör?..


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning för kiss- och bajshumor!


Arla har gjort en (mindre) skitrolig tabbe: företaget har datummärkt mjölkpaket med BAJS.
Ja alltså inte med Bajs bajs utan med ordet BAJS i stället för månad. (Eftersom det här står i Prav… Aftonbladet måste du vara sant.)

26 BAJS är roligare än 26 FEB. Det tycker i alla fall familjen Olsson i Borlänge och jag. Men inte Arla.... (Bilden är lånad från Aftonbladets hemsida.)


Det var en fröken Olsson i Borlänge
som hade upptäckte tabben. Mjölkpaketet var inköpt på en vanlig affär. Men uppenbarligen har nån med en viss fäbless för kiss- och bajshumor haft skojigt. Nån har nämligen bytt ut februaristämpeln FEB mot BAJS-stämpeln.

Hos familjen Olsson skrattade man gott åt tilltaget, men på Arla är man mindre road. Katarina Malmström på företagets pressavdelning säger:

[…] Det är inget kul när det står bajs på något du ska äta eller dricka […]

Hur det har blivit så här fel vet ingen. Men för att kunna reda ut det vill Arla att familjen Olsson skickar in mjölkpaketet. Men det vill inte familjen Olsson. Pappa Olsson önskar nämligen inte att nån hamnar i klistret för detta tilltag som han anser vara tämligen oskyldigt.

Själv skrattar jag gott med familjen Olsson! Och fortsätter dricka Christer Lindarw*. För mjölk är skitgott.

Familjen Olsson i Borlänge har för övrigt, mig veterligen, inga band till familjen Olsson i Förorten.


*Christer Lindarw = mjölk

Read Full Post »