Oktoberdag med fest

Ett rätt typiskt oktoberinlägg.

---

 

Helt nattsvart är det inte.

Om två dagar är vi i mitten av oktober. Det sägs att tiden flyger iväg när man har roligt. Inte vet jag om jag har roligt i mitt liv just nu, precis. Det mesta kretsar kring avsaknaden av jobb, inkomst och det därmed förknippade sociala samman-hanget. Jag har snart varit arbetslös i tre och en halv månad. Det finns inget kul med det alls, kan jag meddela. Men jag försöker tänka positivt, hitta vettiga jobb att söka och så försöker jag förstås hitta meningsfull sysselsättning på annat sätt. Dessvärre har jag inte hittat nåt sätt som kan betala mina räkningar. Helt nattsvart ser det ändå inte ut. Jag har ett bra liv jämfört med många andra. Och på den privata sidan har jag sammanhang eftersom jag hör ihop med mamma, Fästmön & co. Det finns människor som varken har jobb eller familj. Hur lätt är det att fortsätta leva då?

Höstträd i vackra färger muntrar upp, liksom böcker. Det här trädet står på baksidan av mitt hus.

Mamma gav mig en peng i förra veckan. Den ska jag använda till mat och till bilservicen nästa månad. Det är inte roligt att vara över 50 år och behöva ta emot pengar från sin gamla mamma… Men igår kväll hade jag också behov av att muntra upp mig lite och gjorde en beställning från Bokus. Ja, jag veeet att jag inte borde, men jag köpte tre pocketar och en inbunden reakbok. Den ena ska jag ge bort i julklapp, de tre andra behåller jag själv. Inga dyra böcker alls. Reaboken kostade bara 29 kronor, de båda pocketböckerna 42 respektive 47 kronor.

Min förmiddag har avlöpt som vanligt. Jag har dessutom vikt torr och ren tvätt som en galning. Det gäller att vara både bläckfisk och ha aparmar vid hanteringen av underlakan till dubbelsäng… Strykhögen jag tog itu med igår har ersatts med en ny, betydligt tråkigare (t-shirtar mest). Men den sparar jag till senare i veckan.

I eftermiddag åker jag och hämtar Anna från jobbet. Kanske gör jag ett postärende i samma veva också. Därefter åker vi ut till Himlen där vi ska fira en blivande 20-åring. Den egentliga högtidsdagen är på onsdag, men det funkar bäst för alla inblandade att fira idag. Äldsta bonusdottern är ju på besök från Norrland just nu, men lämnar oss i morgon. Det ska bli kul att träffas i kväll! Kanske följer Anna med hem till New Village redan i afton eller också dyker hon upp i morgon. Hon är ju egentligen ”barnfri” den här veckan, men på fredag åker hon hem till Himlen igen. Det blir mycket åkande och farande för henne. Jag förbannar en viss del i mitt liv som gör att vi inte kan bo i samma hem!

På fredag blir jag alltså ensam igen, men har ändå nåt roligt att se fram emot just den dan: jag ska luncha med ”Lisbeth”! Vi ska träffas på en av restaurangerna på campus vid min förrförra arbetsplats och det ska bli såååå kul! Det gäller att se till att tillvaron inte är nattsvart utan också innehåller såväl stora som små fester. Att träffa ”Lisbeth” är alltid festligt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Och dan har gått på i samma spår…

Ytterligare ett tisdags-inlägg.

---

 

Äppelblom blommade vackert nära parkeringen på jobbet.

Fy vilken dag! Jag vet att man säger att tillvaron blir vad man gör den till. Men baske mig att det stämmer på alla håll och kanter. På min kant har det inte stämt ett dugg. Dagens största irritations-moment är människor som svarar som politiker – det vill säga runt omkring i stället för rakt på sak. Jag blir inte klok på såna människor. Är det så att man inte vill svara? Eller kan man inte? Varför inte säga som det är? För jag känner ju att sanningen gnaver.

Jag försökte se det vackra i ett blommande äppleträd idag. Sånt brukar göra mig på gott humör. Men ickepicke! Det var till och med så att jag sa, rent ut, till en kollega

Nej, jag gör inte mer än jag måste eftersom jag inte fick tjänsten.

Det är lågt och dåligt av mig. Jag valde ju på sätt och vis själv att kliva av, om än inte helt. Här kunde jag troligen ha gjort min tillvaro annorlunda. Påverkat i annan riktning. Och en oskyldig kollega ska inte drabbas av mitt dåliga humör. Så jag skäms lite, det gör jag…

Men dan har gått på i samma negativa spår. Hur folk svarar – eller inte svarar, dårå, kan jag helt klart inte påverka.

Hemma hade jag fått ett tjockt kuvert från Försäkringskassan. Det var två jäkla sidor av mer eller mindre obegriplig blankett att fylla i. Något svarskuvert låg inte med, däremot flera andra papper som skulle förklara själva blanketten. Hur vore det om man i stället gjorde en blankett som är lätt att fylla i? Nu har jag säkert fyllt i helt fel, men till skillnad från Arbetsförmedlingen brukar Försäkringskassans handläggare ringa när nåt är oklart. Arbetsförmedlingens handläggare har, för övrigt, fortfarande inte mejlat kontaktuppgifterna. Eftersom det har gått en och en halv vecka räknar jag inte med att få några heller. Hur som helst, det tog en halvtimme av min tid, ett kuvert samt två frimärken – allt för fyra dagars ersättning. Jag har kollat min nettolön som jag får den här månaden. Trots tre veckors sjukdom är den flera tusen kronor högre än a-kassan. Det säger en del hur arbetssökande värderas i Sverige…

Till middag idag har vi tryckt i oss kalkonkorvar med chili och chipotle samt bröd. Magen står i fyra hörn. Fästmön frågade just om det möjligen fanns lite amerikansk glass kvar sen sist och det gör det! Dessutom tror jag att hon hade med sig bär av något slag hem. Så den här dan slutar i alla fall i nya spår, tack och lov.

Innan dan slutar ska vi se Maria Wern på TV4 i afton. Om vi nu står ut med reklamavbrotten. Kvällens film, Drömmen förde dig vilse, är i tu timslånga delar (inklusive reklamen). Del två går redan i morgon. En timme är lite lagom, tycker jag nog. Då kanske jag hinner göra lite nytta också – både i kväll och i morgon kväll. Tänkte gripa mig an strykningen nu… Inte för att jag ska få en stjärna i husmorshimlen utan för att jag är skittrött på att se t-shirtar och pikétröjor hänga i gästrummet och handdukar och bordstabletter ligga på gästsängen.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Jobbsökeri: Steg fem och sex: kontakter samt kropp och själ

Ett inlägg om livet som arbetssökande.

För ett tag sen skrev jag om de fyra första stegen i mitt jobbsökeri. Nu tänker jag fortsätta på temat och gå in lite mer på kropp och själ samt mänskliga kontakter. Nätverkande, gillar en del att kalla det senare och det är väl exakt vad det är.

Nätverk.

Förra gången jag var arbetssökande dröjde det lång tid innan jag fick jobb. Av detta lärde jag mig, den hårda vägen, alltså, att man i de flesta fall inte får jobb via annonser utan via sina kontakter. Därför är det viktigt att man tar sig en rejäl funderare på sina kontakter, vilka som ingår i just mitt nätverk, så att säga. Vänner, bekanta och familj vet jag ju vilka de är, men vilka är mina yrkeskontakter?

Ett bra ställe att nätverka på är LinkedIn. Jag registrerade mig där för nån månad sen och det är ett riktigt bra ställe. Främst av allt har man stort utrymme även i gratisversionen att lägga upp sina yrkeserfarenheter och sina utbildningar. Man kan lägga upp filer och länkar, vilket är utmärkt om man vill visa upp arbetsprover. Jag kan ange vad just jag är bra på, mina språkkunskaper, datakunskaper, ideellt arbete, vad jag har publicerat, visa upp mina examensbevis, lägga upp en bild på dig själv – kort sagt, visa vilken tillgång jag är! Jag skriver alltid min LinkedIn-URL i mina ansökningar. För en viss del av informationen om mig kan alla se, annan information måste man ha konto för att kunna se.

Därtill kan man hitta yrkeskontakter på LinkedIn, det vill säga kollegor och affärskontakter man har haft. Genom att bjuda in till kontakt och acceptera varandra kan man också be om rekommendationer. Jag har i skrivande stund fått åtta stycken från personer jag har arbetat med på ett eller annat sätt, på olika håll. Detta är guld värt!

Förutom kontaktskapande och presentation av sig själv som yrkesperson finns det grupper på LinkedIn man kan gå med i. Det kan vara antingen grupper som diskuterar särskilda yrkesrelaterade ämnen eller grupper där man hittar platsannonser för just den typen av jobb man  söker… Inte helt fel…

Men ibland måste man också träffa människor ute i verkliga livet. Odla sina kontakter där. Då är det viktigt att man sköter sin hälsa och sitt utseende. Hel och ren är grundförutsättningar, men det är också viktigt att sköta sin kropp och sina tänder, sitt hår etc,. Jag klipper mig regelbundet, för det är viktigt att se vårdad ut. När det gäller kläder kan jag gå i mjukisbrallor och linne hemma, men aldrig ute. I stället har jag börjat använda mina fina tröjor/t-shirtar när jag lämnar hemmet, så att säga. För vem vet, jag kanske träffar på en bra kontakt när jag går och handlar eller på väg till frissan.

Med den här frisyren har man ingen framgång.

Det är viktigt att tillåta sig att må bra, trots att man är arbetssökande. Vi har hamnat i arbetslöshet av olika skäl, men det är vårt eget problem att ta oss ur eländet. Det kan ingen annan göra åt oss. För mig är det också viktigt att inte bara var hård mot mig själv utan också belöna mig när jag har gjort nåt bra. För mig personligen är det också viktigt att omge mig med människor som ger mig kraft och kanske till och med näringsrik pepp. Det handlar inte om att enbart omge sig med ja-sägare utan att helt enkelt tacka nej till energislukare. Ibland är det nödvändigt att ta paus från vissa människor. För det hjälper inte min självkänsla och mitt självförtroende ett smack om jag bara för höra negativa saker om min person eller mina åsikter.

Motsatt gäller också att jag inte själv blir en energislukare utan nån som faktiskt kan peppa och inspirera andra. Jag vet inte om jag är så jättebra på det, så jag ser det som en utmaning att bli det. Åtminstone bli bättre på det.

Varje dag är en prövning, men varje dag är också en övning och en bit på väg till ett nytt jobb. Det är nåt jag tänker på när jag sätter dagens fem, sex delmål.

Livet är kort.

Read Full Post »

Den sista måndagen

Idag är det den sista måndagen för min del här på kontoret. Jag är jätteledsen inuti, men än så länge har jag inte visat nåt utåt. Tror jag.

Morgonen var skitkall, typ minus sju grader nånting. Det verkar som om det har snöat i natt. Plogbilen gasade runt på gården. Jättebra och fint att få bort all snö, men sandningen då? Det var minst sagt halt på väg till garaget.

Två forskare hörde av sig under morgonen och nu har jag bearbetat deras texter på både svenska och engelska och publicerat på hemsidan. Endast två gånger två texter/sidor återstår nu. Vi får se om jag kan ro det hela i land. Annars har S lovat att ta de två återstående forskarna i öronen. Jag har både ringt och mejlat men inte fått några svar.

Kollegan I kom med en papperskasse med kläder som kanske passar Elias. Bland annat låg en supersnygg militärgrön täckväst i dun överst och när jag grävde lite hittade jag ett par fina handskar som ser helt oanvända ut, en mössa, en färggrann skjorta, en massa t-shirtar och en tjocktröja. Tänk att det finns så snälla människor! Tack! Jag ska förstås överlämna kassen till Elias mamma för granskning, men kläderna såg vid en hastig blick väldigt fina ut!

En klädkasse som toppades med en supersnygg militärgrön dunväst fick jag till Elias idag.

I morgon förmiddag är jag alltså ledig för att ge mig ut på anställningsintervju. Jag är orolig för körningen. Det var verkligen snorhalt i morse och vad jag förstår ska vädret hålla i sig. Tanken på att åka samma väg fem dar i veckan är inte särskilt lockande i skrivande stund. Men, men, jag försöker hålla ett öppet sinne och ska åka dit med ett leende på läpparna, så som jag har blivit lärd.

Read Full Post »

It’s raining again…

Varning för liiite snusk och äckel!

Det har regnat i natt och det regnar just nu. Lite grann, i alla fall. Jag tycker att det är skönt. Den här klibbiga värmen blir jobbig i längden. Man orkar inget och jag får ont i huvet. Trots molnen i lördags lyckades jag solbränna axlarna lite. Känns ju ganska OK att inte gå omkring helt vit…

Gårdagskvällen tillbringade jag bland annat med tegelstensboken som jag läser. Den är välskriven, men lite seg och jag undrar när den där spännande ”twisten” ska komma. Jag är på sidan 300nånting. Boken är på 526 sidor. Jaa, ska det hända nåt bör det hända snart…

Om nånting ska hända bör det hända snart…

                                                                                                                                                                 Idag på morgonen har jag skickat iväg några sms – utan brillor på näsan och linser i ögonen. Jag vet inte vad jag skrev för antingen fick jag inga svar eller svar som inte hade nåt med mina frågor att göra… Nu är emellertid linserna istoppade. Det tog ungefär en timma innan ögonen vande sig och i skrivande stund börjar jag se rätt klart. Jag vet inte hur länge det dröjer innan glasögonen blir klara. Det kommer ett sms och vad jag förstod skulle det inte ta alltför lång tid. Tack och lov att mina nya linser gör att jag ser igen, för då klarar jag mig!

Ska fixa några saker här hemma idag. Bland annat ligger/hänger en tråkig strykhög här med linnen, t-shirtar och jeans med mera. Så måste jag gå ut med soporna där det bland annat finns en penicillinodling i kompostpåsen – mitt före detta bröd. (Har du för resten tänkt på hur PENICillin stavas? Visst är det lite… lustigt?)

En egen penicillinodling.

                                                                                                                                                                   På tur att göra just nu är att säkerhetskopiera filer från båda datorerna (mycket tröttsamt arbete…) samt att rensa min tejpade mobil från juli månads bilder. Jag är snart uppe i 800 bilder och jag vet inte när minneskortet säger ifrån… Mobilen fick jag för övrigt tejpa om häromdan. Vännen Jerry ringde i fredags kväll och medan vi pratade kände jag hur bakstycket glappade som f*n. Ja inte på Jerry, dårå, utan på mobilen.

Men nu ska jag inte bara snacka utan också agera lite. Håll tillgodo med lite Supertramp!

Read Full Post »

En rolig fredag, for a change!

Det blev trots allt en rolig fredag. Jag menar trots att Lillan blev sjuk. Men en vilokur hemma hos Tofflan gjorde susen, tror jag. Medan Linn sov roade jag mig med att leka Gömma godisskålen.

En vanlig brödburk. Eller..?

                                                                                                                                                           HEPP! Vad hittade jag här för nåt om inte en skål med Bridgeblandning!

Brödburken är en perfekt godisgömma hemma hos mig!

                                                                                                                                                      När Linn hade vaknat till käkade vi var sin mini-pizza. Jag dränkte min i ketchup och ÄNTLIGEN tog den sockerfria ketchupen SLUT! Halleluja!!!

Den sockerfria ketchupen är äntligen slut! Här står tomflaskan med vatten i diskhon.

                                                                                                                                                              Linn och jag åkte och hämtade Anna från jobbet. Hon var tämligen slut efter dagens ”skit-jobb”. Jag stannade vid ICA Solen för att äta gratiskakor köpa läsk. Hann börja suga med Annas dammsugare – som verkligen suger! – innan jag åkte och hämtade Lillskrutten från fritids. PÅ vägen hem plockade vi upp Slaktar-Pojken som varit på en lektion. Anna fortsatte gå med snabeldraken* och påbörjade tårttillverkningen under tiden.

Därpå blev det dags för middag. Födelsedagsbarnet Frida hade beställt hemgjorda hamburgare och potatisklyftor, så Anna ställde sig vid spisen. Till mig gjorde hon burgare på kycklingfärs, supergott! Själv var jag mest i vägen… Nej, nån större nytta gör jag inte i köket, det är bara att inse.

Strax efter klockan 17 plingade Jerry på dörren. Med sig hade han ett paket till Frida som nog blev den mest uppskattade presenten: en Bowiebox med cd-skivor, vinyler, en poster och en massa annat. Av mamma och mig fick Frida för resten en mobil och en DVD-spelare. Anna hade också köpt nån konstig grunka hon önskat sig till håret och jag gav en dubbelfilm, Jurkyrkogården. Storebror gav en chokladask och Linn en spegel till sminkmajan samt MVG-karameller.

Efter maten fixade Anna tårtan medan jag mest var i vägen igen. Sen plingade det på dörren och utanför stod mormor och Lasse. Jag hade efterfrågat den senare eftersom jag börjat betvivla hans fortsatta existens – hade inte sett honom sen Johans student. Paketen från mormor och Lasse innehöll en tröja, t-shirtar och strumpor och så var det visst nån som hittade en mascara bland alla papper… Tyvärr finns inget bildbevis på att de var här, men så här fin blev tårtan!

Hallontårta med grädde, förstås.

                                                                                                                                                         Bakat hade ju Anna och Elias gjort kvällen före, så fikafatet var dignande.

Kolakakor och chokladbollar bakade Elias och hans mamma igår. Bullarna hade mormor bakat. Flarnen överst på kakfatet är de kakor som man kan äta gratis på ICA Solen. Dessa är emellertid inte snodda utan köpta.

                                                                                                                                                                 Strax efter 19-tiden plingelingade det igen och denna gång var det morfar som kom. Jag vet inte vad Frida fick av honom, men jag misstänker starkt choklad och pengar.

Här har morfar så bråttom till fikabordet att han blev alldeles suddig. Anna har tårtspaden i högsta hugg och Jerry ser allmänt fundersam ut.

                                                                                                                                                           Barnen fick sitta vid eget bord i vardagsrummet. Så blir det när vi är så många som vi är!

Barnbordet!

                                                                                                                                                           Så småningom blev det dags för gästerna att dra sig hemåt. Lasse tyckte att jag skulle söka jobb där han jobbar, för han menade att det är många kvinnor som kör buss.

Jerry och flixen hoppade in i Clark Kent** och vi tuffade över till Morgonen. Linn skulle hämta kläder och jag skulle hämta skolkatalogen till Elias. Vad Frida gjorde är oklart. I vart fall fick jag en läcker bild av tjejerna och Felix. Kolla fyrbeningens ögon. Weirdo…

Systrarna O och katten Felix med de läskiga ögonen.

                                                                                                                                                             Ett visst TV-program hade börjat, så Jerry riggade upp sin dator för att kommentera skiten programmet på Twitter och bloggen. Tjejerna och jag åkte hem i en paus och TV-tittandet fortsatte en stund. Fast jag tittade ju inte på programmet utan bara på en söt hund.

Jag tittade inte på Idol, jag tittade på hunden.

                                                                                                                                                               En bra dag går mot sitt slut. Systrarna har slutit fred och samarbetat kring Fridas nya mobil. Det är bra. Man ska inte retas eller dra varandra i håret när man är 16 respektive nästan 18. Frida skulle se film inne hos sig, men somnade, Elias har somnat men nyss tagit en liten sleep walk. Johan skriker fula ord till sina vänner över Skype. Linn har gått in till sig. Anna har lagt sig hos Elias en stund. Och jag, jag sitter i köket och hamrar lätt på min leksaks-dator. Friden sänker sig över Himlen, där Frida har fyllt 16 och Linn har haft namnsdag. Själv har jag ätit kakor och snorat samt fotoduellerat med Jerry. Jag vågar nog inte gå in och kolla om han har lagt ut nån värstingbild på sin blogg. Då lär jag få ikläda mig påse på huvet om jag ska våga visa mig på byn…

                                                                                                                                            *snabeldraken = dammsugaren
**Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Namnsdagsfirande med hetta

Redan före lunch hade jag fått hela TRE grattis på namnsdagen! Det bästa var förstås från Anna, men vad det bestod av får förbli en hemlighet. 

Nästa grattis var helt överraskande – och kom faktiskt från en annan liten Anna. Jag kom på att jag hade glömt att prata med min sedvanliga lägenhetsvakt, så jag traskade över dit och plingade på. Det visade sig att det skulle funka hur bra som helst – de åker nämligen bort två veckor på fredag och då kommer ju jag och mamma hem hit. Äntligen får jag återgälda lite av den snälla lägenhetsvaktarfamiljens hjälpsamhet! Vi ska bara vattna krukväxter och ta hand om post och det är ju inga som helst problem när vi bor som vi bor. Och så slipper min Anna att få omaket att krångla sig hit nån kväll efter jobbet när hon säkert är trött och varm och vill hem till sina barn.

Det andra grattiset, ja… Vi stod och pratade och jag beundrade deras enkla, men välskötta akvarium. För i dealen ingår att jag ska utfodra deras husdjur (fiskar) och eventuellt med håv avlägsna bortgångna dito. Då kom Lilla Anna, minsta tösen,  och sa:

Vet du att du har namnsdag idag? Grattis på namnsdagen!

Naturligtvis visste jag det – jag har ju, som den lilla Annan, ryskt blod i ådrorna (typ 12,5 procent) och då kommer man ihåg Viktiga saker som namnsdagar!  He he, fast min Anna har i och för sig inte det, men hon har säkert hört mig upprepade gånger prata om att

På söndag har jag namnsdag!

Sen är Anna, ”min” Anna, alltså, väldigt omtänksam också.

Det tredje och sista grattiset kom från mamma, som jag nyss ringde till. Vi ska fira med räksmörgås i morgon när jag kommer fram och det är ju inte fy skam! Hon har minst lika varmt som vi, så jag har packat linnen och massor av tunna t-shirtar.

Tre grattis redan på förmiddagen!

                                                                                                                                                        Himlen är inte riktigt klar idag, men det är ÄNNU varmare här nu! Linnet, som jag plockade fram rent igår kväll och satte på mig efter duschen, klistrar mot ryggen. I pannan och på överläppen rinner svetten och benen sitter väl fast i skrivbordsstolens fuskläder när jag ska resa mig…

Annas solbränna är hyfsat OK och hon klarade natten bra trots att vi glömde/inte orkade aloe vera-smörjningen. Men jag ska ge henne lite smörj strax när hon har duschat. Själv upptäckte jag lite prickar på vänster kind, så dessa samt prickarna på armen och magen fick kortisonsalva på sig igår kväll. Jag hoppas att prickarna i ansiktet bara är vanliga blemmor och INTE soleksem, för då blir det problem…

Detta sker många gånger om dan just nu…

                                                                                                                                                                               Nu ska vi strax göra oss redo för avfärd till Stormarknaden. Idag kommer vi liksom inte undan. Jag har ett par ärenden och Anna likaså. Bland annat måste vi handla hem lite mat för i morgon kommer resten av barnen till Anna och Johan, stackarn, har nog tömt frysen vid det här laget.

Read Full Post »