Blindstyre

Ett o-synligt inlägg.

---

 

Nu är jag nästan lika blind snart som den blinde spelemannen på tavlan som inte längre är i min familjs ägo tack vare en lurendrejare. (Men DET är en annan historia!)

Det är kväll. Mörkt ute, mörkt inne. Jag kom nyss hem från Stormarknaden där jag hade turen att få tid för en synundersökning kl. 18.30. Den här gången dissade jag min vanliga optiker. Att som kund sen många år tillbaka (1991) få vänta en vecka på en synundersökning köpte jag inte. Synsam runt hörnet såg till att jag bara fick vänta en halvtimme.

Det var två år sen jag kollade synen. Då blev det en smärre chock och jag fick inte nån bra hjälp hos min ex-optiker. Jag hade inte råd att göra mer än undersökningen, heller. Idag träffade jag en optiker som förstod mig och snackade samma språk. Utan att vare sig skämta eller föreläsa gav hon mig de alternativ som finns.

Chocken blev inte mindre den här gången. Synen har förändrats mycket sen 2013. Till exempel är jag ett sånt blindstyre att jag balanserar på gränsen till att få köra bil med den styrka på linserna jag har idag. Mitt brytningsfel har heller aldrig varit korrigerat, endast närsyntheten. Och nu på äldre dar… långsyntheten. Det här att behöva läsglasögon för att ägna mig åt det jag gillar mest: att läsa.

Jag betalade 550 kronor och fick mitt recept. Tog rulltrappan upp och gick och käkade en supergod Chicken Vindalo, het så att ögonen tårades, medan jag funderade hur jag ska hantera situationen. Tankarna malde på rätt bra. Det går ju inte att jobba som konsult-redaktör om en inte ser. Om en är halvblind.

En halv mygg uppvärmt kaffe och tvättmaskinen som jobbar i bakgrunden. Jag har tänkt. Jag har nätshoppat linser i horribla styrkor, tycker jag själv. När jag får linserna kan jag prova ut läsglasögon, ett antal par av den billiga sorten. Krångligt när en har olika styrka på ögonen, bara. Men så får det bli. Hoppas det funkar…

Det får bli billiga läsglasögon sen.

Ett stort och varmt TACK till Karl-Bertil, vars generositet gjorde att jag kunde betala för både synundersökningen och tre månaders endagslinser! Du är GULD!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Korta stunder

Ett deppo-inlägg.

---

 

Korta stunder går det att låtsas att allt är

som vanligt.

Eller i alla fall

rätt OK.

Jag gillar bågen överst med träskalmar och den näst längst ner i orange.

Som idag. Fästmön är ledig och vi hade diverse ärenden att åka på. Bland annat kollade vi in glasögonbågar och priser på Stormarknaden, där det numera finns två optiker: Synoptik och Specsavers. Naturligtvis har de olika rabattsystem med mera, men vi fick bra service på båda ställena. Nu är det upp till Anna att bestämma sig vart hon vill gå. Det är besvärligt när man inte ser ordentligt och om man som Anna har ett jobb där man till exempel måste dela medicin är det ju en klar fördel för alla inblandade att hon ser bra så det blir rätt. Fast precis som med tandläkaren är det ju nåt kroppen behöver, men nåt som får plånboken att svida.

Själv behöver jag beställa nya linser snart, för mina är på väg att ta slut. Jag skulle också behöva gå till optikern och kolla synen och fixa nya brillor. Det har jag absolut inte råd med så länge jag bara får a-kassa. Men titta kan man ju. Jag såg två väldigt häftiga bågar som jag skulle kunna tänka mig: en med skalmar av trä och en i sniggt orange.

Så här kände jag mig inuti.

Så skulle vi sitta ner en stund och vila fötterna och jag gjorde misstaget att kolla mejlen på mobilen. Jag hade på ett par timmar fått tre nej på jobb jag har sökt hos en och samma arbetsgivare här i Uppsala. Det var väldigt svårt att bita ihop sen när jag skulle in på ICA Kvantum och köpa bröd, mjölk och toapapper. Men det gick. Det är bara att blinka bort tårarna och ta nya tag. Med tårar får man inget nytt jobb.

Jag har blivit ganska bra på att bita ihop. Jag kan säga till Anna att jag blir eller är jätteledsen. Några tårar släpper jag inte fram. Inte förrän jag är ensam. Jag kunde till och med bita ihop och låta snudd på glättig – eller i alla fall normal – när jag telefonerade med mamma nyss. Det är en viss konst, ska jag säga.

Det är korta stunder som jag kan glädjas – men dessa stunder är inte att förakta! I postboxen hittade jag tre räkningar på månadsavgifter för mitt hem samt en bensinräkning. Jag gläds åt att månadsavgiften (”hyran”) inte har höjts och att bensinräkningen var på endast 500 kronor. När jag pendlade låg den på cirka 2 000 kronor i månaden eller över. Och 500 spänn är ju bättre än 2 000.

I kväll blir det varma mackor med norsk makrill och Västerbottenost till middag. Anna är ute på en promenad i det vackra vädret. Jag sitter en kort stund (nåja…) vid datorn, som nu har en fungerande bredbandslina.

Vad händer hos dig i kväll? Är allt som vanligt, är det OK eller har du en kort stund av nåt ovanligt för dig? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nöjd – med det mesta, men inte med allt

Efter en bra arbetsvecka är jag nöjd. Verkligen nöjd! Jag får fått en del kortfristiga besked som köper mig en del tid. Jag har jobbat hårt. Kan jag vara annat än nöjd?

Baksidan av jobbet.

Jag komponerade en rap igår och den är jag också nöjd med – särskilt som jag har noterat att många citerade har läst den. Då fyllde den sin funktion. Jag vet inte hur många som tittade på get-versionen av Whitney i slutet. Den som missade att göra det missade nåt verkligt… annorlunda…

Fästmön har ju varit hemma och snorat större delen av veckan. Igår kände hon sig för första gången lite piggare, så hon lagade god mat (chicken tikka masala med naan) och bakade en äpplepaj. Jag älskar verkligen hemlagad mat, det är så sällan jag får njuta av det.

Gårdagens dessert. Mums!

Vi skuttade i säng tidigt igår kväll – och då var det svårt att ligga kvar i morse. Strax efter klockan sex messade jag till Anna, som satt i köket, och frågade om jag fick komma upp. Skjutsade sen Anna till jobbet (hon började klockan sju). Naturligtvis kunde jag inte sova mer sen när jag kom hem. Jag plockade fram ett par rena handskar och satte igång med att feja.

Städförmiddag i Toffelhemmet.

Hela förmiddagen ägnade jag åt att städa här hemma. Nu är det renskrubbat i badrummet och i duschrummet och jag har dammat och dammsugit.

Stack iväg till Stormarknaden mitt på dan och kom därifrån med två matkassar och en BH. Träffade MÅ från min förra arbetsplats, men det var nära att jag missade! Och så var jag då hos optikern. Det är en mindre rolig historia. Jag har ju två synfel och de går inte att korrigera så att jag blir nöjd. Därför fortsätter jag med samma styrka på linser och brillor och införskaffar ett par läsglasögon. Det går inte att operera mer än ett synfel, så det känns ju som ganska bortkastade pengar om jag nu skulle välja att satsa 35 000 – 40 000 på ögonoperation. Jag får klartecken att fortsätta köra bil – ett tag till.

Mamma fick ett telefonsamtal när jag kom hem (hon hade förstås ringt fast jag sa att jag skulle ut på ärenden idag). Hämtade sen hem Anna. Vi har tagit en lördagsöl med lite nötter och jag har ringt efter hemkörning av middagen – pizza från Pizzeria Anna!

I kväll blir det Melodifestivalens andra chans. Lite nyfiken är jag på vilken skit vilka låtar som går vidare, men i år har det varit riktigt bottennapp musikaliskt sett, tycker jag. Därför har jag inte brytt mig om tävlingen och inte heller bloggat om den nästan nånting. Som vanligt rekommenderar jag därför i stället att du läser hos Jerry, dels för att han är mer engagerad än jag, dels för att han skriver initierat om det hela.

Himlen utanför var nyss alldeles röd, nu är den svart. Och snart plingar pizzamannen på dörren. Jag är ganska nöjd med min lördag. Det är i alla fall rent hemma – och i morgon kan jag slappa hela dan, om jag vill.

Livet är kort.

Read Full Post »

Spill och gott

Inte heller den här dan lär gå till världshistorien som en av mina bättre. Större delen av den har gått åt till mejlväxling och telefonkontakter med tre (3) olika IT-tekniker om det problem jag har med vårt intranät – ett problem som det visade sig att jag inte var ensam om! Vid halvfyratiden var startsidorna i alla fall synliga, men var alla undersidor var nån annanstans är fortfarande en gåta… Är det inte det ena så är det det andra. Bara att säga: To be continued!..

Idag var jag arg och svor på jobbet – fyra (4) gånger hörbart, xxx gånger för mig själv.

I morse fick jag/åtog jag mig ett litet uppdrag att muntligen informera om ett evenemang som ska hållas i huset nästa vecka. Eftersom detta evenemang kan vara matnyttigt med tanke på framtiden var det ganska angeläget att redan nu kort berätta om det. Eftersom min två institutioners intranätsidor inte fungerar som de ska och inte heller den intranätsida för Huset som jag började bygga i torsdags (hört detta förut?), bad jag att få några minuter på förmiddagens stormöte på institution 1. Typ fem minuter innan mötet öppnade (jag var nummer två som skulle prata) lyckades jag hälla cappuccino över min front – både upptill och nedtill. Snyggt jobbat – NOT! Eftersom det såg ut som om jag hade kissat på mig fick jag förbli sittande när jag höll min lilla dragning på engelska.

Cappuccino ska man helst ha i muggen och inte på kläderna.

Direkt på stormötet följde ett annat möte på mitt kontor. Det var ett kort och effektivt arbetsmöte och jag tror att vi två som möttes var nöjda och glada med det mötet gav. SEN rusade jag ut på toaletten för att försöka få bort fläckarna.

Dagens lunch intog jag solokvist på Syltan. Det blev tandoorikyckling med ris och yoghurt. Under eftermiddagen fortsatte mejlerierna och samtalen med teknikerna. I ren ilska och frustration sprang jag – och DET är kors i taket, för Tofflan springer aldrig, hon hasar! – runt i huset och affischerade. Måste ju göra nån nytta. Och så fick jag förstås mejla mina kollegor och informera om att vårt intranät inte fungerar som det ska – i stället för att berätta om de nyheter kring de tre webbplatserna som jag hade tänkt informera om. MÄRKS DET ATT JAG ÄR SUR???

Tjugo minuter över 16 lämnade jag byggnaden och åkte till Stormarknaden. Stegade där in till Synoptik. Efter en stunds resonemang bokade jag en tid. Jag ska dit en lördag framöver och då kolla synen för både linser (som jag har större delen av dan) och brillor (som jag har mellan badrummet och sängen). Vi diskuterade tre tänkbara scenarion eftersom jag har de synproblem jag har. Just nu känns det väldigt olustigt eftersom jag är en sån utpräglad linsmänniska. Kanske skulle jag överväga laserkirurgi…

En tur in på Systembolaget gav en platta starköl till förrådet samt fyra flaskor rödvin – en billig, en medelpris och två Amarone (dyra) – till vinskåpet. Inne på Kvantum köpte jag bland annat tre goda ostar som skulle passa synnerligen bra till Amaronevinerna. Efter allt spill idag – av såväl cappuccino som tid – tyckte jag att jag kunde unna mig detta.

Vinerna, billagast från vänster: Copertino Rosso (69 kr), Velletri Riserva (89 kr), Capitel de’Roari Amarone (185 kr) samt Fomini Veneti Amarone (189 kr). Ostarna, översta raden från vänster: Cambozola vitlök och Skärvångens blå-ädel; längst fram Gorgonzola Mauri.

Veckans TV-tidning åkte med hem också och den ska gås igenom nu samt DVD:n ställas för eventuella inspelningar. I kväll ska jag bänka mig framför Veckans brott, för det ryktas att Leffe ska öppna kuvertet som ger oss hans lösning på ko-mysteriet!!!

Har du spillt nåt idag??? Skriv gärna några rader och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Grått, svart och en del skrik

Lika grå och trist dag idag som igår, men morgonen bjöd dessutom på ett lätt snöfall. Usch! Vi får hoppas att jag kan jobba nånting idag, mitt största problem, det tekniska, kvarstår nämligen idag. Och det är ju liiite svårt att göra nånting när man inte ens kan se webbplatsen ifråga… Jag har varit i kontakt med teknikerna i morse och det verkar som jag inte är den enda som har problem. Gissningsvis är det säkert jag som har skrikit högst om det… 😳

Jag skrek högst redan som liten – särskilt när det kom tanter och glodde ner i vagnen och gullade. Jag har ändrat mig sen dess.

Fick också ett bra mejl sent igår kväll, vilken bekräftar vikten av rak kommunikation – och att det finns såna som inser att det är viktigt i tjänsten. Nu vill jag inget annat än få fortsätta med det här nya jag bygger upp. Tänk så trist om också det ska byggas upp och bara läggas… ad acta…

Femte våningen sitter jag på idag och som vanligt har vi stormöte på förmiddagen. Jag åtog mig just att prata lite om ett besök vi får till huset nästa vecka. Det handlar om Företaget i framtiden. Lite ironiskt att just jag ska prata om det, jag, som har en tidsbegränsad anställning som snart går ut…

Magen har bråkat sen i helgen och jag sover oroligt om nätterna. Det senare handlar om frustrationen över att jag inte kan göra det jag har tänkt att göra på arbetet. I stället för att utföra saker i verkligheten utför jag dem i tanken. Hoppas jag kan hålla kvar tankarna…

Efter jobbet blir det eventuellt en tur till Stormarknaden för att boka tid hos optikern (om de nu vill ha kunder på Synoptik, det verkar inte riktigt så…) samt för att handla hem lite förnödenheter, till exempel starköl. Starköl är bra att ha hemma. Annars blev jag hembjuden på middag hos en man som skulle testa det första receptet ur Tofflans Svarta Bok. Jag VET ju att det blir gott, så jag föreslog att han skulle bjuda hem några andra på middag i stället. Undras förresten vilket recept jag ska bjucka på nästa gång! Det är en receptskatt jag har, ska du veta – men du trodde det inte, eller hur?

Den Svarta Lådan väntar jag emellertid med att öppna. När dess innehåll avslöjas lär folk bli så arga, så arga, så det är bäst jag ser mig om efter en utlandsresa eller nåt. (Som om jag hade tid/råd/lust med det – jag vill ju jobba… Men vi får se hur det blir med det framöver, det är avstämning nästa vecka.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagsaktiviteter

Uppdaterat inlägg!
Jag har också lagt in Paradisoffer av Kristina Ohlsson på bevakning till Anna. Boken kommer ut först i morgon!

Söndagseftermiddag. Vart har den här dan tagit vägen, egentligen? Nåja, jag har fått en hel del gjort av det jag föresatt mig att göra. Bäst av allt är att mitt hem är rent, sånt blir jag alltid så nöjd av.

Jag har fixat till gardinerna i sovrummet också så att omtagen, en sorts guldsidenband, håller isär dem under dagtid. Faktum är att de blev riktigt bra – sovrummet är MÖRKT om nätterna och nån rullgardin smäller jag inte upp igen. Tack, IKEA, för Werna!

Det blev en tur till Tokerian också. Där hände inget anmärkningsvärt mer än att jag höll på att bli galen på en karl i gul jacka som hela tiden korsade mina gångstigar. Inte nog med att gult är fult, färgen gillas uppenbarligen av irriterande män. Jag inhandlade söndagsmiddag som blir kycklingchorizo. Hemma finns nämligen korvbröd i frysen och räksallad i kylen, vilket gör en komplett måltid. Till eftermiddagskaffet inhandlade jag en kanelbulle så att jag skulle stå mig till middagen.

Tokerians kanelbullar är fantastiska. Mitt kaffe i morse, däremot, blev hur blaskigt som helst, så det krävdes nytt på eftermiddagen.

Åter i hemmets lugna vrå (ovanligt tyst och lugnt och skönt här idag) började jag titta på gårdagens avsnitt av Mr Selfridge. Efter en stund satte jag på kaffe eftersom morgonens kaffe blev blaskigt. Hade tänkt åka och hämta Fästmön när hon slutade arbeta klockan 14 och sen ringa mamma när jag kom hem igen. Jag sa till mamma igår att jag eventuellt skulle skjutsa hem Anna runt 14-tiden. Vad händer? Jo, precis när jag ska ge mig iväg, en tio i två, ringer… mamma.

Nu hade jag ju inte gjort upp med Anna om att jag skulle komma och det går ju inte att bli arg på mamma trots att hon ALLTID gör så här – det vill säga ringer när jag har sagt att just ett visst klockslag ska jag göra nånting annat än prata i telefonen. Det är som om mamma inte riktigt lyssnar. Hon hör klockslaget, men inte vad jag säger runt omkring. Det har blivit värre med åren, fast nu när hon har varit sjuk vill jag ju höra hur läget är. Hon hade mer röst idag än igår, så det verkar gå åt rätt håll. Hon höll låda i nästan 20 minuter.

Under samtalet messade jag Anna. Jag kastade mig sen i iväg i bilen – bara för att få några pussar och en stund med min kära i bilen. Barnen är hos henne ytterligare en vecka och de två yngsta har sportlov nästa vecka. Anna skulle försöka hitta på nånting, men det är ju lite svårt när hon jobbar och så kostar ju saker och ting pengar. Bara en bussresa till stan tur och retur går på en mindre förmögenhet.

Jag har också planerat en aktivitet nästa vecka, men det är på fredag kväll och med bara Anna. Klockan 19 går evenemanget av stapeln. Som en del andra vuxna är jag tvungen att arbeta på sportlovet. Då blir detta perfekt på fredag!

Eftersom jag inte är barn och har sportlov utan vuxen och måste arbeta hinner jag inte heller gå på bokrea – men den är för övrigt veckan efter vårt sportlov, den 26 februari. I stället har jag beställt lite böcker åt Anna och mig hos Bokus, de flesta på bokrean där:

1. Död i skugga av Anne Holt (nyutkommen!)
2. Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman (till Anna)
3. Pythians anvisningar av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundqvist (till mig)
4. Svikaren av Katarina Wennstam (till Anna)
5. Fjällgraven av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (till oss båda)
6. Lärjungen av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (till oss båda)

Eftersom alla dessa böcker kostar lika mycket som en månads prenumeration på lokalblaskan och en flaska vin tillsammans ELLER cirka 75 kronor mindre än ett månadskort på stadsbussarna, tycker jag att jag kan unna oss det.

Försökte fixa en tid hos min optiker Synoptik i Stormarknaden. Det gick mindre bra. På Stormarknadens hemsida finns bara en sida med kort info om Synoptik samt en underlig e-postadress och ett telefonnummer. Dessutom ligger sidan under Mode/Skor/Accessoarer på Stormarknadens hemsida, vilket jag tycker är lite konstigt. Självklart kan man se brillor som accessoarer, men jag ser brillor och linser som nödvändigheter för att kunna se…

Mina svindyra brillor får nog hänga med en sväng till – med nya glas.

Naturligtvis ringde jag, men en inspelad röst talade om att det var såå många kunder i butiken att de inte kunde svara. Och så blev jag rekommenderad att gå in på Synoptiks egen hemsida om jag ville boka tid. Det gjorde jag och försökte boka tid, men eftersom man var tvungen att välja tid för antingen linser eller glasögon gick inte det heller – jag vill ju gör en kontroll för både och! Dåligt att det alternativet inte finns!!! Nu ska jag eventuellt till Stormarknaden i veckan för ett annat ärende och då kanske jag hoppar in på Synoptik och beställer tid. Om det går.

För övrigt ska jag nu förbereda mitt Svarta bok-inlägg. Jag tror att en och annan lär höja sitt ögonbryn, som sagt…

Tofflans svarta bok öppnas för allmänheten senare idag.

Vad har du haft för dig idag då???

Livet är kort.

Read Full Post »