Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘syftningsfel’

Ett språkligt inlägg.


 

Hittade ytterligare ett språkligt omästerverk i Svenska Dagbladet idag, denna gång på nätet:

Turkisk dödsmisshandel

Skiljer sig turkisk dödsmisshandel från svensk?


När jag läser rubriken 
undrar jag om turkisk dödsmisshandel är annorlunda än svensk, norsk, rysk eller nigeriansk? Skämt åsido, det uppstår en sorts syftningsfel. Det som gissningsvis avses är att två personer har blivit dömda för en dödsmisshandel i Turkiet. En dödsmisshandel kan liksom inte vara turkisk – lika lite som den kan vara svensk.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

KranvridarnaKranvridarna är titelnKarin Brunk Holmqvists senaste bok. Det är också en av födelsedagsböckerna jag fick av Fästmön. Nu har jag läst om småtokiga gamla Österlenbor och fnissat en del i min ensamhet.

Den här boken handlar om befolkningen i Spjutstorp, en by som verkar vara utdöende. Men byborna bestämmer sig för att byn ska blomma upp. De startar en secondhand-affär, planerar restaurang och är med på marknad. Naturligtvis händer det lustiga saker. En och annan gammal hemlighet avslöjas också.

Det är kul med såna här böcker! Jag blir glad av att läsa om tokigheter. Men jag stör mig på att Kranvridarna är så fruktansvärt dåligt korrekturläst! Inte nog med att Pippi Långstrump blir Pippa Långstrump,

fortsatt

blir

forstsatt.

Fast värre ändå tycker jag syftningsfel av den här typen är:

[…] Hon hade träffat Gudrun i affären som hade viskat: […]

En affär kan väl inte viska..? Inte heller är det väl

jämt

när man menar att det är jämnt..?

Såna här språkliga misstag och korrekturslarv drar ner betyget. Storyn är också i tunnaste laget, inte alls i nivå med Potensgivarna och Rapsbaggarna. Titeln är namnet på en vinklubb i boken. En klubb som väl inte egentligen har den mest framträdande rollen. Fast kanske författaren med kranvridarna avser betydelsen att dra nån vid näsan, det vill säga att lura nån?

Trots allt är det ändå roligt att läsa om Edit som bor med sin brorsa Hjalmar och har den lite halvtokiga Greta till granne…

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Orange is the new blackEn av de böcker jag fick i födelsedagspresent anlände från vännen FEM och hennes Finske Pinne ett par dar efter min födelsedag. Det är alltid spännande att se vad FEM hittar på – även om jag tycker att hon INTE ska köpa presenter till mig. Men i paketet låg Orange is the new black. Och eftersom jag älskar orange och klär mig i svart gissade jag att det skulle bli en favoritbok. Tack, FEM och Finske Pinnen!

Boken är självbiografisk. Författaren, Piper Kerman, jobbar som kommunikationsstrateg (!) idag och har skrivit om sina 13 månader i fängelse. Som ung hjälpte hon sin dåvarande flickvän att smuggla drogpengar. Tio år senare kliver hon in i kvinnofängelset Danbury för att avtjäna sitt straff.

Piper Kerman beskriver fängelselivet, som ju naturligtvis inte är nåt glamoröst eller trevligt liv. Men jag kan känna mig lite irriterad på henne. Här sitter hon ungefär ett år. Annika Östberg satt 28 år. Boken som Annika skrev… fångar (!) mig mera, ärligt talat. Inte för att Piper Kerman gnäller. Men Piper Kerman har gjort business av sin fängelsevistelse trots att hon inte behöver det. Boken ligger till grund för en hyllad TV-serie och hon har dessutom ett vanligt jobb nu. För övrigt är hon gift med killen hon var förlovad med när hon åkte in. Annika Östberg är visserligen fri och hemma i Sverige. Men hon har inte ens nån pension att se fram emot.

Nåja, jag ångrar på intet sätt att jag läste boken. Fast jag retar mig på ännu lite mer. Ibland undrar jag om inte översättarna har misslyckats på vissa ställen. Eller vad sägs om detta syftningsfel:

[…] Hon var en gråsprängd, irländsk kvinna med jättelika bröst som suttit nästan femton år för narkotikabrott. […]

Inte kan väl jättelika bröst dömas för narkotikabrott?..

En annan sak jag hänger upp mig på är Pipers väldigt homofoba uttalande:

[…] En stor , svart kvinna med lesbiskt utseende […]

Vad är ett lesbiskt utseende? Är det en kvinna med prickar i ansiktet, rosa kläder eller tatueringar?

Hur som helst, jag ska vara snäll. Den här boken är läsvärd. Men Toffelomdömet blir enbart medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, nej, nej

Ett inlägg om några av alla nej här i världen, ett antal av de nej som jag har fått.


Igår kom det in sällsport många nej
 på sökta jobb för min del. Inte så konstigt då att kvällen slutade med ett litet sammanbrott och planering av hur jag ska ta sig själv av daga. Nu är jag emellertid inte egentligen av den suicidabla sorten. Ett skäl är att alltför många skulle dansa av lycka – och den glädjen vill jag inte skänka dem som inte gillar mig gratis. Men det viktigaste skälet är att jag har människor omkring mig som älskar mig – trots mina fel och brister. Om man har det finns inte självmord på agendan.

Ett av gårdagens nej var så övertydligt att jag inte kan annat än inse att avsändaren måste ha läst mitt blogginlägg om ålder och återkoppling på sökta tjänster. Däremot inser jag, när jag läser det, att jag måste bli ännu bättre på att skriva ansökningar. Här är delar av ”nejet” jag fick från en person vid det företag som skötte rekryteringen, tillika den person vars tankar om åldersfixering jag skrev om i mitt blogginlägg med länk ovan. Citatet nedan avslöjar inga detaljer om vid vilket företag tjänsten är placerad. (Inom [kursiv] mina kommentarer.)

Många kvalificerade kandidater har visat intresse för tjänsten. Vi har gått igenom alla ansökningar grundligt och måste tyvärr meddela att vi har gått vidare i rekryteringsprocessen med andra personer. Skulle det visa sig att vi behöver titta närmare på fler profiler ber vi att få återkomma. 

I den här rekryteringen har vi i första hand letat efter kandidater med en kombination av erfarenheter från opinionsbildning [ett exempel på detta är vissa blogginlägg/skrivuppdrag jag får av en av mina nuvarande uppdragsgivare] och marknadsföring genom digitala medier [något jag skaffade mig under de nästan två åren hos min senaste arbetsgivare]. Vi har i urvalet ställt stora krav på erfarenheten av digital kommunikation, det har inte varit tillräckligt med erfarenhet av att administrera, förvalta eller sköta dialog via sociala medier, utan kraven har varit mer inriktade på personer med en profil som mer kan betecknas som ”digital strateg” med erfarenhet av utveckling [detta ingick inte i mina arbetsuppgifter, men planering, själva det strategiska för-tänket var på gång]. Vidare har vi värdesatt erfarenhet från medlemsorganisationer [det har jag inte annat än som privatperson], mediakontakter [det heter mediekontakter på korrekt svenska och det har jag stor erfarenhet av] och journalistiskt arbete [det har jag stor erfarenhet av, både i mitt tidiga arbetsliv och just nu].

Ja, jag måste alltså skriva bättre ansökningar, helt klart. Nån sån här återkoppling har jag inte fått tidigare. Jämfört med de tidigare var den snarare övertydlig, vilket jag gissar beror på att man, som sagt, har läst inlägget på denna icke opinionsbildande blogg. (Jag driver med mig själv.)

I vanliga fall låter ett nej så här (notera den genomgående anglifieringen med kommatecken efter den inledande hälsningsfrasen! Korrekt skiljetecken i svenska är utropstecken. Vidare har jag låtit de flesta felstavningar så okorrigerade):

Rubrik: Tack för visat intresse

Hej Förnamn, 

Vi har haft många kvalificerade ansökningar till denna tjänst och ber om ursäkt för vårt sena svar. Vi har nu gjort vårt urval och tillsatt tjänsten med annan sökande.

Eller så här:

Rubrik: Tack för visat intresse

Hej,
 
Tack för din ansökan till tjänsten som X hos oss. Vi har fått många ansökningar till denna tjänst och har nu valt att gå vidare med andra sökande. Vi har tyvärr inte möjlighet att ge någon personlig återkoppling.
Eller så här, där syftningsfelet faktiskt lockade fram ett asgarv hos mig. Det står alltså att man har gått vidare med andra sökande än kvalificerade sökande…:

Hej Förnamn,

Vi har haft väldigt många kvalificerade sökanden till tjänsten och har bestämt oss för att gå vidare med andra sökanden. 
Vi tackar för ditt visade intresse och för den tid du lagt ner på din ansökan.

Eller så här:

Hej,

Du har tidigare sökt tjänsten som X vid Yföretaget. 
Många kvalificerade kandidater har visat intresse för tjänsten. Vi har nu gått igenom alla ansökningar och måste tyvärr meddela att vi har gått vidare i rekryteringsprocessen med andra personer.

Eller så här:

Hej Förnamn,

Tack för ditt intresse för tjänsten som ”X till gruppen för Z på Y företaget”. Vi har haft väldigt många sökande till denna tjänst och har denna gång valt att gå vidare med andra kandidater.

Eller så här, en variant där man försökt vara personlig, men där det ändå blir lite fel. För det är väl inte tyvärr att man valt att gå vidare med personer man upplever bättre motsvarar förväntningarna, eller?

Hej,

Först och främst vill jag tacka för din ansökan till tjänsten som X på Företaget Y. Vi har fått in hundratjugofem ansökningar till denna tjänst vilket vi är väldigt glada för och i den tuffa konkurrensen har vi tyvärr valt att gå vidare med andra kandidater som bättre stämmer överens med kravprofilen. 

Eller, en mer högtravande variant, men som känns mer korrekt för mig:

Förnamn Efternamn

Angående sökt tjänst som X vid  Y med referensnummer XYZ-1234
Vi tackar för din ansökan och det intresse du visat för Y-förvaltningen.
Nu har vi gjort ett första urval och du är inte med bland de kandidater, som går vidare i rekryteringsprocessen.

Eller så här, med tack för att jag lagt ner tid på att ansöka en viss tjänst (denna variant har jag fått ett tiotal av):

Hej Förnamn, 

Vi har många kvalificerade sökanden till denna tjänst och har bestämt oss för att gå vidare med andra sökanden. 
Vi tackar för ditt visade intresse och för den tid du lagt ner på din ansökan. 

Eller så här, ett mer personligt nej, som jag känner att rekryteraren har lagt ner lite tanke och ansträngning på att författa. Men det bästa hade ju varit att man redan i annonsen preciserat att man sökte en junior medarbetare:
Hej Förnamn, 
Förlåt att jag inte svarat på din mejl tidigare.
Utifrån den besättning och de behov vi har på byrån har vi gått vidare med mer juniora kandidater. Vi behöver fylla på med juniorkonsulter i våra olika team.
Jag kände din kompetens överlappade med den nivå vi redan har.

Eller så här, där man också lagt ner lite möda på att nejet, men där jag undrar om ordet ”Vi gillar din bakrund” är att uppfatta som sexuell trakasseri – eller bara ett simpelt stavfel…:

Hoppas allt är väl, ber om ursäkt för att det inte blev ngn återkoppling i slutet av förra veckan. Den kommer här istället. 
 
Vi har valt att gå vidare med annan sökande. Vi gillar din bakrund, erfarenheter och kunskap inne på ”vårt” området. Saknaden av Xerfarenhet och att tjänsten kanske är 
ngt för junior för dig, fällde avgörandet. 
 
Jag vill tacka dig för den tid du tog för våra intervjuer och önskar dig stort lycka till i jobbsökandet.  
Om du har orkat läsa ända hit har du fått en bild av några av de nej jag tar emot varje dag. För varje nej vittrar en bit av mig sönder, men hittills har jag spottat upp mig och tagit nya tag. Men att skriva ansökningar är helt klart inte lätt. Nu har jag ändå skaffat mig ganska stor erfarenhet av detta och inser att jag ständigt måste bli bättre på att formulera mig eftersom jag aldrig räcker ända fram till målet.

Trodde du att livet som arbetssökande är slappt och skönt kan jag meddela dig att det är en ständig kamp för att hitta de rätta orden, att flera gånger om dagen ta emot nej och att, i många fall förödmjuka sig och skrapa med foten inför dem jag en gång själv var med och rekryterade. Erfarenheter av att bita i sura äpplen blir nog nästa post jag sätter upp på mitt CV…

Och ja just det… Efter ungefär den tjugonde gången slutade jag be om återkoppling. Då hade jag fått en enda. Inte så konstigt att jag känner mig lite misstänksam mot den långa jag fick igår, alltså…


Livet är kort.

Read Full Post »

Professionella skribenter??? Vad sägs om…

artprojkett

Artprojkettets – vad är det?


Eller…

fredagern

Fredagern – är det nån särskild dager?


Tofflor är sånt man har på fötterna,
 men vad är vofflor?

vofflor

Vofflor..? Det låter som nån sorts hundar i Mumindalen.


Att vara erfaren…
Då har man varit med i spelet länge. Gammal i gamet, lyder uttrycket. Men här är man gammal i… ett gem.

gammal i gemet

Gammal… i ett gem..?


Här är en som fyller år,
men vad 17 gör hon mer? Jag får inte ihop den här meningen riktigt.

passar även på att gifta

[…] så här en bit in på det nya året fyller hon 30 år passar även på att gifta. […] Saknas det inte några ord här? Det är tur att hon trots allt är POSTIV.


Slutligen några repriser också.
Vad menas här, egentligen?

Men han längtar jag

[…] Men han längtar jag efter att åka ut igen. […]  Eh???


Vad är det här för fusk?
Brittiskt mammafusk?

Momfusk

Brittiskt mammafusk?


Flaksa,
vad är det för nåt?

mystisk flaksa

Mystisk flaksa… (Och ett roligt efternamn)


Ett litet syftningsfel
här nedan, tror jag bestämt.

landskapet mer spännande från Skogstibble

Stenblocken ska göra landskapet mer spännande från Skogstibble? Låter ju inte klokt.


På tal om sten…
Vad heter den här mannen egentligen – Sten eller Claes?

Sten eller Claes

Sten Hake eller Claes Hake på bilden?


Nya ord
kan somliga skribenter skapa också. Vad sägs om detta?

uthålpåligast

Uthålpåligast? Nån som vet vad det betyder?


Slutligen några som liksom…
talar förbi varandra…

Christina

K vill att Christina ringer, men hon letar efter nån som kan sy kläder.


JA, JAG HAR HAFT SKITTRÅKIGT I KVÄLL!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är vi lediga. Samtidigt. Och vi är rätt friska – förutom min onda häl och Fästmöns onda axlar och nacke (plus den kroniska sjukdom hon har. Eh… är vi friska, egentligen..?) Hur som helst, rätt friska är vi. Vad ska vi fylla dan med då?

För det första vaknade vi till en urtrist dag. Det är visserligen varmare, bara fem minusgrader, men himlen är grå och det snöar lätt. Vart tog solen vägen som har hållit sig framme både torsdag och fredag? Borta!

Vi inledde med frukost där jag glömde sätta timern på Annas frukostägg. Fast hon gillar ju sina kokta ägg GRÖNA, så hon blev inte arg. Jag fick trycka i henne mat, hon var lite ovillig, men blodsockret var lågt och då ska man inte lita på Anna, bara tvinga henne att äta übersöt marmelad lemon curd och sånt.

Tidningsläsningen gick idag till så att jag läste först, medan Anna åt. Därpå insåg hon att hon inte såg ut genom sina fingerflottiga brillor, så dessa rengjordes. Då hade jag redan läst hela lokalblaskan. För det gick fort, som vanligt. Jag irriterade mig på att nån dels tycker att turkos är en färg, dels uttalar sig i blaskan om att den är favoritfärgen! Turkos är ingen jävla färg utan en nyans och dessutom en jävligt ful nyans!  BORT!

favoritfärg turkos

Va? Favoritfärg? Turkos är en nyans, en jävligt ful nyans.


När Anna hade putsat sina brillor
hittade hon minsann såväl korrekturfel som syftningsfel. Jag missade allt, jag var väl så turkos-upprörd… Vi lägger inte ut alla här, men ett exempel är detta:

Men ser både

Visst kan man börja en mening med ”Men…” Men i det här fallet skulle det nog ha stått Man…


Ja, ja.
Vi håller nu på att samla oss och diskutera vad vi ska göra med denna lediga lördag. Först stundar ett besök på Tokerian där vi ska inhandla lördagsgodis – fritt från bajsiga fingrar – mjölk, pålägg och några ingredienser till söndagsmiddagen. Söndagsmiddagen ska bli en torskrätt från Mathems-kassarna. Bara det att jag gav vissa ingredienser helt till Anna för hennes två rätter i stället för att, till exempel, dela på en parmesanost och en chilifrukt. Det kändes lite snålt.

Därpå tänker vi oss in till stan. Vi ska inte handla nånting mer än nån middagsmat till idag (i färdigt skick). Vi ska bara gå och glo. Kanske ta en fika hos min vän Greken på Storken.

Till kvällen tantar vi till oss och glor på sista avsnittet av Stjärnorna på Slottet, klockan 20 på SvT1. Lite senare är det en fransk-tysk film på SvT2, Jag har älskat dig så länge, som låter intressant. Järnladyn sparar vi kanske till i morgon. Eller nån annan dag/kväll.

I morgon fortsätter våra äventyr med att jag ska försöka få tag i ett tyg till min kökssoffa samt en rullgardin till sovrummet. Spännande värre! Men det viktiga är att vi får vara tillsammans, Anna och jag. Det är prio ett! Så idag blir det kanske inte några mängder av blogginlägg, till exempel. Jag är upptagen med att vara med min kära!

Im busy

I’m busy today.


Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Boken Rekordvinnaren av Pieter Tham fick jag mig tillsänd för ett tag sen av Pronto Communcation. Jag utlovades först

[…] en mer spännande läsupplevelse genom att på ett lustfyllt sätt knyta samma fiktion och verklighet. […]

… och sen

[…] en specialutgåva anpassad för dig och kommer att få möjlighet att uppleva hur det skulle kunna vara att själv vara huvudperson […]

Nog var det på sätt och vis en specialutgåva anpassad för mig i och med omslaget på boken. Men frågan är om läsupplevelsen var mer spännande…

En mer spännande läsupplevelse? (Boken här utan det specialanpassade omslaget.)


Boken handlar om  Jacob Niller
som en dag blir uppringd av Svenska Spel. Jacob Niller har vunnit 247 miljer kronor på Lotto. Jacob Niller har levt på avgångsvederlag under ett par år och får snart lyfta pension vid 60. Han lever ett ganska komfortabelt, men spänningsfritt liv i Gamla stan. Plötsligt blir han kändis i media, han blir stenrik och så får han… en lillebror.

Läsaren får följa Jacob Nillers resa bland människor som alla, mer eller mindre är ute efter hans pengar – även välgörenhetsorganisationen Vita Stjärnan (får mig att tänka på… Röda Korset, av nån anledning…). Och frågan som genomsyrar boken är förstås om man blir lyckligare av en massa pengar.

Jag hittar ett par syftningsfel och ett par ordförståelsefel, annars hittar jag inte så mycket mer. Boken är för övrigt välskriven, språket flyter lätt, men den blir aldrig spännande! Den blir mest som en sorts pikareskroman.

Lite roligt är dock konceptet med omslaget, jag är svag för att se mitt eget namn i tryck. Men det hjälper bara upp boken till medelbetyg.


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »