Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Nya mönster och gamla

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Bland kickoRRR i öRRRtagåRRRden

Ett inlägg i vilket Tofflan och Fästmön beter sig bland växtligheten.

Ja alltså R:en i rubriken ska uttalas rullande, på skånska. Brukar det inte vara nån sån där trädgårdsfarbror som har TV-program som skorrar? Ja, alltså farbrorn skorrar, inte TV-programmet i sig. Det är i alla fall mina associationer när jag tänker på blommor, örter och växtlighet.

Hur som helst, vi skulle ut på några ärenden idag, inte alls titta på växter. Men det gjorde vi. En del var så enormt stora att vi omöjligt hade kunnat få med dem hem.

Växten är högre än Anna. Så fin! Växten, alltså. Anna också, förstås!

Att mäta sig med växter tar på krafterna. Anna bjöd på fika, det vill säga mjukglass och kaffe. Jag fick min strut så snabbt att jag inte riktigt hann med…

Mjuk glass var det…

Mjukglass i strut måste ätas fort. Jag fick slicka snabbt för att den inte skulle rinna. Ändå gjorde den det – det blev hål i botten på struten. Detta medan en väktare pöste och pratade non stop vid ett bord intill och en kränkare med partner gick förbi utanför fönstret. Ingen såg lika fräsch ut som vi, förstås! Vi är ju sniggast!

Till exempel en tant med röd nuna flamsade med en liten unge vid ett annat bord. Alltså, tanten och ungen hörde inte ihop. Ungen skrattade som 17. Och jag förstår barnet… För en gångs skull enighet med en halvmeter!..

Av detta såg inte Anna nånting. Hon satt och skedade i sig sin bägare. Anna är smart, hon. Bägare är betydligt lättare att äta ur än strut.

Glass med sked ur bägare. Somliga är smarta, minsann.

En tur till Himlen med varor blev det sen. Fast då öppnade sig himlen – just när vi kommit fram till Himlen – och vi fick sitta i bilen i minst en kvart. Det fullkomligt öste ner, det blixtrade och mullrade. Sen slutade det och vi släpade in alla grejor.

Regn.

Att shoppa tar på krafterna, så vi styrde kosan mot Mac Jack när vi kom in till stan. Kycklingburgare och strips, blev de. Ibland måste man flotta.

Flott-meny.

Därpå hem till New Village. Jag hade köpt sex örter som skulle planteras på ballen* i brist på köksträdgård. (Blev väl inspirerad när jag såg köket från mina drömmar häromdan i Restless…)

Planteringsdags. Notera planteringsspaden i turkos, men med sniggt orange skaft!

Är det nåt det finns gott om hos mig är det terrakottakrukor. Jag hade också jord och till och med en liten planteringsspade i turkos, men som tur är har den orange skaft.

Men en köksträdgård skulle jag verkligen vilja ha… Bara det att då krävs det ett hus till. Och det har ju inte jag. Så mina nyinköpta örter fick trängas på ballebordet** med pelargonen och paprikan. Det blev faktiskt ganska fint.

Trångt, men ganska fint.

Nu är det kväll och jag har pratat med mamma IGEN (hon hade ringt när vi var ute). Dags att samla sig inför morgonens arbetsvecka, som ju är kort eftersom det är midsommarafton på fredag. Skönt! 

Tror jag ska kolla med Anna om hon har lust att se på min nya film med mig! Den om den där skräckmästaren med magen…

Vad händer hos dig i afton? Skriv gärna en rad och berätta, det är alltid roligt!

*ballen = balkongen
**ballebordet = balkongbordet

Livet är kort.

Read Full Post »

Toff.. nej, Tomten har redan varit här!

I natt hörde jag minsann att det prasslade utanför sovrumsdörren. Och tänk, det var Toffel-Mamman Tomten!!! Tomten lämnade en julstrumpa med julklappar till den snart 50-åriga Tofflan.

En strumpa med fina paket! 

                                                                                                                                                                 Oj oj, nu måste jag slita upp dem! Det första var liiitet och innehöll ett datumblock. Det andra doftade… kanel? Hmm… te? Nej, två tvålar varav en lavendel och en kanel! Jag älskar kanel!

Ytterligare ett väldoftande paket. Härligt, det var glöggtryffel i strut från Åre chokladfabrik!

Slutligen ett ganska lätt paket, en liten ask… Med två trisslotter!!!

Härligt! Vilken snäll Tomte! Nu kan jag se vilken dag det är, tvätta mig, äta choklad och kanske skrapa hem en rejäl vinst så jag slipper a-kassehelvetet!!!

Tack snälla Tomten!!!

Väldofter och välsmaker låg i julstrumpan i år!

                                                                                                                                                            Den här julstrumpan, för resten… Den har hängt med i typ 45 år nu. Jag fick den som barn av min farfar som var av engelsk härkomst på mödernet. Och varje julaftons morgon – för att försvenska det hela – har jag sen jag var fem år, fått den här strumpan med paket! (Utom det år jag bodde i England, förstås!)

Nu vill jag önska er alla läsare – utom stalkern, DLF* och såna, förstås (skaffa er egna liv eller ägna er åtminstone åt era egna, trista bloggar!) – en riktigt god jul!!!

                                                                                                                                                                *DLF = Den Lille Fjanten, obehaglig person på min förra arbetsplats. Av somliga på min nya arbetsplats kallad Fantasilönen (nej, min Christmas spirit räcker inte till att vara snäll mot DLF!)

Read Full Post »

Gamla Uppsala Kyrka och lite annat

Efter utförd matshopping tog vi en lååång paus och vilade oss. Sen utlovade jag glass i Gamla Uppsala, men först ett besök i kyrkan. Och idag hade vi tur! Kyrkan var varken upptagen av begravning eller stängd för städning.

Äntligen kom vi innanför stenväggarna idag!

                                                                                                                                                                  Tyvärr var det lite dystert i kyrkan, för temat var Döden. Lite tungt. Men visst tänkte jag på mina nära och kära och tände två ljus till minne av dem jag saknar mest.

Två ljus.

                                                                                                                                                            Jag kom naturligtvis att tänka på en av Björn Afzelius finare låtar. Här är ett utdrag ur texten till Två ljus:

[…] Du vet att jag aldrig har trott på nån Gud
Men ibland går jag in i Hans hus
Så när skymningen faller i morgon
Så går jag i kyrkan och tänder två ljus;
Det ena för dom jag har sårat
För vännerna som jag försmått
Och för tårarna som dom gråtit
För min skull
Det andra för att jag ska finna
En kärlek som orkar bestå
Och en kvinna som en gång kan älska mej som jag är […]

Elias lyssnade på lite annan musik i hörlurar. Man kunde nämligen sitta i en stol och lyssna och kanske läsa en bok. Ganska fin idé, tycker jag.

Lill-Jerka lyssnade på opera och det var väl sisådär, tyckte han.

                                                                                                                                                               En annan miniutställning var den om Tiden.

En utställning om Tiden uppmande oss att fundera på vår tid.

                                                                                                                                                   Symboler för Tiden var tre golvur utan visare.

Golvur utan visare.

                                                                                                                                                                 Efter allt detta om Döden och Tiden skuttade vi in på Odinsborg och köpte var sin glass. Vi har hittat ett favoritställe där vi kan sitta i korsdrag och svalka av oss. Härligt!

Idag blev det var sin strutglass, så nu är Tofflans glasskonto tömt!

                                                                                                                                                               Vi hade lite tid över innan vi skulle hämta Fästmön/mamman från jobbet, så vi tog en tur i båten. Elias var en hejare på att ro!

Nej, det är ingen reklam för en viss typ av vodka utan Elias som ska sätta sig och ro en vikingabåt.

                                                                                                                                                            Anna hade haft en tuff dag på jobbet idag, bland annat med tanke på värmen. När vi hade plockat upp henne fick hon vila i bilen medan jag sprang upp för att de två matkassarna. Och när vi så rullade ut från parkeringen mötte vi en person som en gång var en del av mitt liv och som en gång gjorde mig så illa som bara går. Det kändes extra skönt att våga möta blicken, vinka och mima en hälsning – utan att känna rädsla. Inte ett spår.

Hemma i Himlen lät vi ugnen fixa mat åt barnen medan vi själva tog en kall öl och pistagenötter. Vi åt tillsammans, men på två av tallrikarna låg det inte korv och pommes frites utan sill och potatis. Fantastiskt gott nedsköljt med en, två, tre klara en het julidag. Ahhhhh…

Kall starköl och pistagenötter blev kvällens förrätt.

                                                                                                                                                                  Nu väntar lite TV, faktiskt! Det är väl första gången den här veckan för Anna och mig. Det blir Tyst vittne på TV4 plus klockan 22. Gissningsvis somnar Anna klockan 22.15. Hon är trött, älsklingen.

I morgon är det lördag och då ska vi städa och kanske baka inför födelsedagsfirandet på söndag.

Read Full Post »

En solig dag med lite vemod

Utförde några ärenden idag mitt på dagen. Vid en sms-kontroll visade det sig att 50-åringen befinner sig i Malmö, så jag åkte och lämnade ett guldkuvert i brevlådan i stället. Därpå blev det en tur till ICA Maxi där jag såg en Lasse-look-alike som jag tyvärr inte kunde fota! Men jag gick och fnittrade lite för mig själv, fläng som jag är. (Ja, jag bor ju inte här så då behöver jag ju inte tänka på min image.) Handlade lite åt mamma och fick som tack för det köpa mig en pocketbok. Det blev Kråkflickan, första delen av en trilogi.

Så blev det dags för dagens promenad! Jag hämtade mamma och vi var ute i flera timmar. Vi gick längs med sjön. Såg en ensam båt där två satt och metade. Det såg så rofyllt ut…

Fick den gamla visan i huvet… ”Min båt är så liten och havet så stort…”

                                                                                                                                                        Idag var det om möjligt ÄNNU finare väder! Vi mötte massor av människor – och djur – som var ute och flanerade i solen. Och en del tog sig uppenbarligen ett dopp, avslöjade dessa spår…

Avslöjande spår!

                                                                                                                                                 Mamma och jag traskade ända ner till hamnen – dock med ett antal stopp på vägen. Där letade vi glass, vilket var nästintill omöjligt att hitta. Till slut lyckades vi och slog oss ner på en obekväm träbänk och goffade. Där såg vi Bok-Anna med en kompis ute i samma ärende som vi (glassjakt), men de gav upp till förmån för chokladbollar, tror jag. Såg att dörren in till bokboden var öppen, men tyvärr blev det ingen visit där.

Mamma fick den enda struten vi hittade, jag tog en sandwich.

                                                                                                                                                            Nere i hamnen finns det alltid nåt spännande att titta på. Jag noterade till exempel ett nytt hotell med det passande namnet Hotell Nostalgi.

Här skulle jag kunna tänka mig att sova en natt eller två!

                                                                                                                                                   Många snygga bilar finns det i stan också. Här är ett exemplar som två äldre herrar klev in i sen och körde iväg i.

En snygg bil för två äldre herrar.

                                                                                                                                                         På tillbakavägen passerade vi en loppmarknad. Mamma hittade en fin blomkruka som vi lyckades pruta ner till 150 kronor.

Ett livat sällskap hördes tvärs över sjön där de satt och drack öl och brände av smällare. Vi väntade tills det passerat innan vi fortsatte. Det blev en liten stund till på en bänk tillsammans med en trevlig äldre man.

Jag passade på att fota en trädkrona.

Ja, jag älskar träd!

                                                                                                                                                      Hemma blev det en stunds sittning på balkongen med nyperkolerat kaffe och ytterligare en glass, framgrävd ur mammas nya frys.

Dagens middag blev ett tabberas på påskmat och jag tog två klara till sillen. Mer blev det inte, eftersom jag ska ut på långkörning i morgon.

Troligen blir det ingen träff med Fem, som har annat för sig idag än att träffa gamla tofflor, gamla tofflor som måste lägga sig i tid för att orka köra. Kolla nu ordentligt, för det här är nog sista bilden på mig som 48-åring.

Fjortisbild på en gammal toffla, troligen den sista på bilden på hennI som 48-åring.

                                                                                                                                                               Det känns lite vemodigt i kväll och det är väl för att jag ska åka hem i morgon. Har packat det mesta och fixat det jag ska åt mamma – förutom att jag ska gå med sopor. Vädret ska bli lite sämre igår, men det gör ju inget när jag sitter i min bil, på väg hem till Den Mest Älskade som har en överraskning på gång!

Read Full Post »

Tur på Mors dag

Idag på Mors dag var det lite bättre tur med vädret. På förmiddagen kunde vi sitta på balkongen och njuta i solen och av de vackra blommorna.

Moster Ljubas lilla hink är nästan sötare än pensén i den!

                                                                                                                                                          Hortensian lyser upp fint på balkongen med sin kraftiga färg.

Härlig och stark färg!

                                                                                                                                                              Det blev frukost på balkongen – framåt lunchtid… Sen hoppade vi in i Clark Kent* och styrde kosan bland annat till Varamon. Vädret var OK, men luften kylig, så det var ingen som direkt badade. Men några windsurfare såg vi.

Det ser så härligt ut att windsurfa och vid Varamostranden ligger faktiskt en internationell windsurfarskola! Fast vi skrev inte in oss där.

                                                                                                                                                        Det blev en glass från Restaurang Sjövik på en bänk medan vi tittade på strandvolleyboll och windsurfarna. Mamma hade vissa problem med sin glass…

Nyfiken i en strut!

                                                                                                                                                              Vi tog en promenad vid stranden och ut på Brandbryggan som är nyrenoverad och anpassad till personer med funktionshinder. Det enda i den vägen vi såg var en kort ramp som gick ner i vattnet.

Mamma ”rollade ut” på Brandbryggan.

                                                                                                                                                        Jag tittade ut över vattnet, men det såg ganska kallt ut och inte särskilt inbjudande…

Fint, men kallt såg vattnet ut!

                                                                                                                                                             Såg en skylt som varnade för armhålor, nej djuphålor! Har jag aldrig hört talas om tidigare. Varamon är ju känt för att vara långgrunt…

Djuphålor där det är långgrunt… Konstigt…

                                                                                                                                                        Varamon var från början ett sommarstugeområde. En del av de gamla husen finns kvar, men annars smälls den ena efter den andra lyxvillan upp. Vättervågens pensionat tillhör i vart fall den gamla bebyggelsen.

Här kan man fortfarande bo på sommaren, tror vi. Eller hoppas vi.

                                                                                                                                                   Mamma var på sitt raska humör, så vi traskade ända upp till vår egen gamla sommarstuga Tallbacken. Och jo då, stugan står kvar!

Till vänster om stugan byggde morfar en lekstuga till mig. Den flyttades sen med till huset.

                                                                                                                                                  Tallbacken var sig likt, men renoverat såväl utvändigt som invändigt.

Plattorna upp till stugan fanns inte på vår tid. Och yttertrappan var inte så där fin.

                                                                                                                                                          Vi gick runt stugan och kikade in. Köket var förstås nytt och i det som var mitt rum fanns det två våningssängar. De två enkelsängarna i vardagsrummet var utbytta mot en bäddsoffa. Verandan var helt inglasad.

Ingen satt på verandan idag, men mamma berättade att här hade de haft många roliga kräftskivor…

                                                                                                                                                         Så vände vi om och gick till bilen igen, men först passerade vi en gräsfotbollsplan där jag lärde mig cykla.

”Här lärde du dig cykla!” sa mamma. ”Det finns till och med på film, för morfar filmade.”

                                                                                                                                                            Det var ganska skönt att komma till bilen igen. Mamma hade promenerat långt och var trött. Vi åkte en runda runt stan också, bland annat till Råssnäs och till Borenshults slussar och så tankade jag på vanliga stället.

Väl hemma igen var tanken att vi skulle fika på balkongen, men då hade det blivit så kyligt att vi fick sitta inomhus.

Mamma har beställt färdtjänst till klockan 18.30 och då åker vi till Restaurang Ming och äter Mors dags-middag!

                                                                                                                                                      *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »