Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘strävt’

Gårdagskvällen, lördag, blev lugn. Fästmön var ganska trött efter att ha varit igång en hel dag på jobbet och jag har ju mina små (dagens litotes!) lingonbekymmer som gjorde/gör mig så trött. Sovmorgonen igår var verkligen väldigt uppskattad av mig!

Vi åkte till ICA Heidan och kompletteringshandlade lite och köpte lördagsgodis när jag hade hämtat Anna. Där var det en pappa som trodde att hans barn skulle höra bättre om han hela tiden upprepade barnets namn tre gånger. Ja han gjorde det flera gånger och varje gång sa han barnets namn tre gånger. Det var verkningslöst, kan jag meddela. Ungen medförde en stor pinne som h*n klippte till mig med på smalbenet en gång så att jag svor. DET var däremot effektivt.

Barn och pinnar är ingen bra kombination. Låt pinnarna ligga i naturen och se vackra ut i stället för att använda dem på tanters smalben så att tanterna svär.


Jag kanske skulle ha sagt nåt fult ord
till en annan pappa med ett annat barn i fredags, på Tokerian. Jag trodde nämligen att jag skulle bli ett inventarium där (dvs bli tokig). Pappan lekte überpedagog och lät barnet väga grönsakerna de skulle handla. En och och en vägde barnet grönsakerna. En och en tomat tar ganska lång tid att väga när man har en hel jävla påse. Jag hade inget tålamod alls eftersom blodet pumpade ur mig, nerför benen, ut på golvet, över hela affären, kändes det som (det gjorde det inte!), så jag stegade iväg till den andra fungerande vågen av totalt åtta vågar (sex fungerar alltså inte och om jag får komma med ett oombett råd, anställ en våglagare för höge farao!).

Men som sagt, igår kväll var det lugnt. Eller det blev lugnt när vi kom hem med våra godispåsar. Jag lagade mat på kyckling och kalkon som jag hittade i frysen. Eftersom jag hade valt ett vin som skulle passa till rött kött och starka ostar kryddade jag potatisklyftorna med rosmarin. Testa får du se, det blir lite lammkänsla! Och till kalkonen serverade jag vitlökssmör. Vinet, förstås rött och fylligt, var strävt och gott och blev den där riktiga pricken över i:et.

Primitivo de Manduria var ett bra val.


Kvällen avrundades med prassel i godispåsar
och den åttonde Irene Huss-filmen. Jag gillar verkligen de filmerna, för de känns realistiska. Dessutom är Irene Huss en ganska normal kvinna och hon har inte några krångliga kärleksaffärer som tar fokus från huvudhistorien. Vi släckte omkring oss under Earth Hour, men vi kollade faktiskt på filmen under tiden 😳 Sen var det läggdags och två trötta tanter somnade som två stenar.

I morse var det upp som en sol och ner som en… nej då. Anna smög upp, men jag hade sagt till henne att väcka mig, för annars måste hon gå hemifrån så lång tid innan hon börjar jobba. Och jag ville skjutsa henne. När jag klev upp, cirka 6.20 efter att ha blivit försiktigt väckt av Anna, var det tre minusgrader och strålande sol.

Sol och minusgrader den allra första morgonen i april 2012. 


Även idag ska jag försöka ta det lugnt
eftersom jag lyssnar på min kropp. Så när jag kom hem från morgonutflykten hoppade jag ner i sängen igen med lokalblaskan. Jag hånlog åt tidningens dåliga första april-skämt. Det var verkligen uselt i år och jag tycker att det var riktigt pinsamt skrivet av den journalist som undertecknat ”artikeln”. För övrigt saknar jag kära sysslingens krönikor. Vofför gör i på dätta viiisä???  När jag tillfälligt hade slutat vara upprörd – somnade jag! Och sov till 8.30. Det var kanon!

Nu har jag vikt rena lakan som hängt på tork. Det gäller att ha aparmar, helst sju stycken, när man viker lakan. Strykbrädan står uppmanande och väntar på mig i gästrummet, strykhögen har jag formerat som ett utropstecken. Jag ska göra en insats, för se strykning tycker jag mest är avkopplande. Jag tänker så intressanta tankar när jag stryker!

Read Full Post »

Äntligen är Fästmön hemhämtad och vi kan få ha lite lördagskväll! Eftermiddagen har varit seg och jag har använt den till att tänka en hel del, särskilt på inlägget före detta, om mannen som låg död i tre år. Det är bara så hemskt!

Jag kan också tycka att det är hemskt att min ekonomi har försvagats med två tredjedelar sen jag slutade jobba. Ja, mer, för resten. Jag får ut en tredjedel av vad jag fick ut i lön efter skatt på min a-kassa nu. Ett tag till har jag min inkomstförsäkring som ger mig åtminstone upp till hälften av min förra lön före skatt. Men pengar är inte allt! Jag är rik. Jag anser mig vara rik. För jag ”har” kärlek. Det finns nån som älskar mig och nån som jag älskar. Jag är inte ensam. Om jag skulle dö nu, skulle jag inte dö ensam. Det är skönt att veta.

Såna här tankar har farit genom huvudet medan jag har pusslat, strukit kläder och pratat med mamma i telefonen. Och nu strax ska jag laga till mat. Det är en förunderlig känsla att ha nån att laga mat åt. Jag är tacksam. Tacksam och innerligt glad.

Lördagsgodis blir det lite mindre av idag. Anna fick sorbet och en Kexchoklad, jag själv en Plopp som jag redan har tryckt i mig. Vill vi ha mer finns det chokladjulklappar kvar i skåpet i köket. Det godaste vi får i kväll hoppas jag blir vinet, en fransman, Chateau Beaulieu, från 2004. Den har legat ett tag, alltså, flaskan. Dammig och så. Den serveras till tunna kycklingfiléskivor, potatisklyftor och hot béarnaisesås.


En dammig fransman från 2004 serveras till lördagsmiddagen.

                                                                                                                                                          Jag är också glad att jag har mat att äta och gott vin att dricka till den – samt sällskap vid matbordet av min kära.

Uppdaterat: Vinet var skitgott! Det var strävt och fylligt, kanske en aning för strävt för att passa kryddningen. Däremot passade det finfint till en bit Brie-ost som jag ”slängde”  fram!

Till kvällen blir det, förutom nedsläckning klockan 20.30 eftersom det är Earth hour, TV. Det sista avsnittet av Downton Abbey på SvT1 går i kväll klockan 21. Anna börjar tidigt i morgon bitti och eftersom vi förlorar en timmas sömn har jag ställt Varg Veum-filmen på TV4plus på DVD-inspelning. Jag tror inte att vi orkar vara uppe till midnatt.

Read Full Post »