Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stilla’

Ont i hälen. Det fick jag av allt traskande idag, men det är OK, det var en bra dag och det var skönt att vara ute – och inne i affärer.

Först gick vi och tittade på Ekebyprylar. Inte riktigt min grej, jag tycker att mycket Ekebykeramik är klumpig och rätt ful. Den här firren, till exempel. Vem kan tycka att den är fin? Och kolla prislappen…

En ful fisk

En rätt ful fisk. Och 15 papp kostade den.


Nä, då var de här aporna lite sötare,
men ändå ingenting som jag ville skulle följa med mig hem.

Apoj som kjamas

Apoj som kjamas.


Roligast var nog
att det mitt bland alla Ekebyprylar och 70-talssaker fanns ett ställ med… Anna…

Anna

Anna mitt bland alla prylar.


Vi traskade vidare
för att kolla läget på Vaksala torg, men där pågick ingen kommers vad vi kunde se. I stället hamnade på nån loppis i en källare med en skvalande fiskdamm precis utanför. Vi steppade upp till stan och Den Mest Älskade bjöd på kaffe och slabbigt upplagd cheesecake på Panini.

Kaffe o cheesecake

Blaskigt kaffe och slabbigt upplagd cheesecake… Nej, lite kompetensutveckling av personalen skulle inte skada.


På Panini var det ganska tomt på folk.
Några barnfamiljer var där, men det var ganska stilla. Och inte är det väl så konstigt att kunderna uteblir när kaffet är som det är och den berömda cheesecaken serveras så slabbigt som på bilden… Nåja, kakan var GOD i alla fall, men den såg ju inte så aptitlig ut.

Desto mer folk var det uppe på stan. Vi gick i några affärer och hamnade till sist i nya Hemköp där vi köpte lördagsgodis. Och nej. Inget lösgodis där bajsiga fingrar varit och rivit utan choklad i oöppnade förpackningar. Samt lite tomater till kvällens middag. Det var de enda varor, förutom en tub CCS fotcrème, den bästa, som följde med mig hem.

Innan vi åkte hem besökte vi London. Jag har aldrig varit på Stationen och blev väl inte så där imponerad. Dåligt med bord, men rätt sköna barstolar med armstöd – fast för smala arslen, dock. Rätt mysig miljö och blandat klientel. Många glodde på oss, så vi såg väl lite aparta ut, eller nåt.

Flaskor

Flaskorna i London var i alla fall vackra. 


I taket hängde glas
– och några konstiga små lampor.

Lampor o glas i taket

Glas och lampor i taket.


Anna tog en tjeckisk öl (Staropramen)
, jag en lokal (Uppsala lager). Gott att sippa på och tiden gick snabbt.

Uppsala lager

Uppsala lager.


Bussresan hem gick bra.
Anna ser på lite inspelningar på DVD:n, medan jag har skrivit detta. Och nu är det dags för matlagning. Den blir nog bättre av ett glas vin som jag just har tippat i mig. Ahhh… det är lördagskväll


Livet är kort.

Read Full Post »

Tredje och sista juldagen, annandagen. Livet är fortfarande lugnt och stilla, huset gungar lite mer eftersom några återvände redan igår morse på juldagen från sitt julfirande.

Jag fortsätter att ta det lugnt – med allting. Nu måste jag snart ut och röra på mig, för jag blir yr och trött bara jag reser på mig! Idag snöar det inte, så jag kan inte skylla på att jag är insnöad. Därför står en liten promenad, om än bara till soprummet, på min agenda idag. Jag måste försöka. Dessutom börjar soporna lukta illa.

Innan jag skulle äta igår pratade jag en stund med Fästmön som höll på att förbereda maten. Det har visst lagats mat väldigt mycket i Himlen de senaste dagarna… Här i New Village har det bara värmts mat. Jag gjorde ett nytt försök att äta julmat. Jag åååt extreeeemt lååångsaaaamt. Och då gick det bra! Jag mådde inte illa! Fast jag hann leka lite med maten också. Vad tycker du att det här ser ut som, till exempel?

kalkonett kycklingköttbullar o rödbetssallad

Vad ser detta ut som, tycker du?


Efter jag hade ätit ringde jag mamma.
Det är roligare att prata med henne när jag är piggare, för då orkar jag bättre. Men det blir ändå långa samtal och det har jag fortfarande svårt för.

Igår kväll startade jag leksaksdatorn i vardagsrummet. Min lekamen hällde jag ner favoritfåtöljen och min uppmärksamhet delades mellan datorn, TV:n, en bok och Ajfånen. Jag spelade ett parti Wordfeud mot en återfunnen vän igår – och tänk, partiet slutade oavgjort! Väldigt många av mina partier brukar sluta på det viset. Konstigt.

Fika vid leksaksdatorn

Lite kaffe vid leksaksdatorn också.


Jag tittade
bland annat på Så mycket bättre – återträffen. Eller jag lyssnade, mest, särskilt på min favoritlåt framförd av miss Li

Miss Li

Miss Li sjöng förstås Här kommer natten…


Jag hittade burken med knäck
som jag hade jag fått av Anna. Petade i mig en och annan, faktiskt. Det smakade otroligt sött.

knäck

Knäck är sött…


Sen ondgjorde jag mig
över den senaste åkomman, en massa eksem som har dykt upp här och var på kroppen. Den senaste läkare jag träffade på husläkarmottagningen skrev ut Emovat för ett tag sen. Den funkar inte alls, jag vill ha Locoid som jag är van vid och som jag vet biter på mina kontakteksem. Men man ska inte argumentera med läkare, har jag fått lära mig. Det är bara att tack och ta emot att de överhuvudtaget vill skriva ut nåt…

Eksem

Ett irriterande eksem på magen.


Eksemfläckarna finns överallt
– på magen, på benen, på armarna, på rumpan och nära operationsärret. Tror inte att de beror på plåster och kirurgtejp som jag inte tål. Sånt har jag ju varit befriad ifrån sen i söndags eftermiddag. Hur som helst, irriterande när det kliar och svider.

Kollade Änglagård – tredje gången gillt lite senare och kunde hålla mig vaken under hela filmen, även om jag mest spelade Wordfeud den sista halvtimmen. Nej, det var en rätt seg och ganska onödig film, om du frågar mig.

Hand m ring

Handen hade svårt att vara stilla.


Kvällen avslutade jag med
att säkerhetskopiera bilder till min julklapps-USB-sticka. Och tänk! Alla bilder fick plats – och det är dessutom utrymme över! Suveränt!

USBsticka

Tänk att så många bilder får plats på den här lilla tingesten!


Annandagen har jag inlett med
att sparka igång en maskin tvätt. The Puckos are back, som sagt, så det är inte direkt tyst i huset. Deras tvättmaskin var på långt före min och det ylas och skriks. Peace is over, med andra ord.

Nu ska jag glo på Palme-dokumentären, första delen, som gick på SvT1 igår kväll och som jag spelade in på DVD-hårddisken. Därpå väntar tvagning och påklädning och sen ska jag försöka mig på en liten promenad ut med sopberget sopor. I eftermiddag blir det mer film, jag ska se Lady och Lufsen, för den har jag inte sett. Kollar nog på dokumentären om ABBA (första delen av tre) på kvällen. Och så blir det Fjällbackamorden, förstås. Måste ju se det nya gänget skådespelare, de kan ju knappast vara sämre än de förra! Den första delen av Fjällbackamorden har undertiteln I betraktarens öga och är långfilmslångt.

Vad händer hos dig idag dårå???

För dig som vill lyssna på Här kommer natten i miss Lis tappning kan spetsa öronen på denna godbit från hennes framträdande i Uppsala för ett tag sen!


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag minns den 24 juli för sex år sen nästan helt. Eller i alla fall vissa delar av dagen väldigt tydligt. Jag hade fått besök av en gammal klasskamrat och hennes katt. De skulle tillbringa en semestervecka hos mig. Vi lastade in väskor och djur och for ner på stan. När jag kom hem ringde telefonen. Jag har bärbara lurar och de var avstängda, så det vara huvudenheten som ringde. Men jag kunde inte svara. På den tiden hade jag också telefonsvarare. Och där hörde jag min mammas förtvivlade röst.

Pappa som jag minns honom. Foto: Henrik Gedda.


Det dröjde många timmar
innan jag fick tag på mamma. Men på hotellet där hon och pappa vistades på semester sa kvinnan i receptionen att det hade hänt nåt otäckt när mamma och pappa var nere och badade. De var nu på väg till sjukhus i Jönköping. Jag skulle vara beredd på det värsta, sa hon. Det värsta…

Jag ringde sjukhuset i Jönköping, men fick inga som helst besked. Jag kunde inte pappas fyra sista siffror i personnumret. Ändå lovade de på sjukhuset att ringa tillbaka med besked. De har fortfarande inte ringt.

Till sist ringde mamma. Och det värsta var verkligen det värsta: min älskade pappa, som jag pratat med kvällen innan i mobilen, en lång stund, var död. Han hade drunknat.

Min kompis packade ihop sina grejor och tog med katten och mig ut i bilen. Hon körde mig till Vadstena där en god vän till pappa tog vid och skjutsade mig sista biten ner till Småland.

Jag vet inte hur många gånger jag hörde mamma berätta den kvällen om hur hon försökte rädda pappas liv. Han hade stått i sjön, med vatten upp till knäna och plötsligt skrikit att han drunknade. Sen föll han.

I dödsattesten står just dödsorsaken som drunkning. Men varför hade han då inget vatten i lungorna?

Idag spelar det ingen roll vad som orsakade det hela. Pappa är död och kommer aldrig mer tillbaka. Det har gått sex år och jag tänker på honom varje dag. Jag får aldrig ropa på honom igen, jag får aldrig säga

Pappa!

Min gråt är inte förtvivlad idag, den är stilla. Och jag och mamma far till mammakusinen B i Fruängen över dan så att mamma inte ska tänka så sorgliga tankar.

Jag har nog inte skrivit så här öppet om pappa och det som hände tidigare. Du som lämnar en kommentar, lämna gärna en snäll sån. Jag orkar inte med elakheter idag.

Livet är kort.

Read Full Post »

Fräschade till oss – så gott det nu går – hemma efter jobbveckan. Iförda piketröjor av olika färg och märken tog vi bussen in till stan. Stekhett. AC existerar inte på Uppsalas bussar.

Inledde med en UppsalaölVilla Romanas uteservering, ett riktigt blåshål.

Uppsala lageröl = gott!


Satt och tittade på tokigt och slugt
och försökte stå ut med röken. Alla röker visst numera…

Min semesterälskling.


Traskade vidare mot ån.
Solen höll sig framme, men det var inte tillräckligt för att kunna supera utomhus.

Motljus över ån.


Vi hamnade på ett ställe
som inte var barnfritt och som hade rutiga dukar. Trerättersmiddag. Jajamens! Räkor med vitlök till förrätt, kyckling till huvudrätt, frukt och glass respektive tiramisu till dessert. Ett fylligt Barolo till huvudrätten.

Barolo till huvudrätten.


Vi drack inte bara alkohol,
vi drack faktiskt vatten också!

Ett glas vatten. 


Rullade nerför S:t Olofsbacken.
Fotade några färggranna hus.

Färggrant i Uppsala är Kyrkans hus, Domkyrkan och Gustavianum.


Ån är inte fräsch att bada i,
tycker jag, men den är ganska vacker på sina ställen.

Ån är vacker på sina ställen.


Ibland är ån så stilla
att man inte vet vad som är upp eller ner, det verkliga eller spegelbilden.

Upp eller ner?


En sak jag har funderat över
är hur blommor kan bli randiga..? Om jag hade en trädgård skulle jag ha urnor med randig surfinia/petunia i!

Hur blir blommor randiga?


Roligast var denne man
som bor i ett skyltfönster på S:t Olofsgatan. Han är minsann inte blygsam av sig.

Schekande man.


Idag är det lördag
och vi planerar att inhandla förnödenheter och ta en tur till Himlen. Kanske göra en utflykt norrut i länet. Vem vet, vem vet…

Read Full Post »

Kära alla som har hört av er via bloggen, sms, mejl, telefon! TACK! Jag är överväldigad! Jag har fått så många grattis idag att jag inte vet till mig. Och på ”jobbet” blev mina kollegor också glada och jag fick till och med en och annan kram. Ni är bäst!

Efter att ha messat med Fästmön, som var på planeringsdag och absolut inte fick ha mobilen påslagen, ringt till mamma och telefonerat med M, min arbetsförmedlare och handläggare på Af, gick eftermiddagen som i racerfart. Jag fick en hel del gjort, men idag skedde nästan allt per telefon! Konstigt, men så blev det.

Hur har jag firat då? Jo, först ringde jag min tandläkare och bokade en tid för undersökning. Det var liksom två och ett halvt år sen… Det är konstigt, men frissan unnar jag mig var sjätte vecka och Clark Kent* ska på stor undersökning, som kostar åtminstone 4 500 kronor, i november. Bara tänderna återstår. (Eller nej, jag borde kontakta doktor Anders också, men det drar jag mig lite för.)

Jag var mycket nöjd med mig själv, för det här med tandläkaren har jag haft problem med eftersom jag är rädd, helt enkelt. Men jag har världens snällaste tandläkare och jag lovade henne i förra månaden när hon ringde att jag skulle boka en tid så snart jag fick ekonomisk möjlighet. Och den kom ju nu!

Nästa firande blev att åka till Annas jobb och hämta henne och skjutsa hem henne efter en lång planeringsdag. På så vis kom hon snabbare hem till barnen och jag fick inte mindre än tre pussar! 😛

Och slutligen, när jag nu sitter framför datorn hoppade jag in till Tonårsmorsa och fick en bulle! Jag ÄLSKAR bullar! Skynda, skynda du också, så kanske du också får en.


Jag har fått en bulle av Tonårsmorsa!

                                                                                                                                                              Nu ska jag försöka landa lite och glädjas och ta in alla grattis och bara vara tyst och stilla en stund. Och tänka att jag är räddad – åtminstone året ut!

Klockan 21 är det Bron och då ska jag krypa upp i bäste fåtöljen och garva åt knäppa Saga Polis. Det är också att fira!

                                                                                                                                                              *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

« Newer Posts