Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stekpanna’

Ett stinkande inlägg.


 

Hinke Kräkman

Goddag! Mitt namn är Hinke Kräkman. Det luktar koriander i mitt badrum.

Sent igår kväll noterade jag en vidrig lukt, för mig en stank. Och i morse hänger den kvar, inte svagare än igår kväll: det luktar koriander i mitt badrum! Är det nån krydda jag avskyr så är det koriander. Jag mår direkt illa, snudd på lika illa som jag mår av rövlu… röklukt. Och nu är jag fast med stanken. Det verkar som om lukten kommer från ventilen i badrummet, så gissningsvis har nån granne lagat till vad h*n tycker är en festlig måltid med koriander som huvudingrediens. Själv fick jag flytta ut kläderna ur badrummet (jag hänger alltid upp mina dagkläder i badrummet när jag har hemmakläderna på), men tyvärr är de redan smittade av lukten. Körde igång en maskin tvätt nu på morgonen. Kanske kan tvättmedelsdoften och doften av sköljmedel mildra koriandereländet.

Koriander

Koriander. UFF! Det gillar jag INTE!

Ingen bra start på den här dan, alltså. Det värsta är att jag tänkte städa i badrummet idag. Nu vet jag inte ens om jag kan vara där inne utan att spy. Känner mig ungefär som yngsta bonussonen när jag lurade med mig honom som bärhjälp till soprummet en gång. Han är extremt känslig för lukter och dofter och det stackars barnet mådde så illa att han var grön i ansiktet. Lika grön som färsk koriander… Nån mer bärhjälp till soprummet har jag inte fått sen dess. Och det var väl en… sex år sen, eller nåt…

Städning står det på schemat idag. Men städning light. Lite fräscht i badrummet och i duschrummet/toan nu när Fästmön kommer i morgon kväll. Damma lite, ta ett snabbvarv med snabeldraken. Sen ska jag pinna över till Tokerian för att handla nåt ätbart. Det blir räkor med aioli och tillbehör samt vitt vin på fredagskvällen. En flaska vitt har legat på kylning några veckor, så det är bara skaldjuren och tillbehören jag behöver handla. Funderar starkt på att skicka över räkskalen sen genom ventilationstrumman till nån som har överdoserat med koriander. JAG SKÄMTAR, är bäst att tillägga!

fiskpinnar

Firre till middag i kväll.

I kväll blir det firre till middag – om man nu kan kalla fiskpinnar det. Jag tänker inte köra dem i brödrosten utan steka dem på medelvärme i panna på spisen. Det blir potatis, remouladsås och mjölk till maten. Grönsaker? Tänkte inte på det… Kanske köper nåt. Man blir smart av fisk, sägs det. Eller också är det bara nåt man blev itutad som barn för att man inte skulle dissa firren. Jag har ett rätt bra förhållande till fisk på tallrik, så jag har inte haft några större problem. Och när Tokerian säljer ett paket fiskpinnar för en tia går det ju inte att låta bli att köpa. Det blir ett par, tre middagar för en fattig Toffla, det. (Sen kan jag lyxa med räkor när Anna kommer!)

Efter middagen bänkar jag mig förstås framför TV:n. Det är ju TV-veckans höjdpunkt så här på torsdagen – Antikrundan. Inget får störa mig då, inte ens bzz och blipp från mobilen – eller telefonsamtal. Min mobil och jag är nämligen upptagna med att amatörvärdera via Antikrundans app.

Nu vill jag förstås veta lite om DIG! Är det nån ört eller krydda som DU inte gillar??? Och vad serverar du till middag hemma i kväll??? Skriv några rader i en kommentar så blir jag glad, kanske till och med inspirerad!..


PS Tänk om det är arsenik i koriander i dess torkade form? Då hade jag rätt: Den ska inte ätas!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett paketerat inlägg.


 

Johan 24 år

Vår 24-åring!

Idag var det Johans dag! Runt 22-tiden på kvällen kom han till världen för 24 år sen. Han har växt lite sen dess, grabben. Jag kände ju inte Johan på den tiden, men för nästan sju och ett halvt år sen blev han min äldste bonusson. (Rätt bra jobbat, va, att som 46-åring få fyra bonusbarn?!..) En lugn och fin kille som sen i somras är ansvarig för bok- och multimediaavdelningen på nyrenoverade Myrorna i centrala Uppsala. Jag är så stolt över honom, för han kämpade rätt mycket i motvind innan vinden vände. Det är inte alla som orkar kämpa så.

Jag åkte och hämtade Fästmön efter jobbet i eftermiddags. Medan hon sen snodde ihop en tårta på nolltid hemma i Himlen satt jag på kaffe… Ja, jag är visst inte så effektiv som jag vill tro ibland. Morfar, mormor och Lasse samt lillebror och jag smockade sen i oss sagda tårta och hembakade kakor tillsammans med födelsedagsbarnet. Gott gotti gott gott!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Paketen innehöll såväl mjuka saker (typ kläder) som hårda (typ stekpanna och böcker) med mera. Fotbeklädnaden passade, men innehållet i ett paket måste bytas. Det ska Johan och jag fixa på måndag.

När pappa Jerry* dök upp serverade Anna lax till oss alla. Man kan ju inte påstå att nån lämnade Himlen hungrig… Jag tog med mig Jerka i bilen och slängde av honom i farten så att han kunde inhandla mat åt sina utsvultna grabbar på Morgonen.

Hemma i New Village upptäckte jag nåt grönt i postboxen. Ja, det var ett tvåkilos XL-paket med böcker från vännen FEM! Tack snälla du för paketet!!! Det var så stort att brevbäraren hade tryckt in det i min smala box och jag fick knappt upp luckan. Till sist gick det och det blev bara en liten reva i själva paketet, inget på innehållet. Nu har jag MASSOR av härlig läsning igen!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.


I morgon får jag långväga besök
från en annan vän. Vi ska botanisera i stans bokantikvariat, för min vän är på jakt efter nåt specifikt. Jag tror att det blir perfekt för mig att få träffa vännen. Även om jag är jättetrött i skrivande stund, ger jag mig den på att orka med morgondagen – jag ska ju göra nåt roligt. Och vem vet… dan kanske slutar med ett eller annat litet bokpaket…


*Johan har två pappor och två mammor. Det kan ju vara bra att ha några i reserv.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om kraften och lusten att leva. Generellt sätt.


 

Amaryllisen från L den 17 januari 2015

Amaryllisen från L fotad den 17 januari 2015. Två stänglar på väg. Jag har nu klippt ner den långa, döda.

Det är nog inte alla som skulle borsta tänderna, stoppa i linserna, duscha och tvätta håret bara för att gå ut med två stinky soppåsar. Men sån är jag! Dessa läbbiga påsar gav mig just den kraft jag behövde för att skjutsa ut mig så jag fick fem minuters frisk luft – och två minuters unken dito i soprummet. Jag till och med växlade några ord med en trevlig granne. Jorå, det finns grannar som inte bara hälsar utan även pratar med mig. Inte som grannen jag tvingades dela rum med i torsdags, det var snudd på outhärdligt. Men allting går ju, som bekant, utom tennsoldater och små barn. Och såna som jag, som bara bor här i evigheters evighet.

Men nog önskar jag att jag hade lite mer kraft och lust. Det är därför jag ser med avund på amaryllisen som Fästmön och jag fick av vännen L. Den har blommat med massor av klockor på två stänglar och tänk – nu är ytterligare två stänglar på väg! Jag klippte därför ner den långa, döda och tog med ut till soprummet så att de två nya ska få ljus och plats. När det gäller amaryllisen kan vi snacka om både livskraft och livslust.

För egen del är det lite si och så med både och. Jag har värderats och fick resultatet igår. Det behåller jag för mig själv och familjen. Fysiskt sätt lever jag rätt ensam för tillfället. Det går bra. Familjen och jag har kontakt varje dag. Vi finns för varandra ändå. Det gäller att jag kommer på banan igen för egen maskin, men med stöd. Valet mellan pest och kolera är som bekant inte nåt roligt val. Valet är emellertid mitt. Ingen kan göra det åt mig.

Soppmiddag en fredag

Fredagsmys med ny bok, tända ljus och tomatsoppa med bröd.

Igår var det fredag. Då myste jag med soppa, bröd, tända ljus (mitt regnbågs-Airwickljus som INTE spökar!) och en ny deckarbekantskap, Stefan Tegenfalk. Jag fick två av hans böcker av Anna i julklapp och jag började förstås läsa den första i serien, Vredens tid. Mycket bra efter cirka 70 sidor, kan jag avslöja!

Idag försöker jag överleva. Det har gått bra hittills. Jag har planerat ända fram till kvällen och tagit fram kyckling ur frysen för att tinas. Pippin ska tillagas i stekpanna och serveras med potatisklyftor och hot béasås. Ett rött, gott och svindyrt vin ska jag korka upp från vinskåpet till maten. Det blir säkert ytterligare ett glas, för jag har köpt goda ostar och fikonmarmelad att smaska på framför Stjärnorna på Slottet. Eller filmen som kommer efter. Om jag nu orkar se den.

Att återfå kraft och lust tar tid. Jag hoppas att jag kan tillåta mig själv att få den tiden. Den som inte har varit här kan aldrig förstå och att försöka gå i mina skor är omöjligt för nån annan. Acceptera eller påverka är upp till mig.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Just nu är det väldigt många bra skandinaviska deckare, polisserier och thrillers på TV. Dels har vi Dicte på TV4, dels har vi nu norska Ögonvittnet på SvT. Medan Dicte sjunger på sista versen för den här gången (bara ett avsnitt kvar efter kvällens) ska vi få träffa Ögonvittnet ytterligare fem gånger. Det tycker jag verkar bra. Det här är nämligen en väldigt otäck norsk krimi, men en sån som känns väldigt realistisk.

Ögonvittnet

Ögonvittnet brakade igång i kväll med mord och brand. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Ögonvittnet brakade igång i kväll 
– först med ett litet HBTQ-tema, därefter med mord och brand. Två unga killar råkar bli vittnen till hur fyra män skjuts ihjäl. Men den som sköt upptäckte en av killarna. Lyckligtvis fick mördaren en stekpanna i huvudet och killarna hann undan. Ett tag. De bestämmer sig för att inte berätta nåt för nån vad de har sett. Helt lätt är det inte eftersom en av dem bor hos ortens polismästare. Dessutom överlevde mördaren stekpanneslagen…

En riktigt rafflande början på serien. Det som rörde till det hela lite var en ung flicka som har rymt till sin far i Oslo. Vad har hon med saken att göra? Nånting är det, men det får vi tittare kanske se nästa gång. Då tänker i alla fall jag titta.

Toffelomdömet blir inte det högsta, men högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett matigt inlägg.


 

Bränt rostbröd

Jag kan inte ens rosta bröd.

Ja nåt Under är jag verkligen INTE – särskilt inte i köket. Om jag finge välja skulle Fästmön laga all mat vi äter tillsammans. Men det är ju inte rättvist. Så ibland gör jag små försök. Fast jag lagar aldrig mat från grunden, det kan jag inte. Jag har inte det intresset heller.

Jag kan inte ens rosta bröd utan att göra fel. I morse blev de två första skivorna alldeles för bleka, så de kördes ”lite till”. Då blev de brända. Anna tyckte synd om mig och rostade ett par nya brödbitar, allt medan jag skrek:

Matsvinn! Matsvinn!

(Inte Försvinn! Försvinn!)

Med gemensamma krafter försökte vi sen lura Elias att äta hemgjord pizza med räkor på. Klart han upptäckte det! Det gick inte ens att få honom att prova lite och säga att det är Bröderna Katts favoritmat. Räkorna upptäcktes och lämnades kvar.

Räkor kvar på tallriken

Räkorna upptäcktes och lämnades kvar.


Nu börjar det gå mot kväll 
och jag är hemma i New Village igen och mår skit (kan man göra annat när man bara för höra hur dålig man är och när ens åsikter inte vill förstås?). Nej, jag är inte mycket värd på sina håll, men jag är i alla fall älskad av den enda som räknas.

Och nu ska detta UFO snart göra entré i sitt eget kök och försöka få till nån middag. Jag hittade frysta kycklingburgare på ICA Solen till ett bra pris, så jag tänker vända en sån i stekpannan. Den billiga torsken jag också köpte får gosa i frysen ihop med laxen jag fyndade häromdan. Jag har kanske inte blivit nåt Under i köket, men jag har blivit rätt bra på extrapriser!

Ha en fin kväll och säg nåt snällt till nån i stället för att vara elak eller oförstående och bara hävda din rätt! Det finns alltid en orsak till att människor är som de är.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om annandagen 2013.


Faktiskt var det ljusare idag!
Till och med lite sol! Dagens projekt blev därför att få ut mamma, gå en tur och svänga in på Tokerian.

Älva

Solen lyste en stund på min älva i köksgardinen.


Det blev annars lite sovmorgon
idag också, trots att det fortfarande låter som om nån river huset mellan klockan sex och nio varenda morgon… Jag försökte koncentrera mig på att läsa en av mina julklappsböcker.

Vi fick en inbjudan per sms till fika på söndag och det tackade vi ja till. Jag telefonerade lite kort med Fästmön och hon följer nog med till Leaning Pastures.

Turen till Tokerian gick bra. Mamma rollade på fint. Jag passade på att panta tomburkar och julölflaskor. Apoteket hade öppet och mamma slank in där och gjorde några ärenden.

Bollar på apoteket

Gigantiska bollar på apoteket.


Även Kaj hade öppet
och fick ett besök av oss. Mamma handlade mjukisbrax och en jacka och jag köpte två par handskar till henne i kommande namnsdagspresent. Eftersom jag inte tog bilen fick mamma agera packåsna. Ibland är det väldigt praktiskt med en rollator!!!

 Mamma packåsna

Mamma fick agera packåsna.


På eftermiddagen
blev det go-fika, medan tvättmaskinen tvättade vittvätt. Jag satte mig med mina två överfulla pärmar med viktiga papper som skulle rensas. Maj gadd… Det gick i alla fall på cirka en timme, vilket är rekord. Dessvärre har jag egentligen ytterligare en pärm som behöver gås igenom, men den får vänta.

Pärmar m viktiga papper

Två pärmar med viktiga papper gick jag igenom och rensade ut. Skönt!


På kvällen
blev det tabberas på julmaten. Faktum är att vi faktiskt inte har öppnat alla sillburkar. Den som spar hon har. Vi hade tänkt köpa kräftor till nyåret och äta silltallrik till förrätt, vilket ju blir perfekt. Nu gäller det bara att få tag i kräftor. På Tokerian var de nämligen slut, trots att jag fick hjälp att leta.

Men först blev det en stunds läsning i julklappsbok. Å, vad det är gott att bara vara, läsa, äta lite godis, flyta bort till fantasivärldar…

 Bokuppslag

Skönt att sätta upp fötterna och bara flyta bort till julklappsbokens fantasivärld.


Jag stekte lite köttbullar och prinskorv
till min mamma. Det tar emot att stoppa gris i min panna, men jag gör det för mamma.

 Köttbullar o prinskorv

Köttbullar och prinskorv till mamma.


Ägghalvorna sjöng på sista versen.
Dillen såg väldigt ledsen ut. Vi åt ett par var, resten gick i sopen, faktiskt.

Ägghalva med ledsen dill

Ägghalvorna sjöng på sista versen, med ledsen dill och allt.


Vi blev proppmätta
idag också. Och såg på Sebastian Bergman i den andra delen av Den fördömde.

Sebastian Bergman

Sebastian Bergman – igen.


Lite dator och lite läsning i sängen
fick avsluta den här dagen. I morgon är det fredag och vardag. Men jag har semester. Glad är jag att Anna kommer hit i morgon kväll. Jag ska åka och hämta henne efter jobbet för lite förberedelser innan vi åker hit. Under morgondagen ska jag också ut och fiska efter kräftor till nyår och kanske tvätta bilen – om det nu inte regnar.

Och hur har din annandag jul varit??? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan visar hur störd hon är.


Idag stör jag mig på folk
som inte svarar på mejl. Idag på förmiddagen mejlade jag en person på jobbet som tycktes ha hemligt telefonnummer (<<ironi). Mycket märkligt, eftersom jag fått tips om att personen existerar. Jag fick inget felmeddelande eller nånting, så mejlet gick uppenbarligen fram. Men svaret blev… total tystnad. Jag stör mig.

Tokerian, dit jag åkte efter jobbet och befann mig en trekvart efter arbetstid, fick jag ett jobbmejl till Ajfånen där man ber om min hjälp med ett, som jag ser det, brådskande ärende. Då har jag varit på jobbet hela dan. Men så här dags hade jag ju redan gjort veckans timmar för just den arbetsplatsen. Därför ställde jag ner varukorgen och svarade direkt att jag inte kan göra nånting förrän om tidigast en vecka. Jag tänkte att jag ger personen en chans att be om hjälp nån annanstans. Och svaret blev… total tystnad. Jag stör mig igen.

När jag kom hem tog jag därför min soppåse och gick ut till soprummet, där The Captain bor. Inte för att få frisk luft, utan bara för att få komma ut en stund.

Soprum The Captain
I soprummet bor The Captain.


Vad händer?
Jo, jag stör mig en gång till! För Nån har inte orkat (?) ta de tre stegen till The Captain soprummet för att slänga sin gamla stekpanna, utan lämnat den nån meter utanför dörren. Otroligt störande!!!

Stekpanna på gräset
HJÄLPjobbigt att gå tre steg till och slänga stekpannan där den ska slängas!


Nej, nu tror jag
att jag behöver äta nånting så jag blir lite mindre störig.


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »