Att vara snäll stavas Anders

Ett tackande inlägg.

---

 

Office Home & Student 2013 är nu beställt och på väg till mig tack vare Anders.

Igår kväll fick jag ett något förbryllande samtal på mobilen från Jerry. Det var så förbryllande det han sa att jag hade svårt att förstå vad som menades. I stora drag var det emellertid så här:

Anders hade läst på min blogg om mina pengabekymmer och gamla programvaror. Han kontaktade då vår gemensamme bekant/vän Jerry via Facebook för att säga att han vill betala ett Office 2013-paket åt mig.

Jag känner inte Anders, men jag har förstått att han tillhör the Good Guys. Det är svårt att fatta att det finns snälla människor idag. Människor, som inte nödvändigtvis har läst Stefan Einhorns bok och påverkats. De är bara snälla och goda av naturen. En sån är denne Anders. Snäll och god. Inga krav på nån mot-prestation. En person som är snäll mot andra, kort och gott.

Eftersom jag sitter i den sits jag gör tackade jag förstås väldigt mycket ja. Igår kväll förde Anders över 1 500 kronor till mig. De fanns på mitt konto kring lunchtid idag. Det kändes som en finfin belöning att få nätshoppa Officepaketet efter att jag hade suttit och harvat på min bok i tre timmar!

Ett tag hade jag helt tappat tron på människor – även mig själv. När man upprepade gånger får höra att man är elak och bara tänker på sig själv tror man på det. Dessutom tycker man att andra är det också. Man ser ingen godhet nånstans.

Nu har jag sett godhet och snällhet i cyberspace. Jag känner som sagt inte Anders, jag har aldrig ens träffat honom. Det enda jag vet är hans för- och efternamn samt hans e-post-adress. Naturligtvis har jag mejlat honom och tackat för pengen och berättat att jag har nätshoppat Office-paketet idag.

Men jag vill ändå lyfta fram Anders här på bloggen, så att den som läser här också får veta att det finns goda och snälla människor där ute. Typ Anders.

TACK!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Konsten att vara snäll

Ett inlägg om en bok.

---

 

En guldpeng. Tio kronor. Det är vad Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll i fin, inbunden utgåva kostade mig i augusti när jag fyndade den på Återbrukets nya ställe i Boländerna.

Den här boken kom ut redan 2005, men jag har länge velat läsa den. Skälet till det är att jag tror att snällhet är nånting annat än dumhet. Jag ville se om även Stefan Einhorn tror det.

Boken inleds med ett kapitel om etik och moral, hur begreppen faktiskt från början betydde samma sak. Kapitlen som följer behandlar både falsk och äkta snällhet, men även om det lönar sig att vara snäll och om snällhet kan leda till framgång. En stund under läsning hade jag en blyertspenna i näven för att markera särskilt intressanta och bra ställen. Till sist kände jag att pennan höll på att ta över – jag ville markera hela boken. Och det går ju inte.

I det här inlägget skulle jag vilja citera många ställen. Jag väljer ett par:

[…] Det är inte alltid så att majoriteten har rätt och minoriteten fel. Ibland kan man till och med vara ensam om att ha rätt, medan alla andra har fel. Då krävs det stort mod för att våga stå upp för det som är gott. […]

Och så detta:

[…] Ett av de bästa sätten att var snäll mot sig själv är just att vara snäll mot andra. […]

Det finns många sätt att vara snäll på, men det finns också många skäl till att vara snäll. Samtliga skäl är faktiskt goda, till exempel att man undviker konflikter, man kan samarbeta med andra, man undviker dåligt samvete, man slipper få negativ kritik från omgivningen, man slipper straff, man känner sig behövd, man står inte ut med att se andra lida etc etc.

Boken avslutas med att stipulera att vi mår bra av att göra gott – liksom människor omkring oss. Vi skapar fördelar för oss själva. Och, bäst av allt: vi får en bättre värld.

Toffelomdömet kan inte bli annat än det högsta! Dessutom tycker jag att du ska läsa den här boken.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Snällträning, men dumträning då..?

Ett snällt och lite dumt inlägg.

---

 

Konsten att vara snäll – nåt jag behöver träna på, enligt somliga.

Vad tar man för bok ur att-läsa-högen när man just har slagit ihop pärmarna till en vidunderligt vackert skriven bok? Jag nappade åt mig Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll. Det är nämligen sånt jag behöver träna på, enligt somliga. Jag är ju så elak. Boken har några år på nacken (den kom ut 2005), men det har ju jag också. Jag läste inledningen igår kväll och i morse började jag på ett kapitel om etik och moral, begrepp som ursprungligen betydde samma sak. Intressant…

Men idag ska jag inte läsa bok. Som vanligt har jag inlett min vardag med att söka tre jobb. Ett av dem hade jag redan sökt… Ja, jag skriver ner alla jobb jag söker i en Excelfil, men uppenbarligen hittade sökfunktionen inte detta jobb. Så nu har jag antingen dubblat mina chanser att få den sökta tjänsten – eller minskat dem drastiskt. Finns det nån bok i dumträning, tro???

Jag skjutsade Fästmön till jobbet i morse genom dimmiga gator. Dagarna brukar börja så för att sen framåt lunch bli riktigt soliga och varma. Min hälsporre mår gott av att jag håller mig ganska stilla, så kanske kan jag ta upp mina promenader nästa vecka. Nåt simkort har jag ju inte råd med förrän möjligen nästa månad. Fast då behöver jag köpa linser. Risken finns att jag måste välja mellan att simma tio gånger eller se under tre månader. Valet blir inte svårt… Men promenader är gratis!

På tal om val skrev Jerry igår på sin blogg och undrade när valaffischerna ska plockas ner. När vi åkte till Annas jobb såg jag ”kvarglömda” affischer från Kristdemokraterna, Folkpartiet och Vänstern. På vägen hem noterade att jag Kristdemokraterna hade varit ute och städat.

I kväll ska vi storhandla, så gott det nu går, för Anna ska flytta hem till sig i två veckor nu när de yngsta barnen kommer i morgon. Det är inte mycket som skramlar i våra plånböcker och det finns inte mycket i min kyl och frys. Ett paket thaisoppa hittade jag i alla fall, så det blir kvällens middag. Sen ska jag köpa mer nudlar – jag har 120 kronor i min plånbok och 170 kronor på ICA-kortet. Ett paket nudlar kostar 3.90 på Tokerian och det blir en helt OK middag som jag blir mätt på. Jag kör med Anders variant och slänger ner en näve frysta blandade grönsaker i koket. Med en rostad macka och ett glas mjölk till är måltiden komplett. Det kan jag leva på fram tills a-kassan behagar betala ut ersättning. När det blir vet jag inte, men jag hoppas att det blir fredagen den 26 september.

Ja, det är tufft att leva på marginalerna, men det är bra träning för mig. Träning på att inte ta nåt för givet. Träning på att inse att det finns både snällhet och dumhet här i världen. Det är inte lätt när man behöver träna på båda.

Nu blir det en djupdykning ner i bokskriveriet. Idag ska jag skriva texten till kapitel 17. Texten handlar om förra hösten, den tiden jag inledde med gott mod, fann mig överväga att hoppa framför tåget och till slut hamnade i Märsta.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar så jag har nåt roligt/intressant att läsa när jag tar paus i mitt eget skrivande!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Aprilsläpp från Månpocket

Min favorit-pocket-utgivare Månpocket sände mig sitt månatliga nyhetsbrev häromdan. Och som vanligt gör jag här ett urval av några titlar som släpps i april, my own choice:

Matens pris av Malin Olofsson och Daniel Öhman
Författarna vann Stora Journalistpriset för Årets Avslöjande 2011!
Vet du vad du äter? Vill du veta vad du äter? Eller vill du bara att maten ska vara billig?
Sveriges Radio-reportrarna Malin Olofsson och Daniel Öhman har rest jorden runt i jakt på den billiga matens verkliga kostnader. Genom unika rapporter från holländska växthus, danska grisgårdar, brasilianska betesmarker, vietnamesiska fiskdammar och skånska kalkonfarmer berättar de sanningen om svenskarnas nya favoritvaror.

En god man av Ulf Lindström
Två män i en unken cell på Borås häkte, en av männen är en erfaren advokat och den andre en bestialisk mördare. När Andreas Falck tar över fallet Peter Ljung är det egentligen redan för sent. Rikspressen har slutat skriva, Golfmördaren har erkänt och vägrar tala med någon. Men så börjar han ändå tala med Andreas, och trots allt som hänt vill Andreas Falck hitta ett sätt att försvara sin klient.

Hungerspelen av Suzanne Collins
En bok som just nu går att se som film på bio!
Varje år direktsänds Hungerspelen som en av de största mediala händelserna. Från varje distrikt väljs två ungdomar mellan tolv och arton ut att delta. De lottas fram, och skickas omedelbart till huvudstaden där de ska stajlas, tränas och visas upp i direktsända intervjuer. De måste se till att vinna folkets gunst för att få sponsorer. Varje år konstrueras en ny spelplats där ungdomarna släpps ut. Men bara den som överlever får åka hem!

 

Änglarnas svar av Stefan Einhorn
Vid andra världskrigets slut kommer den unga kvinnan Hanna till Sverige med de vita bussarna. Hon har överlevt koncentrationslägrets fasor men förlorat allt. I Stockholm får hon anställning som barnflicka hos en familj med en liten son. Det hon har varit med om bevarar hon inom sig, men efterhand avslöjas hennes hemligheter och livet tar en oväntad vändning för alla inblandade.

 

Himmel över London av Håkan Nesser
Det börjar klockan 4.50 på Paddington Station i hjärtat av London. Eller också börjar det en septemberkväll 1968 på Trafalgar Square. Eller möjligen längre tillbaka ändå med en lögnaktig stins i staden K- och hans son. Det är en spionhistoria, eller kanske en kärlekshistoria, eller kanske någonting helt annat, och det mesta utspelar sig i London, den eviga staden. Om en döende mångmiljonär och hans tänkbara arvingar handlar det. Och om böcker: varför det inte går att vara utan dem. Om tiden som stjäl våra liv och hjärtats obotliga ensamhet handlar det också, och kanske är det rentav själva berättaren som är huvudperson. Men vem är berättaren?

Onda avsikter av C. J. Box
Jack och Melissa McGuane har försökt få barn i åratal. Till slut går deras dröm i uppfyllelse när de får adoptera en liten dotter, Angelina. Men nio månader senare får de ett chockbesked när adoptionsbyrån meddelar att ett misstag har begåtts: Angelinas biologiske far, en tonårskille, har aldrig frånskrivit sig faderskapet formellt och nu vill han ha tillbaka dottern. Till sin hjälp har han sin far, en mäktig domare i Denver.

 

Read Full Post »

Snällhet – är det värt nåt eller bara dumt?

Läser i dagens lokalblaska en större artikel om snällhet. Enligt artikelrubriken är det en egenskap som lönar sig i längden. Men varför har snällhet numera så ofta blivit lika med mesighet, dumhet eller naivitet?

Idag är snällhet inte nån högt värderad egenskap. Fast vi vill ju att folk ska vara snälla mot oss. Eller är det empati vi vill ha? Eller godhet?

För fem år sen kom Stefan Einhorns bok Konsten att var snäll ut. I ett ögonblick av total förvirring tänkte jag köpa den till DLF*, men jag tog mitt förnuft till fånga. (Hur makabert hade det inte blivit om jag gett DLF den boken innan DLF kränkte mig så djupt och till sist oförlåtligt?..) Stefan Einhorn menar att det är en konst att vara snäll, men att det krävs väldigt lite. Det kan handla om att hälsa och le mot folk man möter. Han tror att det finns en längtan i oss alla att lära oss mer om godhet och han anser att det är få som är riktigt onda – även om vi alla har ondska i oss också!

Många av de snälla handlingar vi utför är rent egoistiska. Vi vill helt enkelt känna oss nöjda med oss själva. Att skicka pengar till fattiga kan vara ett sätt att känna oss goda. Eller om jag ställer upp för nån kanske jag själv får hjälp nästa gång jag behöver. Naturligtvis är det viktigt att inte göra snälla saker och samtidigt sätta folk i vår omgivning i tacksamhetsskuld till oss. Men nog är det lite så att man ändå hoppas att gott ska göra gott och att man ska få igen på samma sätt?

Stefan Einhorns definition av snällhet är att det är en vilja att göra gott som omsätts i handling som kräver omdöme, mod och integritet. Man ska till exempel inte göra snälla saker om man sen mår dåligt av sina handlingar.

Artikeln rundas av med att Einhorn får frågan om han själv är snäll. Han svarar bland annat:

Svaret är att jag är ganska snäll. Men jag kan ha kort stubin och jag jobbar på att bli snällare[…]

Att gå till sig själv att ställa samma fråga är intressant. För även jag känner att jag vill vara snäll och att jag är snäll. Däremot är jag nog mest snäll mot dem som är snälla mot mig och mot dem som är svaga eller utsatta på nåt sätt. Och den som nån gång har varit dum mot mig vet att jag kan vara väldigt dum tillbaka och förbaskades långsint. DET är nåt jag måste jobba med. Men jag vägrar att bli mesig. Jag vägrar att bli tilltofflad nånsin igen. Det räcker med det jag har fått nu.

                                                                                                                                                    Hur är du? Är du snäll?

                                                                                                                                                    *DLF = Den Lille Fjanten, obehaglig person på min förra arbetsplats

Read Full Post »