Somriga Toffeltips: Rädda brummande insekter

Ett tipsande inlägg.

---

 

En av sommarens plågor – för den som är rädd för brummande insekter.

Det börjar gå mot… sommar. Måndagen i Uppsala var solig och varm. Det tar en sekund så kommer även sommarplågorna fram, dessvärre. Vissa saker går tyvärr inte att freda sig mot. Till exempel får en mentalt blunda när en ser alla exponerade kroppsdelar som främlingar visar upp i offentliga miljöer, till exempel livsmedelsbutiker, utan blygsel. Värst är nog vuxna män som klär sig som småpojkar i kortbyxor och keps.

Inte heller kan vi undkomma röken och stanken av grillad gris när människor envisas med att laga mat utomhus utan hänsyn till KOL-patienter, överkänsliga eller veganer.

MEN… när små brummande insekter flyger in i våra hem genom alla öppna fönster… då kan vi faktiskt göra nåt! Dessutom behöver vi varken skada eller döda dem – vi kan rädda dem! Jag ska berätta hur. Och allt du behöver är…

Jag är skiträdd för brummande insekter. För mig är de kanske sommarens värsta plåga, nakna lemmar och grisstank till trots. En gång flög det in en geting i mina shorts när jag satt HEMMA på ballen*, jag var inte i nån mataffär och visade upp mig. Tursamt nog för mig flög eländet ut igen. Men när jag har öppna fönster hemma flyger det in både randiga och orandiga brummande insekter och skrämmer mig.

Förr om åren har jag ryckt åt mig en tidning, jagat insekterna och ibland haft ihjäl dem. Men i år har jag använt mig av ett knep som jag kom på själv. Därmed inte sagt att andra inte har använt knepet före mig. Nu ska jag dela med mig. Så här gör du:

Ta ett vykort från en vän samt ett glas. (Jag använder ett kort från Karin som inte längre finns med oss här på jorden. Däremot är jag säker på att hon sitter på ett moln däruppe och tittar ner på mig och skrattar.) Sätt glaset över insekten när den tillfälligt parkerar sig på till exempel en fönsterruta. Skjut sen in kortet mellan rutan och glaset och ta bort dem från rutan. Kortet ska alltså fungera som lock på glaset. Gå sen till den öppna balledörren**, sträck ut handen genom dörröppningen, ta bort vykortet – och låt den brummande saken flyga sin kos. Den är fri och du är fri – tills nästa kommer, förstås. 

Hittills i år har jag ”räddat” fem getingar och två humlor – tidigare hade jag troligen mördat dem eller skrikit så deras hörsel tagit skada. Jag är mycket nöjd.

*ballen = balkongen
**balledörren = balkongdörren

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Röjt

Ett röjande inlägg med lite pust, stånk och stön.

---

 

Att hålla ordning hemma är inte alltid så roligt. Men det är viktigt för att jag ska må bra. Därför har jag röjt lite idag. Det började med att jag tog bort ljusslingan från balleräcket*. Jag har nog sett att det finns ljusslingor lite här och var på ballar**, buskar och träd här i området. Fast idag var det dags att på riktigt säga ajöss till vintern, tyckte jag.

Sen började jag rulla ihop min slinga. Jag rullade och rullade och rullade… Rulladirulla, med andra ord. Men inte fasen begrep jag hur slingan, vars ljuskedja är sex meter lång och vars totala längd är det dubbla, det vill säga tolv meter, fick plats i den lilla, lilla kartongen till höger på bilden… Efter många fula ord och rivsår (det är metallkrokar i slingan) slet jag fram en papperskasse från en affärskedja jag sällan handlar på. Nån nytta ska man ha av såna också. Hos mig blev den förvaringskärl för min ljusslinga. Kärlet, påsen, alltså, är nu utburen i förrådet. Vi får se om vi ses nästa år.

Hur ljusslingan fick plats i den lilla, lilla kartongen till höger på bilden är en gåta.

Övrig röjning här hemma har bestått av lite uppfräschande åtgärder i köket samt ett snabbvarv med den lilla dammsugaren. Ljusslingan barrar nämligen nästan mer än en äkta rödgran…

Sen har jag suttit med mina räkningar, det ingick i dagens administration. Trots räkningen för årsskötseln av graven gick jag på plus den här månaden – ändå har jag betalat alla mina övriga räkningar. Men jag lever stundtals fortfarande på mammas julklappspengar och de kontanter hon stack till mig under de två veckor hon var här. Ja, jag skäms. Jag blir snart 53 år och tar emot pengar av min gamla mamma, som får en urusel pension.

Jag och mamma i somras på hennes 79-årsdag.

I sommar fyller mamma 80 år och har varit ensam nio av dessa. Hennes sorgebarn i Uppsala gör inte mycket för att sprida ljus i hennes tillvaro. Om allt hade varit annorlunda hade jag till exempel köpt mamma en ny höj- och sänkbar säng. Den hon har nu gick anordningen sönder på i och med flytten till lägenheten 2010. Fem år… Mamma vägrar kontakta en arbetsterapeut och få det hela utbytt. Hon är rädd att hon ska få betala för att hon har haft sönder den gamla. Så annorlunda MYCKET hade varit om jag hade bott närmare mamma… Ja ja, en höj- och sänkbar säng till min mamma står överst på önskelistan…

Nu ska jag inte röja så mycket mer än en liten hemlighet: vi ska äta slaskmat i kväll. Fästmön vet en snabbmatskedja som serverar ett alternativ inom hennes diet så dit åker vi när hon har slutat jobba. Eventuellt slutar Anna senare idag, för det ska pratas övertagande av arbetsplats av privatägt företag. Jag tycker mest det verkar struligt när offentlig verksamhet ska leka affär. Rykten går och folk – och därmed kompetens – flyr. Nej, det är inte lätt att vara arbetstagare i Sverige år 2015. Och bland arbetsgivare skulle det behöva röjas lite, inte bara inom verksamheter.

PS Missa inte tävlingen! Den är för ett gott ändamål!!! Klicka här och skriv nåt fenomenalt!

 

*balleräcket = balkongräcket
**ballar = balkonger

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det luktar… koriander…

Ett stinkande inlägg.

---

 

Goddag! Mitt namn är Hinke Kräkman. Det luktar koriander i mitt badrum.

Sent igår kväll noterade jag en vidrig lukt, för mig en stank. Och i morse hänger den kvar, inte svagare än igår kväll: det luktar koriander i mitt badrum! Är det nån krydda jag avskyr så är det koriander. Jag mår direkt illa, snudd på lika illa som jag mår av rövlu… röklukt. Och nu är jag fast med stanken. Det verkar som om lukten kommer från ventilen i badrummet, så gissningsvis har nån granne lagat till vad h*n tycker är en festlig måltid med koriander som huvudingrediens. Själv fick jag flytta ut kläderna ur badrummet (jag hänger alltid upp mina dagkläder i badrummet när jag har hemmakläderna på), men tyvärr är de redan smittade av lukten. Körde igång en maskin tvätt nu på morgonen. Kanske kan tvättmedelsdoften och doften av sköljmedel mildra koriandereländet.

Koriander. UFF! Det gillar jag INTE!

Ingen bra start på den här dan, alltså. Det värsta är att jag tänkte städa i badrummet idag. Nu vet jag inte ens om jag kan vara där inne utan att spy. Känner mig ungefär som yngsta bonussonen när jag lurade med mig honom som bärhjälp till soprummet en gång. Han är extremt känslig för lukter och dofter och det stackars barnet mådde så illa att han var grön i ansiktet. Lika grön som färsk koriander… Nån mer bärhjälp till soprummet har jag inte fått sen dess. Och det var väl en… sex år sen, eller nåt…

Städning står det på schemat idag. Men städning light. Lite fräscht i badrummet och i duschrummet/toan nu när Fästmön kommer i morgon kväll. Damma lite, ta ett snabbvarv med snabeldraken. Sen ska jag pinna över till Tokerian för att handla nåt ätbart. Det blir räkor med aioli och tillbehör samt vitt vin på fredagskvällen. En flaska vitt har legat på kylning några veckor, så det är bara skaldjuren och tillbehören jag behöver handla. Funderar starkt på att skicka över räkskalen sen genom ventilationstrumman till nån som har överdoserat med koriander. JAG SKÄMTAR, är bäst att tillägga!

Firre till middag i kväll.

I kväll blir det firre till middag – om man nu kan kalla fiskpinnar det. Jag tänker inte köra dem i brödrosten utan steka dem på medelvärme i panna på spisen. Det blir potatis, remouladsås och mjölk till maten. Grönsaker? Tänkte inte på det… Kanske köper nåt. Man blir smart av fisk, sägs det. Eller också är det bara nåt man blev itutad som barn för att man inte skulle dissa firren. Jag har ett rätt bra förhållande till fisk på tallrik, så jag har inte haft några större problem. Och när Tokerian säljer ett paket fiskpinnar för en tia går det ju inte att låta bli att köpa. Det blir ett par, tre middagar för en fattig Toffla, det. (Sen kan jag lyxa med räkor när Anna kommer!)

Efter middagen bänkar jag mig förstås framför TV:n. Det är ju TV-veckans höjdpunkt så här på torsdagen – Antikrundan. Inget får störa mig då, inte ens bzz och blipp från mobilen – eller telefonsamtal. Min mobil och jag är nämligen upptagna med att amatörvärdera via Antikrundans app.

Nu vill jag förstås veta lite om DIG! Är det nån ört eller krydda som DU inte gillar??? Och vad serverar du till middag hemma i kväll??? Skriv några rader i en kommentar så blir jag glad, kanske till och med inspirerad!..

PS Tänk om det är arsenik i koriander i dess torkade form? Då hade jag rätt: Den ska inte ätas!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En eftermiddag på Sivia torg: Frusen, illamående och snaggad

Ett hurvet inlägg.

---

 

Frusen om näbben.

Nä, i eftermiddags mådde jag inte alls bra. Jag tror att jag har jobbat för hårt med min redigering, för jag började må riktigt illa. Men jag åkte in till stan eftersom jag ju skulle möta Fästmön efter jobbet, gå på marknad och få håret klippt.

Det var riktigt kyligt och vi frös som två pingviner om näbbarna hyndor. Mitt illamående blev inte heller bättre av bussresan in till stan, åksjuk som jag är. Dessutom blev jag yrslig och trodde allvarligt att jag skulle falla ihop. Fast sånt gör ju inte jag. Och Anna kom rådigt på att jag kanske inte hade ätit så mycket. Nej just det.

Anna frös också.

Vi fick helt enkelt gå och fika. På Sivia torg. Ja, torg som torg. Vi skulle ju vara på Vaksala torg, men det var till Sivia torg vi sökte oss hela eftermiddagen. Det blev premiärbesök på Café Dwell där vi tog var sin kaffe och liten <== sant!) nötkaka. Mycket gott och mycket bra pris!

Värmda och stärkta av kaffe och kaka traskade vi tillbaka till marknaden. Det bästa var doften av brända mandlar, det sämsta lukten av rök. Varför måste en del bara röka i folksamlingar? Mitt illamående blev inte precis bättre av stanken.

Det roligaste var att glo på folk. Vi är ju inte precis stadda vid kassa nån av oss, men att glo är gratis – på såväl folk som fä. En del smärre fynd gjorde vi emellertid på marknaden. Det blev lite marknadsgodis i form av nougatkarameller och remmar. Och så köpte vi strumpor – åtta par var à 50 spänn skallen. Nu har jag strumpor ett långt tag framöver!

Mina åtta par strumpor.

 

Nysnaggad.

Därpå vände vi åter mot Sivia torg. Jag skulle ju faktiskt träffa M och trimmern. Det var underbart skönt att bli snaggad och faktum är att det gjorde susen mot såväl illamående som yrsel också!

Det här är den bästa och mest lättskötta frisyr jag nånsin har haft. Jag behöver bara tvätta håret ett par gånger i veckan – övriga dar sköljer jag igenom det i duschen eller bara drar fuktiga händer genom det. När det är nytvättat har jag lite klegg i det – ungefär en enkronestor klick av nåt genomskinligt. Svårare än så är det inte!

Men inte var vi redo att lämna Sivia torg efter klippningen! Vi slank in på ”Luckan” och åt var sin pizza. Nu är mina hushållspengar – ja, nästan alla mina pengar – snart slut. Vilken tur att jag får hela 9 900 kronor  av a-kassan om typ tre veckor. Tjolahopp, liksom! Vad ska jag göra med alla dem???

Bussen hem gjorde mig illamående igen. Jag har nog fått ebola. Minst. Det är tur att vi inte är några partytjejer utan höll oss till vatten (Anna) respektive mjölk (jag). I kväll blir det Dicte, veckans nya höjdpunkt på TV4. Marknadsgodiset får ligga kvar i påsen för min del. Urrrrppppp….

Vi är varken ballerinor eller partytjejer. Tur att det finns handböcker för sånt ifall vi ändrar oss.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagsstänk

Ett inlägg om denna söndag.

---

 

Ett underbart ösregn. Åskovädret var inte fullt lika underbart.

Det var väldigt skönt att städa idag. Jag mår dåligt när det ser för jäkligt ut här. Och det gjorde det, jag lovar. Det var ett par veckor sen – om inte mer! – sen jag sist städade. Även om det var mulet väder, var det väldigt kvavt, så svetten rann. Sen kom äntligen regnet! Underbart! Och åskan. Lite mindre underbart. Det smällde och blixtrade så att fönsterrutorna skallrade, faktiskt. Riktigt läskigt. Jag drog ur ”allt” i teknikväg, för det har min personliga IT-support sagt att man ska göra. Inte vill jag att min fina, nya dator ska haverera…

Men underbart är, som bekant, kort. Ovädret var över på mindre än en timme. Några fjuttiga stänk så här på söndagen, bara. Alla sladdar åkte i igen, persienner och markis fälldes ner. Det blev soligt och kladdigt bums. Jag läste ut en underbar bok, den sista av mina födelsedagsböcker, och ringde mamma innan jag gav mig ut på dagens ärenden. Bland annat behövde jag tanka, för i morgon ska jag ju ge mig ut på biltur till en intervju i en annan kommun. Då måste jag ha soppa så det räcker. Solen hade då börjat steka igen, som synes…

Solen hade börjat steka igen.

Jag tankade och stegade sen över till hamburgerrestaurangen bredvid för att få mig nåt livs. Men på Max vid Fyra Mackarnas Hörn var det ingen ordning på varken kunder eller personal, så jag tröttnade faktiskt. Tog bilen och åkte till nästa hamburgerställe, vid en annan av de fyra mackarna. Där intog jag min söndagsmiddag bland svettblanka pannor, tjatiga ungar, gapiga morsor och jobbiga kompisar. Det var gott och jag blev mätt.

Chicken el Maco blev en OK söndagsmiddag à la Tofflan.

Av den här kvällen återstår nu att ladda om möjligt ännu mer inför i morgon. Och bli ännu mer nervös. Och sova ännu sämre än natten som var? Äh, nu ska jag tänka positivt! Det här är ju faktiskt inte det enda jobbet jag har chans att få just nu, så jag kan gott vara lite cool. Lite, i alla fall.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

FredagsMYYYS på Bokmässan

Ett humoristiskt inlägg med några stänk ironi. Och några droppar religiositet, by Jove!

Äh, jag bara skojar! Nån Bokmässa blev det inte för mig i år heller och fredagsMYYYS är för fjollor.

Jag har ätit middag och som den goda katolik jag skulle ha kunnat vara (ja, jag gifte mig nästan med en irländsk katolik en gång och då hade jag fått konvertera) har jag ätit fisk – såsom goda katoliker gör om fredagarna. Men när man ser bilden nedan kan man tro att jag var på väg att konvertera till nån religion där man dyrkar jasminriset… Det där röda ovanpå riset är för övrigt inte heller fisken utan små plommontomater.

Ris med tomater. Laxen ligger mest under riset, en bit är mun, dock. Notera åter min konstnärliga ådra – såväl mat som knäckemacka är Toffliskt dekorerade.

Man ska inte leka med maten, men håll med om att den blir roligare att äta när man gör ögon och näsa av tomater, mun av lax? Eller ritar ett bejbifejs i kaviar på knäckemackan?

Det där med bokmässan ljög jag lite om. Här i Uppsala har vi en egen liten mässa, inte katolsk, dock. Carina Burman föreslog bland andra mig för en stund sen på Twitter att vi ska bilda en Maria Lang-klubb. Av nån anledning råkar fru Lange ha många fans i den här stan… Oppositionskommunalrådet Szatmari Waldau (nej, hon är INTE släkt med Kristi brud!) är ett annat av fansen. Tål att tänkas på, tål att tänkas på, tål att tänkas på (jag mässar för att komma i bok-mässe-stämning)…

Vad mässar du om då? Vavavavavavavavavava??? (Don’t mess with me, bara…)

Livet är kort.

Read Full Post »

%&¤#/?!!! Typ…

Ja det går inte att skriva ut orden i rubriken, för då skulle  jag nog få lägga ner den här bloggen på grund av

foul language.

Men asså… I morse kom jag äntligen iväg till jobbet i tid, trots att jag pratade en stund med en granne innan jag hoppade in i bilen. (Ja, det finns ganska många grannar som pratar med mig nu för tiden – konstigt, jag som är så elak) Vad händer sen då? Jo, jag fastnar i bilkö efter bilkö efter bilkö. Först på grund av en långtradare med mjölk har råkat förirra sig in på smågatorna nära mitt hem, därefter på grund av alla lantbruksfordon som bara MÅSTE vara ute och köra i högst 30 km i timmen på 70-vägar –  i rusningstrafik!!! Mitt blodtryck steg till oanade höjder.

Samtidigt fick jag då lite tid att pyssla med annat i bilen. Det blev ju många och långa väntetider vid rödljusen, vill säga. Så jag startade om min krånglande Ajfån IGEN och nu fungerar den äntligen som den ska! Nog är det bra att Felia Telia försöker uppgradera till 4G, men det ställer till det en hel del eftersom nätet ännu är så dåligt utbyggt här ute i Bushen (=Uppsala, Sveriges fjärde största kommun). Jag har inte kunnat surfa, läsa jobbmejl, spela Wordfeud, Twittra, svara på sms etc på två dar nu – om jag inte har befunnit mig inomhus på jobbet, hemma hos mig själv eller hos Fästmön. Men själva grejen med en mobil är väl att man ska kunna vara just… mobil..? Eller har jag fattat fel?

Bajskorv. Så kan man sammanfatta min vecka.

För övrigt är jag så trött på krånglande saker, att jag höll på att slänga ut iPhonen genom fönstret. Men det får man förstås inte gör med statens egendom… Samtidigt tycker jag att det får räcka nu! Eller vad sägs om dessa förtretligheter som drabbat mig de senaste sju dagarna, förutom den krånglande mobilen, dårå?

• Kökssoffans botten ramlade ur i lördags runt lunchtid. (Fixades under stånk, stön och ett hundratal svordomar, med blessyrer på fingrar och armar som följd. Men det var HÄRLIGT att få banka med hammaren ordentligt och få låta lite en stund. )
• Jag tuggade på en kola så att en porslinskrona lossnade på lördagskvällen. (Fick tid hos tandläkaren på tisdagen och nu är tanden fixad – vilket gjorde en del hål i plånboken. Men tanden är hel igen.)
• Stor-Datorn ville inte starta som den skulle i söndags. (Jag har fått en laptop som back up, men Stor-Datorn lever faktiskt fortfarande! Fast om jag stänger av den lär den inte starta igen…)
• En persiennvridpinne pajade härom morgonen i min allra nyaste persienn som blev insatt när jag var nyopererad – det kanske är nån som minns att jag fick ett gäng tumörer utplockade ur mig i december??? (Jag fick på pinnhelveteten igen, men den går knappt att vrida. Lamellerna vill för övrigt inte sluta tätt så typ ”alla” kan se rätt in i mitt hem trots att persiennerna är nerfällda. Och det är ju tur eftersom det är så många som vill ha koll på vad jag håller på med.)
• Igår morse hade jag inget varmvatten hemma. I morse var vattnet så hett att jag skållade mig flera gånger. (Slipper tack och lov inläggning, bevare oss väl från att få flängörtbehandling!
• Skambudet har blivit ett ännu större skambud och nu är jag arg på riktigt. (Det värsta var att jag fick läsa om det i ett protokoll på intranätet, jag fick inte veta det på sedvanligt sätt – genom att man pratar med mig och förklarar att det handlar om att man måste spara pengar – för det är det det handlar om, har jag läst mig till.)

Men annars då? Nånting bra har väl ändå hänt de senaste dagarna också? Ja, ventilationsdonet i köket sitter äntligen fast som det ska. Och så har jag beställt tid för däckbyte på tisdag morgon och undersökning hos tandhyggan på onsdag vid lunchtid. Du får gärna hålla en tumme för att det inte händer nåt skit med bilen eller att tandhyggan hittar en massa saker i käften som måste åtgärdas. Jag vet att jag har en trasig tand som måste fixas, men det räcker. Vidare har jag sökt ett och annat väldigt lockande jobb. Det känns spännande! Och ja just det… Hälen är betydligt bättre!

Och idag ska jag luncha med en annan före detta kollega. Det kom ett sms i morse (när jag hade startat om Ajfånen kom det fram…) att vi antingen fick flytta fram lunchen lite på grund av jobb eller byta dag. Jag är flexibel. Jag gick med på att flytta fram lunchen en halvtimma. Jag tänker nämligen inte gå på nån p-hearing i eftermiddag. (Finns det verkligen inte nåt svenskt ord för det???)

Man kan kort sagt sammanfatta min vecka hittills som:

Bajskorv!

Så nu kan väl för 17 helgen bara bli bättre??? Hur har din vecka varit?

Livet är kort.

Read Full Post »

”Rökfri men tjock…”

Precis som rubriken är jag! Och rubriken har jag, passande nog för just den här dagen, lånat från lokalblaskan och en artikel (naturligtvis hade artikeln en tristare rubrik på nätet…) där. Enligt artikeln är en typisk svensk medelålders man rökfri men tjock. Kvinnor i samma ålder, däremot, är bara feta. Så jag är väl en svensk, medelålders man, dårå…

En sån här är jag, kanske… Jag har i alla fall dansat balett en gång i tiden och jag är medelålders, rökfri men tjock.

Idag är det åtta år sen jag blev rökfri efter att ha rökt så länge som nästan 30 år. Det är inte klokt! Så mycket pengar som har gått upp i rök, så mycket stank jag har spridit omkring mig, så mycket ohälsa jag har utsatt både mig och omgivningen för… Usch! Jag kan knappt minnas hur det var när jag rökte, men jag minns att jag var tillsammans med L då. När vi var hos henne fick jag slinka ner fem trappor ut på bakgården för att blossa. L själv snusade och det störde ju inte omgivningen nämnvärt. Men så en dag bestämde jag mig för att det fick vara nog. Jag gick till doktorn och bad om hjälp genom att be om ett läkemedel som hade fungerat året innan för min mamma – hon lyckades sluta med skiten rökningen efter 50 år! L blev nog lite inspirerad för hon slutade snusa. Ett tag, i alla fall. När vi nu ses, cirka en gång vartannat år, noterar jag en liten bulle under överläppen.

Jag tror att rökstoppet är det bästa jag har gjort. Hade jag haft barn skulle jag nog ha sagt att barnen var det bästa jag har gjort. Men nu har jag ju inte det – även om jag får låna Fästmöns barn då och då. Det är gott! Men… att sluta röka är nåt jag klarade av för mig själv. Och sen den dagen för åtta år sen har jag tagit ett enda bloss en gång när jag var på fest. Det var inte gott. Jag vet inte vad den där anti-rök-medicinen jag åt i sju veckor gjorde med mig. Det känns som om den klippte av den delen av min hjärna som ville röka. Nu tycker jag att rök luktar faaan, för att tala klarspråk. Jag vet också att även den mest inbitna rökare klarar av att sluta röka och jag kan verkligen inte förstå att den som röker inte vill sluta.

Titta på dig själv! Det ser ju faktiskt rätt löjligt ut med den där rykande pinnen i käften! Dessutom är det ju inte bara dig själv du skadar, din last påverkar också omgivningen. Du luktar illa när du röker, du luktar illa även när cigarretten inte är tänd, för det stinker om ditt hår och dina kläder. Ett rökstopp innebär även rätt så mycket bättre ekonomi… Efter en månad kunde jag köpa en ny madrass till dubbelsängen för 1 200 kronor. Det var så mycket jag hade sparat då. På den tiden. För åtta år sen. Idag sparar du säkert ännu mer.

Efter min kommande operation (jag fick ett brev igår…) ska jag ta tag i det här med vikten. Jag skriver det här nu, för alla att läsa, för då blir det svårare att backa för mig. Kunde jag sluta röka efter 30 år ska jag väl baske mig kunna gå ner 30 kilo?!

Livet är kort.

Read Full Post »

Prognoser, Stormoguler och lite annat

Det blev en halv påse chilibågar till Morden i Midsomer igår kväll. Sånt straffar sig. Uj, så det straffar sig. Det är nästan så att du skulle kunna känna stanken ända bort till dig. Men vilken tur att du inte gör det. Var väldigt glad för det och sniffa på den här vackra vinröda saken i stället. Nån som vet namnet på den? Jag är verkligen urusel på blomnamn…

Det poppar upp så många vackra blommor utanför jobbet varje dag. Nån som vet vad denna vinröda heter? 
Skrivbordsgadgeten säger 

Klart och soligt

Lokalblaskans väderprognos löd

Endast tunna moln

Inte mycket som stämmer med det jag ser utanför mitt fönster. Men det är varmt idag, nästan kvavt. En liten åskskur skulle behövas. Helst i kväll, så att jag tar itu med städningen i stället för att sitta vid datorn eller så.

I morse öppnade jag kuvertet som kom igår med posten. Min mamma kommer alltid ihåg! Kortet innehöll två trisslotter och jag är säker på att de inbringar vinster båda två. Skulle behövas nu till semestern… I kväll ringer mamma och nu måste jag pumpa henne på vad hon önskar sig. Foppatofflor snackade hon om sist, men det vägrar jag köpa för det är så fult!!! Och jag vill inte att min mamma ska gå omkring i nånting fult även om det bara är hemma. Det är ytterligare en födelsedag den här månaden, men jag har nån idé om ett hårt paket.

Mamma kommer alltid ihåg!

Ett hårt paket, för resten, det fick jag sms om halv åtta i morse. Hade blivit ganska sur om jag hade haft semester, men ingenting förvånar mig när det gäller klantföretaget, sedan 2005 ägt av Stormogulen bland Sveriges förlag. Det som en gång startades av ett gäng killar hemma vid köksbordet har inkorporerats av sagda Stormogul. En Stormogul som utan hänsyn lägger ner arbetsplatser och kanske möjligen erbjuder de anställda att flytta med 50+ mil. Nä, snacka om att ödelägga folks liv. Nog för att jag vill ha ett jobb och en lön, fast även jag har mina gränser och värderingar.

Klarade mig undan vägarbeten på väg till jobbet idag, men stora vägen här utanför har fått sin asfalt bortfräst på båda sidor under en lång sträcka som jag liksom bara måste köra på för att komma hem Gissningsvis kör de igång vid rusningstrafik igen, smart asses. Men innan jag kör hem ska jag arbeta lite, bland annat tillsammans med en studierektor.

Read Full Post »

Vitlök och halstabletter med mera

Det har snöat i natt. Inte mycket, men just så där så det täcker alla läskiga isfläckar. Man kan få ganska obehagliga överraskningar… När jag sen gav mig ut på vägarna föll ett isregn som nästan frös omgående på vindrutan. Dålig sikt och skithalt, alltså.

På jobbet står stakarna kvar i fönstren, men det skiter jag i. Nyss kom nån och hämtade min adventsstake här på jobbet. Jag går ju in på min näst sista arbetsvecka. Jag försöker slutföra saker och ting, men det är otroligt svårt när nån pratar i telefonen hela tiden ganska ofta med hög röst. Idag räknar jag med att få en del egen tid på kontoret i alla fall, både på för- och eftermiddagen. Förhoppningsvis får jag nånting gjort då. I morse möttes jag av en vidrig vitlöksstank. Denna har nu blandats upp med halstablett. Nån som förstår att jag lider?

+
Jag lider av denna kombination i min näsa… 

I kväll ska jag och Elias hänga. Han följer med Fästmön till jobbet och så svänger jag förbi och hämtar upp honom när jag har slutat. Vi har bestämt att åka till Mc Donald’s, det blir ju inte så ofta nu för tiden och jag vet att grabben uppskattar det. Vad vi hittar på mer, vet jag inte, men det blir ju inte så många timmar. Jag har lovat att skjutsa hem honom och hans mamma sen när hon har slutat arbetet och det blev uppskattat! Gissningsvis är de därför hemma före halv nio på kvällen i stället för efter klockan 21…

Fick ett mejl om att det ska vara avtackningsfika för mig på torsdag eftermiddag nästa vecka. Det är otroligt! På mitt förra jobb fick jag inte ens en kopp kaffe efter 23 års tjänst. Så ja, det är en trevlig och varm arbetsplats, detta. Det är med sorg jag lämnar den. Jag har funderat på att överklaga efter att ha blivit förvånad varje dag i en veckas tid, men jag har bestämt mig för att inte göra det. Jag går med högt huvud vidare till nya äventyr även om jag varje dag går igenom och tänker och funderar på varför jag inte dög den här gången heller. De skäl jag har fått känns inte alls övertygande, inte efter vad jag har upplevt i förra veckan. Men jag släpper det nu. BORTA!

Read Full Post »