Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stammar’

Visst sa jag nån gång att jag har börjat sjunga i bilen igen till och från jobbet? Tro nu för all del inte att jag är som en lärka om morgnarna. Visserligen vaknar jag tidigt och de flesta morgnar utan att klockradion dansar igång. Huset har ju en levande väckarklocka som brukar ge hals vid sextiden, vilket egentligen är en halvtimma innan jag ska upp. Men jag ligger väl på nån sorts stand by och sover lätt för jag brukar kliva upp mellan fem och tio över sex. Sen är jag som en zombie. Om jag ska göra nåt som kräver nånting utöver det vanliga robotbeteendet på morgonen måste jag skriva tydliga lappar. Det blir något bättre när jag har tvättat mig och fått i mig lite kaffe. Ändå brukar jag för det mesta lyckas låsa in Fästmön – eller mamma, när hon är på besök – genom att låsa båda låsen och peta ner piggen. Det innebär att låset måste låsas upp med två nycklar – inifrån. Eller utifrån, dårå. Men den som är inlåst är ju där inne. Min mamma lider av klaustrofobi (hon lider av ”allt”! Hon har för övrigt också bråck. Jag mindes inte om mitt bråck sitter på matstrupen eller magmunnen – mamma har bråck på båda ställena.). I mellandagarna uppstod en paniksituation när jag lyckades låsa in henne i bilen tillsammans med EL, kära sysslingens hustru, under tiden jag skulle in till blomsterhandeln för att köpa blomma till kära sysslingens mors grav… Jag blev helt enkelt utkallad till bilen och fick låsa upp.

Solen tittar fram mellan stammarna. Jag tog bilden i morse genom bilrutan när jag stod och väntade på grönt ljus.


När jag kommer fram till jobbet
är det inte alltid med hoppsasteg jag hasar mig in. Men nånting märkligt händer! Så snart jag kommer innanför luftslussen blir jag glad. Min fula nuna spricker upp i ett äkta leende. De första jag möter är städarna och vi hälsar alltid på varandra. De ler också alltid. Man tror att man har kommit till paradiset…

Denna onsdag, Mittwoch, mitt i veckan, ska jag utföra två intervjuer, en på morgonen, en på seneftermiddagen. Efter lunch får jag studiebesök av fakultetskommunikatören L och en prao. Mellan varven blir det lite webbande och intranätande samt jobb med kommunikationsplanen. Torsdag och fredag är hittills blanka, men jag vet ju hur det brukar bli.

På torsdag fyller för övrigt Fästmöns pappa 75 år. Och det märkliga är, insåg jag just, att även min före detta svärfar fyller år denna dag! Varför kommer jag ihåg såna saker???

Igår kväll segrade pizzorna över fiskbullarna till middag, så jag gissar att det blir fiskbullar idag i stället. Inga problem med det, jag gillar fiskbullar. Men efter att min magen har velat vända ut och in på sig de senaste veckorna unnade vi oss pizzor igår. Jag började ju knapra magsårsmedicinen igen efter undersökningen i måndags och nu är mitt liv drägligt igen. Det enda jobbiga är att magsårsmedicinen tar ut funktionen av två andra tabletter jag äter, men jag hoppas doktor Jan hör av sig snart och har en lösning på det. Vidare knaprar jag på piller som ska göra mitt blod bättre och jag känner mig piggare, i alla fall lite piggare. Påpiggandet går inte riktigt lika snabbt som jag skulle önska, men man får ju, som bekant inte allt man önskar sig här i världen.

Jag är mycket bekymrad över min Storasyster och om du är en snäll människa tycker jag att du går in på hennes blogg och ger henne en kram! Hon behöver det!! Och hon är värd alla kramar i hela världen såsom hon kämpar!

Read Full Post »

Det är märkligt, men jag har kommit på mig själv med en sak: jag trallar i bilen igen. Eller rättare sagt, jag skrålar med i hårdrocksstationens musik. Till och från jobbet har jag veritabla konserter. Undras hur mycket som hörs ut när jag stannar för att invänta grönt ljus, till exempel… Men jag kanske ska ge ut en sångbok med mina favoritmetallåtar så kan ju hugade i andra bilar vara med och tralla skråla. Då menar jag förstås passagerare, för förare ska naturligtvis ha ögonen på vägen, inte i Tofflans presumtiva sångbok…

Kanske ska ge ut en sångbok med Tofflans favorit-metal?


Dagarna går så fort!
Det är baske mig vår nu, även om det har varit lite lägre temperaturer. Jag minns inte när det var man kom in i mitt hem och spolade stammarna i lägenheten. Tror det var i februari. Tanken var att det skulle bli bra. Det tycker jag inte att det blev. Det är minst lika ofta stopp i avloppen nu som tidigare. Man undrar vad folk egentligen låter passera ner i stammarna. Det irriterar mig när ett arbete som borde göra saker och ting bättre inte gör det. Varför ska bostadsrättsföreningen betala för sånt här som uppenbarligen inte gett några resultat?

Jag skryter så ofta här på bloggen om att jag träffar intressanta människor. Nu sist träffade jag en kollega från före detta avdelningen. Avdelningen omfattar en spännande och heterogen skara människor som jag har den största respekt för vad gäller kompetens. Fasen vad de är duktiga! Nu har jag skrutit ännu mer om dem, men det är de värda. Därmed inte sagt att såna wild cards/jokrar som jag inte behövs. Jag tror nämligen på att att ett företags centrala kommunikationsavdelning ska jobba med just de centrala och övergripande frågorna, medan det behövs kommunikationsjokrar ute på fältet också. Här finns nämligen massor att göra och en central avdelning kan inte rimligen hinna med att serva alla våra institutioner. Det vore ju lite intressant om man funderade över detta i den organisationsöversyn som pågår just nu… Om Tofflan fick önska, alltså.

Efter jobbet idag ryker kalufsen och sen vet jag med säkerhet att jag dimper ner i TV-fåtöljen klockan 20 för att kolla in Antikrundan. I kväll sänds rundan från Rättvik. Jag hoppas verkligen att det inte dyker upp några avhuggna dalahästhuvuden

Annars när det gäller TV sörjer jag djupt att jag inte längre kan följa litteraturprogrammet Babel. Herr Förnumstig, som tidigare ledde programmet, är äntligen permanent utbytt mot Jessika Gedin. Henne är jag rätt nyfiken på. Det enda jag vet är att hon var ihop med Ola Lindholm en gång i tiden (fråga mig inte varför jag vet det) och att hon har rolig frisyr. Men tyvärr räcker inte detta för att jag ska slå ner röven på TV-tittartider som inte passar mig. Efter klockan 22 en vardagskväll är out of the question och före arbetstidens slut passar inte heller. Återstår SvT Play. Men det är så otroligt mycket sittande/stående vid datorn just nu att jag väljer att avstå. Sorry, men det kanske blir nåt enstaka program nån gång! Eller vem vet, jag kanske snart blir inbjuden till en intervju..?

Read Full Post »

Efter regn kommer solsken. Och idag på förmiddagen kom verkligen solen hit! Därför hamnade Promenad på agendan. Men först plingade jag på hos Tant och fick en pratstund. Har inte velat höra av mig förrän nu med tanke på min förkylning. Tant är ju liksom nånstans runt 85 bast…

Sen blev det ett varv här i området, med den tejpade mobilkameran i högsta hugg. Idag fotade jag bara lövverk…


Den här rönnen hade både gult och rött lövverk, men några bär såg jag inte till. Kanske blir en mild vinter, då..?

                                                                                                                                                         Att krypa omkring i förnan ingår när man ska fota löv.


Lövverk av okänd art, men blandat gult och rött.  

                                                                                                                                                              En del lövverk är verkligen enbart gula. Och för en gångs skull är gult inte fult – mot de svarta stammarna och grenarna!


Gult och svart är lönnens färg just nu.

                                                                                                                                                               En del träd är så där underbart blodröda. Men samtidigt omöjliga att fånga med min kamera… 😦


Det här höstträdet var blodrött – från vissa sidor. Tyvärr lyckades jag inte fånga det med min mobilkamera.

                                                                                                                                                      Björkarna är också helt gula i sina lövverk. Det blir spännande till den vita och svarta stammen.


Gult lövverk till björkens vita och svarta stam blir spännande.

                                                                                                                                                        Många buskar har otroligt vackra färger. Här hittade jag en som jag klev närmare på vägen hem – till ett skrivuppdrag!


Så rött och gult och bara väldigt vackert…

Read Full Post »

Trots den gråa dagen blev det en promenad idag! Notera att jag har kategoriserat detta inlägg som bland annat stoiskt, men även som epikuréiskt! För idag kände jag att jag inte kunde avstå från min lilla tur.

Fast… först strök jag, städade badrummet, städade duschrummet, städade toan och tvättade och hängde upp två maskiner (tvätten hängde jag upp, alltså, inte maskinerna…).


Det blev blågult i badrummet!

                                                                                                                                                      Tog så klivet över vägen, via soprummet och in i lilla skogen. Där hade det torkat upp rejält, men näckrosdammen såg mest smutsig ut – trots att en andtjejmaffia höll till där! Men det sägs att änder byter kön – från hanar till honor…


Näckrosdammen utan näckrosor men med smutsbrunt vatten och en andtjejmaffia!

                                                                                                                                                       Det hade som sagt torkat upp rejält sen jag var här sist, men Mount Nyby från i vintras har lämnat efter sig känslan av att befinna sig i De Tusen Sjöarnas Land…


Blött och björkar och Mount Nyby till höger som en gigantisk hög av sand.

                                                                                                                                                              Inne i skogen åt andra hållet fanns det också björkar.


Björkar i skogen.

                                                                                                                                                              Där fanns också mygg… Och vatten…


Vattenpölar mellan stammarna.

Myggen jagade ut mig ur skogen och jag fångade lite nyanser av grönt…


Olika nyanser grönt…

                                                                                                                                                         Blev tvungen att gå nära en liten blomma och fota också!


Det vita hundkexet bröt av mot det gröna.

                                                                                                                                                            Tog sen in på cykelbanan mot Blå området. Jisses, vilka sprickor där har blivit i asfalten redan!


En låååååååång spricka redan i den relativt nylagda asfalten.

                                                                                                                                                              På väg in i Blåa området blev jag bara tvungen att stanna och fota en av de vackra lönnarna.


Maffiga träd, lönnar…

                                                                                                                                                            Och nån hade tänkt på att även de små med vingar skulle ha en liten fin bostad i busken.


Vilket fint hus i busken!

                                                                                                                                                             Nån annan hade med några enkla penseldrag i gult gjort en grå vägg glad.


Så enkelt, men visst smittar leendet av sig?

                                                                                                                                                              Tog in en massa härliga dofter av jasmin och rosor, bland annat. Och utanför ett staket träffade jag på några riktiga skönheter.


En vacker, ljusrosa ros med knoppar stod utanför ett staket.

                                                                                                                                                         Några steg till… Sen fick jag backa. Var det pioner eller magiska rosor?


Magi vet jag inte, men en makalöst vacker ros i rosa och gult.

                                                                                                                                                           Gick vidare och sprang plötsligt på en allé.


Strama, raka träd i denna allé med gräs och vit klöver som golv.

                                                                                                                                                          Strax innan jag kom hem kunde jag inte låta bli att fota denna färgsprakande buske.


Vilken härlig röd nyans mitt i det gröna!

                                                                                                                                                       Dagens promenad var doftrik och skön, trots att regnet hänger i luften och att det blåser en kylig vind. Men jag känner mig så uppiggad, så nu kanske jag orkar gå och handla middag också…

Read Full Post »