Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘städmanisk’

Ett inlägg om midsommar.


 

Nä. Precis som rubriken säger:

Man behöver inte alltid göra som alla andra.

Midsommarstång Tofflans

Vår egen stång.

Idag är det midsommarafton. Massor av människor känner en massa måsten. Jag är inget undantag, för jag kände måstet att städa på förmiddagen. Inte för att jag är städmanisk utan för att det behövdes. Med fönster och dörrar ständigt på glänt kommer det in ganska mycket damm, nämligen. Fästmön skickade jag iväg till affären i Långtbortistan, nästan. Närå, hon erbjöd sig själv.

Nyduschad och renhårig sitter jag och doftar oliv. Nåt gott ska man väl smörja in sig med ibland. Om en stund ska jag ringa mamma och messa bonusbarnen. Anna ska göra röra nummer två till vår middag, nånting med matjessill, rödlök, ägg och äpple. Jag gjorde min röra igår kväll, den med ägg, lax, dill, grädde och andra nyttigheter.

Sillbord med färskpotatis, knäcke, stinkiga, goda ostar och röror samt öl och snaps tar vi framåt kvällen. På sin lilla shoppingtur inhandlade nämligen Anna nåt gott till lunch kaffet: vaniljhjärtan. Dessa måste provas före maten.

Jag har monterat vår egen midsommarstång. I år får den stå på köksbordet. Varken picknick eller balkongsittning blir det idag. Molnen hopar sig och utomhustemperaturen ligger på knappa 15 grader.

Hoppas du har det bra där du är! Och glöm inte bort det jag skrev i rubriken. För du behöver inte göra som alla andra, gör vad du själv vill i stället, så blir åtminstone du gladare (?) i själen. Jag önskar dig en fin helg – vare sig du firar Midsommar eller inte! Undrar om himlen är lika vacker i kväll som igår..?

Kvällshimmel 19 juni 2014

Kvällshimlen utanför mitt arbetsrumsfönster den 19 juni 2014. Bilden är inte behandlad på nåt sätt förutom att den är beskuren.


Att titta på himlen i kväll
är gratis! Gratis är det också att läsa min recension av Elisabeth Ohlson Wallins nyaste fotobok, Ack Sverige, du sköna…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lite städmaniskt inlägg med fokus på att suga ut julen.


Jag vet att många tycker
att jag är städmanisk. Har de som tycker det nåt problem med att jag städar, eller vad? Jisses, om jag vore seriemördare eller våldtäktskvinna, vore det problem på riktigt.

Nu håller jag på att städa ut julen. Och julmusten – och lusten – liksom sugs ur mig för att bland annat hamna i min dammsugare. Det började redan igår med att jag slängde ut granen. Alltså, det funkade inte att ha den kvar, för den barrade enormt. Annars tycker jag nog att julen inte ska slängas ut förrän till Tjugondag Knut.

Nästan tre timmar tog det lilla projektet igår. Sen åkte jag och hämtade Fästmön från jobbet, tog en tur till Himlen och så landade vi här i New Village. Jag lagade mat, vi drack vin och såg på Stjärnorna på Slottet. Jättetrötta kröp vi i säng redan vid 23-tiden. Så roliga är vi en lördagskväll.

Idag började Anna jobba klockan 13 och ska jobba ända till 21. Jättekul. NOT! Vi har knappt setts – i alla fall inte på tu-kvinna-hand – under alla storhelgerna. Men faktum är att vi hoppas på en ledig dag tillsammans i morgon. Vad ska vi hitta på hela den dan, tro? Tja, vi ska nog inte vara för säkra på att hon får vara ledig. Det verkar vara massjukskrivningar på hennes jobb just nu vad gäller all personal. Detta innebär att de som redan jobbar tvingas jobba ännu mer och ännu längre pass. Jättetufft läge, med andra ord.

Lite hoppas jag i alla fall på morgondagen, att vi får den, vill säga. Tänkte börja med myset redan i kväll och servera rödvin till kex och goda ostar, bland annat en trio cheddarostar köpta till jul, egentligen.

Tre små cheddarostar i trälåda

Tre små cheddarostar i en trälåda hoppas jag att vi får avnjuta i kväll.


Julen, ja…
Det var ju den det här inlägget skulle handla om… Idag bestämde jag mig för att ta bort juldukar och det mesta av julpyntet också. Jag menar, om jag ändå ska damma och dammsuga känns det lite fräscht att lägga på rena dukar.

Stortomtar, julkrubban med de sex vise männen, luciatåget, änglaspelet och deras kompisar åkte ner i i jullådan.

Jullådan

I jullådans botten ligger krubban och stortomtarna.


Det är nog inte bara barr
jag får gå och plocka de närmaste månaderna utan också kvarglömda tomtar, säkert. Men jag försökte få med alla småtomtarna och de smärre julfigurerna också.

Små julpryttlar

Små julpryttlar.


Nu är jag jävligt inkonsekvent,
tycker Vän af Ordning, men det skiter jag i. Jag lämnar nämligen kvar mina fina julfigurer som hänger i köksgardinen samt adventsstjärnor och dito stakar. De får sitta uppe en vecka till, för det här mörkret som råder är som en tung, blöt filt som behöver lysas upp lite grann.

Adventsstjärna i mässing

En av adventsstjärnorna som får hänga kvar ett tag till.


Riktigt färdig för dagen
är jag inte. Men jullådan är packad – förutom figurerna i köksgardinen. Jag har dammat och bytt dukar, hunnit med att telefonera med mamma (vi ringdes ”bara” två gånger igår…) Nu väntar ett varv med dammsugaren. Gissningsvis är det dags att hänga ren tvätt från dagens andra maskin efter det. Frågan är bara var…

Jag tänker ta en behövlig dusch och tvätta eventuella barr ur barret innan jag sätter mig ner och äter middag: stekta räkor szechuan (rester från i fredags). Sen ska jag bara floppa i bästefåtöljen och läsa min bok på gång. Vara lite leeedig. Min julmust är utsugen!

Vad pysslar du med då??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Alltså det finns ingen som är så klantig som jag! Det här med siffror har jag uppenbara problem med. Och min skenande dyskalkyli skapar konstiga situationer ibland. Nu har jag gjort det igen – jag har gjort en Annelie!

Igår kväll upptäckte jag att vännen Inna hade skickat ett sms för flera dar sen på min pensionerade mobil. Tänkte att jag skulle påminna henne om att jag har bytt mobil OCH nummer per sms, så jag slängde iväg detta, ganska sent på kvällen (typ sju minuter i elva):

Såg att du messat min gamla mobil. Den anv jag inte längre utan det är min tjänste-iPhone som gäller! Hoppas allt är bra o att du har haft goda dar i Stan! Kram fr Ulrika-Tofflan.

Får då följande till svar:

Ses imorgon hoppas jag!

Varpå jag svarade:

Va???

för jag hade ju inte gjort upp nåt med Inna om att träffas. Vi bor ju liksom på helt skilda platser i landet.

Detta svar inkommer:

Visst ska du komma och städa imorgon?

Nog för att jag periodvis uppfattas som städmanisk, men jag skulle ALDRIG åka tvärs över landet för att städa hos en kompis. Jag svarade:

Va? Vem tror du att jag är? Är detta inte Inna?

Då inser även personen i andra änden att nåt är fel och svarar:

Detta måste ha blivit alldeles fel! Inte heter jag Inna! Sov gott!

GAH, pinsamt var ordet! Fast lite konstigt att den personen kände en annan Ulrika-Tofflan. Men jag avslutar i alla fall med en ursäkt:

Förlåt så hemskt mycket!!! Jag heter s jag skrev Ulrika o trodde att jag hade messat en kompis 😳

Slutsvaret blev 

OK.

Jaha, så nu vet alla att jag INTE är att lita på när det gäller sms. Nu har jag i alla fall kollat upp Innas mobilnummer och lagt in det korrekta – det var en siffra fel. Så passa på att skratta åt Pucko-Tofflan rejält nu. För det är väl ingen annan som har klantat sig såsom jag? Huh??? Eller..? Skriv gärna en kommentar och berätta om du vågar!


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är inte mycket man pallar så här på fredagskvällen. Men jag stod faktiskt inte ut med mina dammiga golv. Kom ju på att jag har en alldeles underbar tingest i mitt städskåp – en swiffer! Jorå, även Tofflan kunde förr i tiden gå på TV-reklam. Det här städredskapet är emellertid toppen mot damm – själva tingesten är lätt, man kommer åt på såna där jobbiga ställen som under och bakom soffan och framför allt: den är tyst!

En swiffer.


Jag köpte min swiffer
för ganska många år sen och jag vet inte om den fortfarande finns att få tag på ute i handeln. Men bra är den och underskattad av mig! Nu har jag emellertid återfunnit i gömmorna och nu ska den få tjänstgöra ända tills trasorna tar slut. För frågan är ju om det finns nya trasor att köpa…

Ett annat favoritstädredskap jag har är den mindre dammsugaren som jag fick av mamma. Den älskar jag! Om swiffern fixar de dammiga golven, fixar dammsugaren de smuliga golven.

Ett favoritredskap.


Men…
och det är nu snart jag kommer till poängen med det här inlägget… Så här på fredagskvällen är man ibland så trött att man bara vill grina. Då plockar jag fram en Snickers och…


Nej det gör jag INTE! Jag tog mig i kragen och gick ut med sopor. Som belöning skulle jag hämta in ett par starköl för att ställa på kylning. Det var då jag insåg att jag verkligen inte är städmanisk – trots att jag försöker ge sken av det. Ölplattan står nämligen i förrådet. Och i förrådet är det så fullt att det bara finns en ruta om typ 30 cm² att stå på. Resten är belamrat. Från golv till tak, till och med på väggarna.

Nu ska du faktiskt inte få se eländet, men däremot denna påse som grannen, som jag delar förrådsrum med, har ställt utanför sitt förråd. Jag fick mig ett gott, internt skratt när jag såg texten, för mitt förråd ser allt annat än GREAT ut…

”You look great…” OBS! Det är grannens påse och grejor runt om som faktiskt står på gemensamt utrymme i förrådsrummet. Men med tanke på att de är fyra och jag en tycker jag att det faktiskt är OK om de tar det utrymmet… 


Kanske borde jag ställa mig
på nån bakluckeloppis nånstans nån gång och försöka kränga en del saker. Mycket är det nämligen inte fel på. Jag har till exempel

  • gamla vinterjackor (för små/trasiga dragkedjor)
  • ett par mattor (fel färger för mitt hem)
  • uppslagsverk (från 1800 kallt)
  • blomkrukor (till förbannelse…)
  • en massa ungdomsböcker, typ Kitty, Tvillingdeckarna, Fem med mera (och till och med mammas gamla Kulla-Gulla och pappas Bill-böcker…)
  • delar från ett par tidigare perkolatorer (reservdelar!)
  • en gammal dator (jag orkar inte bära ut den till kärlet för elektronikskrot)
  • pärmar från studietiden (massor av bra papper om krukskärvor från Kreta och Gustaf Fröding, för att ge dig ett hum om bredden)
  • leksaker (som jag av nåt skäl skaffat mig som vuxen – förutom den gamla Televinkendockan från 1960-talet)
  • bordtennisracketar (spelar jag nu för tiden? Nej.)
  • badmintonracketar (spelar jag nu för tiden? Nej.)’
  • lovikkavantar (jepp, hemstickade, som mammakusinen B:s mamma har stickat. Tyvärr är det hål i samtliga…)

… med mera. Ja jisses… Bakluckeloppis var det. Och ”you look great”… Handlar inte om mitt förråd, inte…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, jag vet! Det finns många som anser att jag är städmanisk. Men… nu varnar läkare för toasnusk och då måste det ju vara befogat, eller? (Det räcker liksom inte med att Tofflan tycker att det är snuskigt med skit…):

Den som spolar med locket uppfällt sprider bajsbakterier, partiklar som kan spridas upp till fem meter!

Urrrrk! Stängt lock rekommenderas alltså när man spolar. För annars sprider du skiten till handdukar, tandborstar och annat som du har i närheten.

Men det finns mer snusk på toa. Här är några saker du bör tänka på innan du agerar…

  1. Använd inte andras handdukar. Du kan få vårtor, utslag och fotsvamp!
  2. Återanvänd inte smutsiga kläder från tvättkorgen. (Säger sig väl självt, eller?)
  3. Tvätta händerna när du har varit på toa. Eller vill du ge dina bakterier till andra???
  4. Fäll ner toasitsen! Tarmbakterier skvätter liksom…
  5. Använd inte andras tandborstar. Om du inte vill få deras infektioner, förstås…
  6. Använd heller inte andras rakhyvlar eller rakapparater. Bakterier frodas på bladen och fäster gärna i små sår som kan uppstå när man rakar sig.
  7. Tvätta de kroppsdelar du kissar och bajsar med. Det är liksom fräscht…

 

Read Full Post »

Till Företaget

Kära nån!

Det är jag som är Tofflan och jag tycker att ni ska ge mig ett jobb hos er. För jag är en nitisk arbetare, envis och fokuserad och ger sällan upp. Även om jag ser världen i svart vissa dagar tar jag mig strax upp tack vare min sjuka humor. Den som många tycker är så eeeelak.

Jag är väldigt duktig på att blogga, mycket och ofta, men jag vet inte om jag alltid har så mycket budskap i mina inlägg. En del inlägg är mest gnälliga, ärligt talat. Men jag kan faktiskt inte leva utan att få skriva. Så är det.

Under många år har jag jobbat och slitit, de flesta av åren för en skitlön minimal lön. Men jag har ändå alltid lyckats betala mina räkningar, vilket bara det är ett under i sig på en landstingslön.

Tjurig och envis, surmulen och fokuserad är jag. Det beror nog på att jag är så himla tjock och ful och får finnar och fett hår trots att det är typ 30 år sen jag var tonåring.

Bil kör jag som en gudinna, jag kan ALLA trafikregler, till skillnad från resten av idioterna människorna som är ute på vägarna.

Jag tycker inte om barn, men jag har fyra bonusbarn som jag förstås gillar att plåga, reta och sno lördagsgodiset för. Ibland händer det att jag är snäll mot min mamma och ringer till henne. Annars är jag som sagt mest elak.

När jag inte bloggar, pratar i telefonen med mamma, klämmer finnar, krafsar mig i öronen eller är elak brukar jag städa. Jaa, man kan lätt säga att jag är städmanisk och att dammsugaren är min förlängda arm, dammvippan min spira och den lilla hushållshättan min krona.

Utan böcker kan jag inte leva och jag köper hellre böcker än morötter. Ibland gör jag böcker också – med varierande resultat. Avslutningsvis en bild på min favoritbok:


En fin receptsamling.

                                                                                                                                                             Nu får jag väl ett fint och välbetalt jobb hos er? Det vore bussigt annars blir jag nämligen vräkt vid nästa månadsskifte. Och det är liiite för kallt att sova utomhus eller i bilen än så länge.

Hoppfullt, med snorkråkor i näsan och slem i halsen

Tofflan, the One and only

Detta inlägg inspirerade mig Nurse Rached och Fästmön till att skriva.

Read Full Post »

Äntligen var det dags för säsongsstart på Kanal 5 av Desperate housewives! Som jag har väntat! Det är nämligen den ENDA serie jag följer – och har följt sen starten! Nu väntar 22 nya avsnitt.

Kvällens avsnitt börjar med att Paul Young återvänder. Paul var gift med berättarrösten, Mary Alice, som tog livet av sig och som var kompis med de andra hemmafruarna. I samma veva har Susan och Mike tvingats flytta av ekonomiska skäl. Gabrielle och Carlos får var och en veta var sin obehaglig hemlighet som de vill dölja för den andra. Orson lämnar Bree, som ju också har blivit av med sitt företag. Och Lynette får besök av sin stenrika kompis från college, Renee. Men är hon så lycklig trots alla pengar? Carlos ser mycket förändrad ut, fast kanske handlar det bara om att hans skägg är borta..?


Bree är min favorit – och enligt testet är jag mest lik henne också!

                                                                                                                                                Intrigerna är tillbaka! Framför dig har du härliga tisdagar på Wisteria lane med de desperata hemmafruarna och deras familjer. Vem är för resten din favorit? Min klara favorit är Bree. Hon är elakast och ambitiösast – och mest städmanisk.  Och kolla i det här testet vilken hemmafru du är!

Read Full Post »