Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘spränga’

Ett listigt och vänligt inlägg.


 

Två lappar

Två lappar – som egentligen är två viktiga listor.

Nu på morgonen har jag sammanställt och skrivit ut två viktiga listor. Man kan tro att två lappar inte innehåller nåt väsentligt. Men att tro är att icke veta! Jag vet. Och FEM vet.

Idag får jag besök av en god vän som kommer med tåg. Vi har siktet inställt på viss forskning och det är det jag ska ha lapparna till. De innehåller synnerligen väsentlig information. Tyvärr kan inte FEM vara med. Så jag ska hjälpa henne lite. Det är det minsta jag kan göra efter tvåkilospaketet som nästan sprängde min postbox igår!!!

Att åka in till stan är alltid en sorts äventyr för mig. Man vet aldrig vem man möter som inte hälsar – eller träffar helt apropå i ett gathörn efter tio år och som man får världens goaste kram av. Båda sakerna kan hända. Jag är öppen för alla scenarier. Kanske till och med så öppen att jag framöver ringer det telefonnummer jag fick igår. Om jag vågar. Lite skraj är jag allt. Så tills vidare håller jag mig till manus och mina viktiga listor. Och vänner. Riktiga vänner och familjen är alltid viktigast!

Vi hörs senare!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om första delen av en TV-film.


Jag gillar Anna Janssons böcker
om gotländska polisen Maria Wern. Men det blir inte alltid bra när böcker filmatiseras. Inte ens för TV. I kväll visade TV4 första delen av Maria Wern: Svart fjäril. Och vad tyckte Åsikts-Tofflan om den???

Maria Wern

Maria Wern. Eller Eva Rööse, dårå, som spelar Maria Wern i TV-filmerna.


Maria Wern: Svart fjäril
är baserad på boken med samma namn, men också på boken Pojke försvunnen. Jag har läst båda, men jag läser ju ganska många böcker, så jag minns inte handlingarna.

Dagens filmdel börjar nästan så gott som genast med ett mord med en plastpåse och en explosion. Ytterligare mord och explosioner följer. Polisen tror att mördaren vill dölja eventuella spår genom att spränga brottsplatserna i luften. Hela tre människor tas av daga i afton. Eftersom modii operandii är lika – trots att ett av morden sker i Jönköping – försöker polisen hitta nån gemensam nämnare. Vid slutet av kvällens program var ingen sån upphittad. Däremot syntes ”fel” person besöka en begravning…

Fortsättning följer i morgon. Men detta första avsnitt får högt betyg, för spännade var det!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

En bokgalning måste ju naturligvis titta på SvT:s premiäravsnitt av Bibliotekstjuven, som gick i afton. Och visst handlar det om böcker – men ett gräsligt sätt att tjäna pengar på att stjäla ovärderliga böcker…


Bibliotekstjuven himself, John Maneus.

                                                                                                                                                     John Johansson är litteraturvetaren som har doktorerat på Karlfeldt och  kommer från tämligen knappa förhållanden. Första intrycket av honom är en man som känner sig fruktansvärt underlägsen. Han har svåra ekonomiska problem och när en lånehaj tillsammans med en muskelkille kommer och hämtar prylar i hans hem bestämmer han sig. Han ska sno värdefulla böcker från Kungliga Biblioteket där han arbetar och sälja dem.

Det här första avsnittet börjar lite trevande. Gustaf Skarsgård spelar med bravur den läskige och lite märklige John. (En ganska annorlunda roll, för övrigt, än den han hade i Patrik 1,5, en film jag såg ganska nyligen.) John, som i ena stunden har nån sorts storhetsvansinne och uppträder ytterst arrogant, främst mot sin hustru, för att i andra stunden bli en ynklig figur som söker sin frus stöd genom att greppa hennes hand vid middagsbordet på Riche.

Serien är en dramatisering som baserar sig på verkliga händelser. År 2004 sprängde en chef vid Kungliga Biblioteket sig själv och sin lägenhet sedan han blivit avslöjad som tjuv. Mannen hade stulit ovärderliga böcker och sålt dem vidare.

Lite segt började denna serie i tre delar. Eller som sagt, trevande. Vi får hoppas på lite uppryckning. Medelbetyg blir det än så länge.

Read Full Post »

Som alla underbara sagor tar även en semestertripp slut… Idag var sista dagen för oss. Vi avnjöt sedvanlig, härlig hotellfrukost och knatade sen upp på rummet för att packa och vila lite. Man blir, ärligt talat, ganska trött och slut av att äta frukostbuffé…

Mitt ben fick nån sorts ryck och började spränga och göra riktigt ont, så jag låg och grinade en stund på hotellsängen. Inte för att det hjälpte, men sen försökte jag slappna av och köra min sedvanliga smärt-släppar-grej – och det funkade faktiskt rätt bra.

Idag var det inte lika hett som igår, men nästan. Vi överlevde t-banan in till stan. Rullade sen upp på Drottninggatan för att kolla Världens Längsta Bokbord. Det var lite svårt att ta sig fram med full packning…


Vi var liksom inte ensamma om att försöka kolla in Världens Längsta Bokbord…

                                                                                                                                                            Jag erbjöd mig att passa packningen medan Anna kastade sig in i vimlet. Upptäckte att vänliga Fru Hatt hade messat och svarade några rader på det. Tyvärr hann vi inte träffas den här gången, men det går ju tåg rätt ofta mellan våra hemstäder.


Anna, vars huvud anas vid den röda pilen, shoppade en kul bok om 1960-talet.

                                                                                                                                                            Vi pallade inte med nån lång stund på Drottninggatan utan rullade ner till Centralen. Jag passade åter igen packning, medan Anna-stackarn köade för att inhandla biljetter. Det var som att stå i en bastu – med kläderna på, sa hon ungefär efteråt. Vi vet att det finns automater på perrongen, men jag litar inte på kortbetalningen eftersom jag sett folk bli av med pengar och Anna hade inte sitt kort med sig. Efter biljettinköp blev det dags för inköp av nåt drickbart och sen hoppade vi ombord på tåget.

Anna blev förtjust i en mörkhårig yngling med dator som hade känslig mun. Ja ynglingen, alltså, inte datorn. Själv tyckte jag att han hade platt frisyr och läskigt långa naglar. DESSUTOM kollade han in min röv när jag lyfte ner min resväska från hyllan. Bara det…

Bussen hem kom i bra tid och där var inte nån trängsel, skönt. Vi packade upp och jag ringde mamma innan vi for ut en tur till Förorten. Även Tokerian fick ett besök, för i kväll blir det middag hemma och i morgon bitti blir det minsann ingen hotellfrukost…


Så här sur blev Anna när hon kom på att hon inte får nån hotellfrukost i morgon bitti.

Read Full Post »

Fy vilken trist dag! Vädret blev kanon, trots att morgonen var kall, men jag är seg som kola och orkar ingenting. Förmiddagen ägnade jag åt att stryka, lyssna på två sommarpratare – se separata inlägg! – och blogga. Tog mig sen i kragen och åkte till apoteket för att hämta ut salva och köpa alsolsprit, ta ut pengar samt handla middag på ICA Heidan. Kom hem helt slut. Och uttråkad. Har försökt vila, men det spränger i låret och bultar i knutan och jag vill vara pigg och alert och uppe på benen – inte ligga som en hundraårig padda.


Dagens viloläger. På kudden med kronan vilar jag Onda Lårkan. Notera påsen med Vanilj-jätte-kex. (Varför heter de så? De är skitsmå!..) Har tuggat i mig innehållet. Väldigt praktiskt att göra det på sin gästsäng, eller hur (med tanke på smulorna)?

                                                                                                                                                       Ringde mamma förut och nu börjar hennes förkylning bryta ut. Hon var ungefär lika pigg som jag. Fast skillnaden är att hon är 75 och jag 100 48… Jag är trött på att vara trött och seg och inte orka!

Anna har messat flera gånger under dan. Det var min önskan, för då känner jag att jag är med lite. De hann precis att se dagens sista delfinshow. Om en timma, ungefär, går deras buss till Stockholm igen. Är spänd på hur de gillade delfinerna och safarin. Safarin åkte de med samma buss de kom i. Det måste ha varit urhäftigt!

Har plockat lite bland böckerna i mina hyllor. Hyllplanen börjar snart ta slut, så jag försöker hitta bättre lösningar. Fast jag lyckats inget vidare. Nu har jag suttit uppe i tio minuter och vill bara lägga mig, så det är väl bäst att jag lyssnar på denna skröpliga kropp.

Read Full Post »