Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘spöregn’

Ett post Pride-inlägg.


 

RegnbågsflaggaVårt Stockholm Pride 2015 bestod av paraden igår på eftermiddagen samt Pride Park resten av eftermiddagen och kvällen igår. Vi köpte biljetter i vintras när de bara kostade 400 spänn styck – vad ett dagpass kostade igår. Vi hade säkert andra förhoppningar då om årets Pride, men det räckte faktiskt för min del med det som blev. Fästmön bjöd dessutom på en hotellnatt vid Globen och det var skönt att behöva komma hem till Uppsala mitt i natten. Tack, sötnos!

I år fick vi sällskap med Jerry till och i paraden. Det är säkert en och annan som har synpunkter på att just vi tre gick tillsammans. Det får stå för dem. För oss kändes det helt rätt. För mig personligen kändes det som att den kraft och den energi vi har lagt ner på att ha bra och vettiga förhållanden mellan alla parter i familjen har gett fint resultat. Dessutom har vi väldigt trevligt tillsammans, vi tre.

Paradstarten var vid gräsliga Mariatorget, en fruktansvärd plats att försöka bringa ordning bland tusentals människor. Vis av erfarenheten (paniken var millimeternära förra året för min del) gick vi till Hornsgatan. När vi så småningom klev in i ledet hamnade vi nånstans mellan RFSU och Regnbågsfamiljer. Det var en OK plats. Som vanligt solbrände jag nacken och som vanligt var det antiklimax när vi kom fram till målet, Pride Park, det vill säga Östermalms IP. Där var det så dött det kunde vara, så det är tur att vi är bra på att roa oss själva. Inte ens några bra artister var det på kvällen. Maten var god, men vis av erfarenheten IGEN vägrade jag hårdnackat att betala med kort – vilket inte var helt uppskattat av personalen vid 7-ElevenDär tog man emot mina kontanter, suckade och frågade vid båda tillfällena jag handlade om jag verkligen inte kunde betala med kort. Nej, det kunde jag inte. Ingen annan klagade.

Efter ett par öl, lite mat och inköp av godisremmar fick vi nog och åkte hem till hotellet med trötta ben och onda fötter. Ett par ”kändisar” träffade vi i parken, nyktra, tack och lov. Roligast var det att se Mona Sahlin – hon är den politiker som jag alltid har sett på Pride – och så Kommunalrådet, förstås. I år träffade vi ingen som var påträngande eller som vi helst hade velat undvika. Min panik höll sig tack och lov borta.

Bäst av allt var att jag inte gjorde av med särskilt mycket pengar. För på lördag åker vi till Stockholm igen – det är då Anna har ordnat två gratisnätter på Clarion Hotel Stockholm åt oss! Vi ska strosa på stan, jag har ett par ärenden, Anna har ett par ärenden och sen ska vi bara vara tillsammans lördag till måndag. Men inte nog med det… Anna har köpt biljetter åt oss till Sarah Dawn Finer på Parksnäckan här i Uppsala på fredag kväll. Det ser ut att bli lika fint väder då som igår på paraden! Och medan jag har skrivit den här texten har det åskat och spöregnat och spruckit upp – solen är här igen och himlen är blå och nästan molnfri. Jag har mobiltelefonerat med en kompis och ska strax ringa mamma.

Men först ska jag lägga ut några bilder som du får titta på här:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Men vad har DU gjort i helgen när du inte har kunnat roa dig med min blogg??? Skriv gärna några rader och berätta, för nyfiken är jag fortfarande!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om tokigheter i tillvaron.


Det är mycket i tillvaron
som inte är riktigt… OK. Som till och med är rent bort i tok. En sån grej är vädret. Idag har det till exempel varit flera olika sorter, som

  • mulet
  • klarblå himmel och hög, kall luft
  • soligt och varmt
  • spöregn
  • solregn
  • åska och spöregn

När jag satt i bilen och väntade på Fästmön utanför hennes jobb i eftermiddag var det solregn. Det regnade ganska stora droppar, men solen var framme samtidigt och jag var tvungen att ha solbrillorna på.

Skuggor av regndroppar på bokuppslag svartvitt

Solen gjorde skuggor av regndropparna på mitt bilfönster i boken jag hade uppslagen.


En helt annan sak
som är bort i tok är hur en människa kan ägna sig åt att förfölja en annan människa i över tre och ett halvt år. Man behöver nog söka hjälp då, tror jag, för inte är det nåt friskt beteende.

Fler bort i tokar är energislukare. Jag känner mig mycket nöjd med att avveckla dessa från mitt liv. En del steg för steg, andra direkt. För ingen ska nånsin sätta sig på mig igen. Det var länge sen jag tog emot skit oemotsagt. Och för var dag som går minskar dessa människors betydelse. Deras åsikter om min person är just deras åsikter. Inte nödvändigtvis nån annans eller sanningen. Kloka saker som Pe fick mig att fundera vidare på idag. Funkar hans strategier på tonåringar torde även tanter förstå dem… Tack!


Livet är kort. Allt och alla är inte bort i tok. Tycker jag, dårå.

Read Full Post »