Spökskrivare och braskrivare

Ett litterärt inlägg.

---

 

Inte ett citat i den här boken är äkta.

På onsdagen blev det ett himla hallå plötsligt kring boken om Zlatan. Du kanske har hört talas om den, till och med läst boken? Dess korrekta titel är Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia och den som har skrivit boken är David Lagercrantz. Tycker du att det låter konstigt? Jag menar konstigt att en bok som heter Jag är… inte är skriven av jaget? Ärligt talat gör jag det också, men det är faktiskt ganska vanligt att kända personer tar så kallade spökskrivare till hjälp när de ska skriva om sina liv. Zlatan har dessutom med all säkerhet råd att anlita nån annan för jobbet att skriva sin historia.

Men den här boken kom ju ut för ett tag sen, redan 2011. Varför allt rabalder igår? Jo, David Lagercrantz föreläste på årets Hay Festival i Wales (en sorts bokmässa) och berättade då bland annat att han inte har några äkta citat av Zlatan Ibrahimovic i boken. I The Telegraph säger David Lagercrantz att han satt med Zlatan Ibrahimovic i 100 timmar för att kunna skriva boken. David Lagercrantz anser däremot inte att han har ljugit trots att han ville skapa en illusion av Zlatan Ibrahimovic.

En lek med ord och sanningar, i mina ögon. Trovärdigheten sjunker ner till noll. Fast det gör inte så mycket i det här fallet, för en bok om sport och idrott skulle jag inte läsa eftersom ämnet inte intresserar mig. MEN… mer bekymmersamt är det att David Lagercrantz har fått uppdraget att skriva den fjärde boken i Stieg Larssons Millennium-serie. Manus är visst redan klart och utgivning planeras till augusti. Det vete 17 om jag är så intresserad av att läsa den nu.

Sist sjöng koltrasten i skymningen, nästa gång skriver Linda Olsson om mord på bibliotek.

En riktig författare och en braskrivare däremot är Linda Olsson, som jag upptäckte genom mamma. Hon debuterade för nio år sen med boken Nu vill jag sjunga dig milda sånger. Sen dess har hon skrivit flera bra böcker, nu senast I skymningen sjunger koltrasten. Den här gången skriver Linda Olsson en thriller tillsammans med Thomas Sainsbury som pseudonymen Adam Sarafis. Boken skrivs i Nya Zealand, där Linda Olsson bor, och är tänkt att bli första delen i en trilogi. Det är även i  Nya Zealand som handlingen i boken utspelar sig, en handling som inleds med en död ung man på ett bibliotek. Boken kommer på svenska i augusti och Adam Safaris, det vill säga Linda Olsson och Thomas Sainsbury, kommer till bokmässan i Göteborg. Boken kommer också upp på min att läsa-lista!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Fem i topp!

En välgörenhetsorganisation – okänd vilken -som arbetar för att främja flickors läsning har låtit göra en undersökning om barns favoritböcker genom tiderna. Och i topp ligger Fem-böckerna av Enid Blyton, en författare jag nyligen såg en dramatiserad film om!

Så här ser de flesta av mina Fem-böcker ut utanpå. Bilden är lånad från den förträffliga bloggen om Kitty Drew! 

Enligt den okända välgörenhetsorganisationen går 75 miljoner flickor i världen inte i skolan. Så många som 80 miljoner unga kvinnor mellan 15 och 24 kan inte läsa eller skriva. I förhoppning om att råda bot på detta lanserar man nu en app där människor kan donera en elektronisk bok till flickor ute i världen. Jag undrar i mitt stilla sinne om flickor som inte kan läsa eller skriva eller går i skolan har tillgång till mobiler eller datorer och andra såna tillbehör. Men det kanske de har…

Åter till undersökningen! Den visar att Fem-böckerna är barnens favoritböcker. Böckerna om Julian, Dick, George, Anne och hunden Timmy säljs fortfarande i över en halv miljon exemplar varje år i Storbritannien. Enid Blyton skrev flera böcker om olika konstellationer barn som upplevde äventyr och mysterier, men de 21 Fem-böckerna är popuärast. Böckerna gavs ut under 20 år, med start 1942. Enid Blyton var mycket produktiv som författare, det lärde jag mig av filmen. Men hon har också blivit ganska kritiserad genom åren. I filmen fick jag veta att hon bland annat beskylldes för att ha en spökskrivare, att hon alltså inte skrev böckerna själv. Dessutom har hon fått kritik för stereotypa könsroller, rasism, och förakt för arbetarklassen. Därför har förlagen, både i Storbritannien och utomlands, ”tvättat” en del av hennes böcker. Omslagen har förnyats och lite så. Lite synd,  för jag tycker att man ska läsa Fem-böckerna som en bild av en tid som var. Ungefär lika knäppt som att anmäla Tintin-böcker för rasism. För övrigt föredrar jag också kapten Haddocks grövre språk i de äldre utgåvorna!!!

Topp tre-böckerna i undersökningen blev

1. Fem-böckerna (30 procent)
2. Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl (22 procent)
3. Häxan och lejonet av C S Lewis (19 procent)

Read Full Post »