Interpoolande med polare

Ett inlägg lite på sniskan.

---

 

Jag tar att jag vaknade med huvudvärk och protesterande mage. Värt efter några timmars umgänge med några före detta kollegor. NK* och jag strålade samman lite tidigare. Det blev en härlig pratstund. En sån stund som jag har saknat oerhört de här senaste två veckorna. En stund när vi uppdaterade varandra om… ”allt”. Så ja. Värt. Värt att vakna med huvudvärk och en mage som kämpar med att försöka bryta ner cole slaw och halloumiburgare… Det var så oerhört skönt att få vara… lite på sniskan en stund igår kväll…

Lite på sniskan på väg hem…

Det var en annorlunda konstellation i övrigt som strålade samman igår. Sex män och två kvinnor som mest samtalade på engelska och åt och drack på Interpool vid gågatan i Uppsala. Det är alltid så spännande med… udda blandningar av människor. Jag kände igen alla, men jag hade inte mer än hälsat på somliga…

När NK och jag anlände var det fortfarande ljust ute. Stället var stort och ganska tomt, men fylldes snart upp av after workande arbetskamrater. Vi höll på att missa kollegorna där vi satt vid biljardborden. Kollegorna hade bänkat sig vid middagsbord i andra änden av lokalen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag sänkte fyra Eriksberg, det vill säga två liter öl. Halloumiburgaren med tillbehör såsom cole slaw var underbart god och portionen stor – liksom priset. Men det var helt OK. Servicen var på topp, personalen trevlig och tillmötesgående och stämningen på stället trivsam och avslappnad. Hit ska jag gå igen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag lämnade byggnaden med ett minne och ett visitkort rikare. Uppsala by night kändes nästan… spöklikt… Jag tog några bilder, men varken fotograf eller mobilkamera förmådde skapa storverk. Har du möjlighet kolla i stället in @renlerphotography på Instagram! Tack Olga för ett bra initiativ och en fin kväll!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Kaffe på sängen och lite läsning för att få tillbaka färgerna.

Min lördag har börjat med sedvanligt kaffe på sängen och en stunds läsning, allt för att försöka få tillbaka färgerna. Jag förstår inte hur jag kan vara så lugn som jag är, för en timme innan jag skulle åka ner på stan igår fick jag ett telefonsamtal som rörde upp massor av känslor. Och även om jag inte ska ta ut nåt i förskott hoppas –HOPPAS – jag att den där flaskan Gula änkan har legat tillräckligt länge på kylning. Det vore inte helt fel att få öppna den snart. Idag blir det emellertid inte. Jag nöjer mig bra med Fästmöns sällskap, grillad kalkon och ett svindyrt Amarone.

Ha en fin fortsättning på helgen!

*NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Skumtimmen

Ett inlägg om en film.

---

 

En av mina svenska favoritförfattare är Johan Theorin. Jag har nog läst alla hans romaner och fängslades genast av spänningen med en aning övernaturliga inslag i. I kväll visade SvT Skumtimmen (2013), baserad på boken med samma titel. Det var självklart att jag skulle titta.

Filmen handlar om Julia som aldrig riktigt har förlåtit sin pappa Gerlof för att han inte höll kollen på Julias son Jens. Jens försvann för 21 år sen, men nån kropp hittades aldrig. Det sades att han hade drunknat. Eller också mötte han den mystiske Nils Kant, mördaren som återvände till Öland – i en kista.

Det är nästan lite skönt att det för en gångs skull inte är Gotland som är ön för otäckheterna i kvällens film, utan Öland. Skämt åsido, öar är spöklika och Johan Theorin lyckas genialt fånga det i sina böcker. Lika genialt hade inte Daniel Alfredson regisserat den här filmen. Skådespeleriet var dessutom bitvis väldigt platt.

Toffelomdömet blir medel – och då är Tofflan snäll.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Den unge Morse: Nocturne

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Lewis och Morse… Men i begynnelsen var Den unge Morse. En ny säsong av den senare startade i förra veckan. Nu i kväll såg jag den andra, långfilmslånga delen, Den unge Morse: Nocturne. Serien är alltså en så kallad prequel till både Morse och Lewis och visas på SvT1. Jag spelade in den igår på DVD-hårddisken och tittade i kväll.

Den unge Morse himself.

Det är 1966 och fotbolls-VM. Alla följer evenemanget via TV eller radio. Utom Morse, förstås. Han jagar bovar och banditer. Eller rättare sagt mördare. En äldre man mördas på ett museum. Detta leder polisen till en flickskola som tycks vara hemsökt av spöken. Morse gräver i historien och inser att att några barn och deras barnflickor blev mördade i det som nu är flickskola, men då var ett hem. Hundraårsdagen för dådet närmar sig och även nutida (det vill säga år 1966) flickor råkar illa ut.

Igår kväll var det en riktigt bra TV-film. Den var spännande och spöklik och framför allt händelserik. Det ger högsta Toffelomdöme!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Rörgast

Ett inlägg om en bok.

 

Rörgast är den sista delen i Theorins Ölandsserie.

Det är med stor sorg jag noterar att Rörgast är den fjärde och avslutande delen i Johan Theorins böcker om Öland och gamle Gerlof. För samtliga böcker har varit fyllda av spänning av den lite spöklika sorten. Detta var också den sista julklappsboken från 2013 i min att-läsa-hög. Tack, mamma!

Som vanligt är den gamle skepparen Gerlof huvudperson. Den pigge 85-åringen har denna sommar skaffat sig hörapparat. En natt väcks Gerlof av att nån bultar på dörren till hans bod. Utanför står en vettskrämd pojke som svamlar om ett skepp med döda sjömän.

En hemvändare har anlänt. Och syftet med hans besök är hämnd, ingen tvekan. Strax inser Gerlof vem hemvändaren är. Han minns en begravning för många år sen och hur det knackade inifrån kistan…

Johan Theorins böcker brukar varva realistisk spänning med det spöklika, oförklarliga. Denna gång är det spöklika nertonat rejält, förutom knackningarna i kistan. Det är lite synd, för just detta inslag gav böckerna det där lilla extra. Jag lärde mig emellertid att ett rör är en ett gravröse och en rörgast följaktligen ett gravspöke…

Nu är emellertid detta inte nån dålig bok. Men flera berättelser, några om ofattbara lidanden, varvas och det blir ibland lite rörigt och lite… långt. Toffelomdömet blir inte det högsta, men ändå högt.

Livet är kort.

Read Full Post »

Påskfint #3

Lååångfredagen brukar vara just lång. Därför bestämde vi oss för en lååångpromenad idag längs med sjön. Men först påskpyntade mamma lite.

De ryska äggen grävde vi fram ur källarhålorna igår.

                                                                                                                                                      Med påsken kommer ju en och annan häxa. Eller påskkärringar kallas de visst under den här säsongen.

Enligt mamma hade denna kärring varit försvunnen sen påsken före pappa dog. Nu hittade vi även den i våra utgrävningar.

                                                                                                                                                         Så rollade vi ut på promenad längs sjön. Det här vackra paret kom snabbt simmande mot oss, troligen i hopp om att vi hade nåt ätbart att bjuda på. Men snåla som vi är vill vi ha vårt bröd själva.

Tyvärr, mamma och jag vill ha vårt bröd för oss själva.

                                                                                                                                             Svanparet följde oss ganska länge. När jag tog den här bilden väste de surt åt mig båda två. Sickna otäckingar!

Två sura svanar väste åt mig.

                                                                                                                                                         Jag såg säsongens första segelbåt glida över vattnet. Det såg så härligt ut…

Säsongens  första segelbåt kom glidande över vattnet.

                                                                                                                                                          Vi passade på att plocka ihop ett eget påskris av diverse kvistar vi hittade på vägen. Det fanns gott om dem, för träden hade beskurits och allt skräp hade inte fraktats bort. Gratis är gott! Men vi tog INGA kvistar som satt fast på några träd!!! Jag bara fotade ett i motljus…

Träd i motljus blir så spöklika även mitt på dagen…

                                                                                                                                                         Vi vilade en stund på en bänk under det här trädet. Jag såg att det hade fullt av knoppar. Det ÄR verkligen vår på riktigt nu!

Det är verkligen vår nu!!!

                                                                                                                                                 Hemma igen blev det kaffe och bullar på balkongen.

Kaffe och bullar på balkongen smakade fint idag!

                                                                                                                                                   Mamma såg ut att njuta av den friska luften, men liiite mindre njutbar är träningsvärken i benen…

Mamma njöt av den friska luften, men inte av träningsvärken i benen.

                                                                                                                                                  Påskriset? Ja det blev så HÄR fint när mamma hade fixat till det!

Vårt påskris 2011!

Read Full Post »