Diarieföring eller sekretessbeläggning eller makulering av handling

Jag blir mäkta irriterad men föga förvånad när jag läser i dagens lokalblaska om ett mejl till Stadens Sandlåda, SS, som inte har diarieförts. (Inte heller denna artikel finns att läsa på hemsidan.) För det var uppenbarligen en allmän handling. Eller?

En vd från ett av SS:s bolag hade mejlat ett antal politiker. Men registrator hävdade, när lokalblaskans reporter hörde av sig, att handlingen hade makulerats. Makulerats! Mejlet hade inkommit, registrerats och sen makulerats för det skulle inte diarieföras egentligen. Men strax därpå ändrade sig registrator och meddelade att handlingen blivit sekretessbelagd. Det kan man nämligen göra om en handling till exempel beror ett personalärende vilket det här mejlet handlade om, i princip. Samtidigt hänvisade registrator till juristen. Och nu börjar den vanliga karusellen gå runt i SS.

Snurrigt som en karusell i Stadens Sandlåda. (Bilden är lånad från Presenter barn och vuxna och föreställer en speldosa.)

                                                                                                                                                           Juristen ringde upp journalisten samma dag och erbjöd sig skicka så väl det inkomna mejlet som svaret. Men att handlingen makulerats och sedan belagts med sekretess var ett misstag. Missbedömningen tog juristen själv på sig. Offentliga handlingar diarieförs av SS som huvudregel, enligt juristen, men det finns inget skäl till att just denna handling inte diariefördes. Hängerume?

En lektor i rättshistoria vid universitetet är mycket upprörd över det hela, men inte heller han är förvånad över SS:s agerande. Det ska råda både offentlighet och definitivt inga oklarheter.

En av mejlmottagarna, ett oppositionsråd och tillika en (S)-politiker precis som vd:ns fru (som dessutom för inte allför länge sen var oppositionsrådskollega med politikern) undrade över förfarandet men säger att han måste böja sig för att

[…] Juristerna hävdar att det är korrekt att göra så. […]

Notera, att denne (S)-politiker är en av våra folkvalda. Folkvalda. Du och jag som bor i länet har valt honom. Vi har inte valt SS:s jurist, däremot eller nån annan tjänsteman.

(S)-politikern vill inte kommentera skälet till att mejlet inte diarieförts utan hänvisar till Högsta Hönan. Som i sin tur hänvisar till en av SS:s så kallade chefer. Som i sin tur hävdar att beslutet om diarieföring är delegerat – till juristen.

Ja, man kan väl säga att det är lika snurrigt som förr i tiden i SS. Alla skyller på alla. Och vad jag förstår är inte en enda av de ovanstående i denna lilla berättelse ur verkligheten ens sommarvikarie utan tillsvidareanställd. Duktigt folk, må jag säga.

Read Full Post »

Skumbananer och barnvisor

I morse vaknade jag till när det fortfarande var mörkt ute. Hade smaken av skumbananer i munnen. Ingen parfymdoft denna morgon, alltså, bara denna skumma smak. Bananer i sig är fulla av vitaminer och mineraler, men skumbananer är väl inte särskilt nyttiga med socker och fulgula färgämnen och vad de nu innehåller..?

Skumt!

                                                                                                                                                           Och strax därpå hörde jag tydligt och klart en barnvisa spelas upp, som på nån speldosa. Men det fanns ingen speldosa i sovrummet heller och barnvisan kände jag inte igen. Kanske ett hörselminne från mycket länge sen?

Jag blundade och somnade om och vaknade först runt 6.15 av att min kära varsamt väckte mig. Hennes arbetsdag började klockan sju idag och jag hade lovat skjutsa. Men det satt långt inne hos Anna att ta emot det, för hon smackade med tungan och skakade på huvudet och svor på  att hon skulle ta bussen. Nu är jag emellertid en morgonmänniska och jag tycker att det är skönt att kliva upp tidigt. Jag har ofta mer kraft och ork på morgonen än på kvällen. Så sagt och gjort! Väckt av de mjukaste läpparna startade min dag riktigt fint! Och Anna är på jobbet ända fram till 13.30 när jag åker och hämtar henne.

Min agenda för dagen är att som vanligt fördjupa mig i lokalblaskan efter att ha sparkat igång datorn och skrivit några rader. Idag blir det inga latinska övningar, min vän (mina ovänner tilltalar jag inte – för att de inte tilltalar mig)! Det var ett PS till en viss person enbart och eventuella övriga kunde som vanligt välja att läsa eller att hoppa över stycket. Men jag har den lille sandalmannen med de utstående öronen att tack för mina kunskaper!

På tal om lärare berätta mamma för ett tag sen att min allra första lärare bor i samma hus som en av mammas miljoner kusiner! Det var roligt att veta att fröken G fortfarande lever, och vad jag förstår, är riktigt pigg trots sin höga ålder. Ja, jag är ju själv född på stenåldern tycker somliga och då kan du ju själv räkna ut när min första fröken är född…

Nästa gång jag är hemmavid ska jag nog ta en sväng och faktiskt plinga på. Det borde jag ha gjort för länge sen. Hon betydde mycket för mig, fröken G! (Hon var ju inte fröken-fröken utan fru, men man sa ju fröken och så efternamnet, ett namn hon gift till sig. Fröken G blev emellertid änka tidigt – jag tror maken knappt hade fyllt 50. Ledsamt och ensamt, för de tre barnen hade redan blivit vuxna och lämnat hemmet. Torsten var yngst, honom minns jag bäst, men sen fanns det en äldre syster och en äldre bror som jag inte kommer ihåg namnen på.)

Fröken G lär ut sedelärande historier om Tofflan så att de andra eleverna inte skulle falla i samma fällor. Arkivbild från yngre stenåldern.

                                                                                                                                                        Nu har jag svamlat länge nog och det är dags att ta itu med verkligheten som den är idag. Jag har inte alls nån lust, men jag har inget val om jag ska uppnå mitt mål. Dagen D närmar sig och till dess måste jag ha nått fram.

Read Full Post »