Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘spastisk’

Ett inlägg om en bok. En CP-bok.


 

Grabben i kuvösen bredvidEn liten bok på cirka 150 sidor. Det är Jonas Helgessons Grabben i graven kuvösen bredvid, den andra boken i det gröna paketet från vännen FEM som jag har läst. TACK! Och det var nyttig läsning, kan jag meddela. Författaren är nämligen CP-skadad och berättar utan krusiduller om både med- och motgångar i livet på grund av funktionshindret.

När Jonas Helgesson föddes var han väldigt nära att dö. Men han visade sig vara en livskraftig krabat – både vid födseln och senare. Genom livet övervinner han svårighet efter svårighet. Sånt även den utan CP-skada mycket väl skulle kunna tänka vore omöjligt fixar Jonas Helgesson. Med ett jävlar anamma och sisu (om han varit finsk) går han från att dissa hjälpmedelscentralens evigt bruna pjuck till att skruva loss hjulen på rullen och inte bara fixa en superduper lådbil: han slutar använda rullen och går. Så småningom blir han hjulburen igen – när han tar körkort.

Jag har själv jobbat med CP-skadade en gång i tiden, både som assistent och som arbetsledare. Men jag har sällan sett nån så envis som Jonas Helgesson. Här snackar vi verkligen

The sky is the limit!

Under läsningen noterar jag trots allt hela tiden hur Jonas Helgesson alltid vill vara som alla andra. Normal. Men även det mest enkla är otroligt svårt. På ett ställe i boken konstaterar han följande om strumppåtagning:

[…] Om man kombinerar ett spastiskt ben med en spastisk arm, vad får man då?
Rätt svar: Ganska svårt att ta på sig strumporna! […]

Och när Jonas Helgesson ringer SJ:s röststyrda tågupplysning går det så långt att Malmö blir Metropolen Byhålan:

[…] ‘Välkommen till SJ:s röststyrda tågupplysning. säg namnet på den ort du vill åka ifrån.’
‘Malmö.’
‘Ledsen, någon sådan stad finns tyvärr inte. Försök igen.’
‘Maaaaaaaaalmöööööööö! Fattar du ingenting… Jag ska åka från Malmö!!!’
‘Och hur dags vill du åka från Motala?’ […]

Toffelomdömet blir det högsta. Det här är en stor liten bok som alla borde läsa. Då skulle tillvaron kanske vara bättre för många.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Min kollega Lisbeth, som egentligen heter nånting helt annat, är en rolig prick. Det konstaterade jag ganska omgående. Idag har vi setts en ganska kort stund, men på den stunden hann hon uppfinna ett nytt tyg:

Ullsiden. Sånt där tyg man har under som andas.

En annan kollega bredvid Lisbeth började flabba hysteriskt och vrida sig spastiskt i skrattkramp. En tredje konstaterade:

Det måste vara väldigt kraftiga buskar, dårå, där fåren kan hänga i grenarna utan att grenarna går av…

Read Full Post »