Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sparv’

Ett inlägg om uppgifter.


 

Det var kyligt i morse. Typ en eller en och en halv minusgrad. Men det finns inte mycket snö kvar här, bara en och annan hög. Detta trots att det kom nedfarande ett antal flingor igår. I morse fick vi i alla fall pälsa på oss när vi hasade till garaget. Soluppgången var vacker och som en eldsvåda. En stackars hundrastande man hukade medan vi tog en och annan bild. Såna är vi! Men för att vi inte ska vara alltför Bill & Bulliga (ja, det är Fästmön som är Bill, jag är Bullig) fick Anna skicka upp sin bild till Instagram, medan jag lägger ut min här:

Marsmorgon 2015

Soluppgången var som en eldsvåda denna marsmorgon.


Så värst mycket sömn
blev det inte i natt för varken Anna eller mig. Vid läggdags var vi båda klarvakna trots att vi inte hade druckit kaffe senare än på eftermiddagen. Vi var väl helt enkelt övertrötta. En stor del av dagen gick nämligen åt till att storhandla på Stormarknaden. Anna ska hem till sitt i morgon och även om hon numera endast har grabbarna hemmaboende behövs det ju lite mat och annat som, så att säga, går åt.

Fingerkex

Fingerkexen ser rätt slöa ut på bilden på paketet. Jag har inte tänkt på det tidigare.

Den som känner mig vet att storhandling inte står överst min lista över aktiviteter som jag tycker är roliga att göra. Anna vet det, så hon tilldelar mig uppgifter för att jag inte ska bete mig och skämma ut oss i affären. Igår fick jag sköta både vägning av grönsaker och scannern – förutom framförseln av stridsvagnen varuvagnen. Men jag hann med att tramsa mig lite i alla fall. Bland annat tog jag bilder på vaktelägg (fick associationer till sparvar), nätad rödlök och kex som såg halvslöa ut. Äggen och löken kan du se på Instagram (@tofflisen), men de slöa fingerkexen måste jag bara visa upp här på bloggen! Jag blev så full i skratt!

Det är gött mä körv så det åt vi till middag. Sen satt vi båda två och skrev och skrev och skrev – med avbrott för När livet vänder. Det blev en halvtimme full av känslor. Kanske var det därför vi hade svårt att sova senare. Eller också berodde det på de texter vi skrev. För min del ballade texterna ur totalt mot slutet. Humor är ett sätt att hantera det som är svårt, i alla fall för min del. Det kommer ett prov på denna humor här på bloggen lite senare idag!!!

Ett grönt paket med ett litterärt loppisfynd postade jag i morse till vinnaren FEM. Du som också vill pröva din lycka att vinna nåt har fortfarande chansen på det unika armbandet med mitt mobilnummer! Klicka här för att komma till tävlingen!

Nu ska jag läsa UppsalaTidningen och dricka lite mer kaffe. Vad ska du göra??? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I skrivande stund är jag ett nervvrak. Kanske är jag inne hos doktorn när du läser det här. Riktigt orolig har jag inte varit på ett tag, inte förrän idag.

När jag skulle åka till jobbet möttes jag först av en liten fågel som hade lyckats flyga in i trappuppgången, antagligen under fönsterbytet igår. Och nu kom den inte ut! Så när Dalkarlarna, varav flera pratar värmländska, inte bara en, kom bad jag dem vara försiktiga och inte göra fågeln illa. En ung man lovade att släppa ut den. Det var en sparv. Undrar hur mycket den väger? Kanske 21 gram som en själ. Hur jag vet att en själ väger så mycket? Därför att det sägs att en kropp blir 21 gram lättare när man dör. Ska jag se fågeln som ett tecken?

Sparven kanske var en själ eller en vit ängel..? Till skillnad från den jag är.


Vid garaget mötte jag
en person från ett annat liv som önskade mig lycka till. Märkligt, för några år sen skulle vi möjligen hälsa, inget mer. Jag vill tro på försoning även om det är svårt och även om jag ganska ofta är långsint. (Nej, jag är ingen bra människa och det har jag inte påstått heller.)

Nu ska jag gå och leta efter en utskrift. Min sjukresechaufför anlände just. Jag är nervös. Ett vrak. Men jag har i alla fall fått fina fönster.


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Hepp så var det måndag! Söndagskvällen, när jag skulle få så mycket gjort, använde jag cirka två procent av till nyttigheter, resten till att spela Alfapet på nätet. Inte en enda match har jag vunnit och jag gissar att det är kloka ugglor utan Ajfånar som häckar på nätet. Sparvarna häckar på Wordfeud. Så måste det ju vara, för jag är ju egentligen världsbäst. Ibland.

Play it again, Sam Tofflan!


Men jag märkte att klockan hade sprungit
fram till nästan 22.30 igår när jag försökte lägga icke rumsrena ord som fi**a, pi**, slyna och sånt. Vart tog kvällen vägen??? Nåja, då vet jag vad jag ska göra kvällen som kommer – stryka en jättehög med kläder (tre maskiner). Tjolahopp!

Morgonen var lika grå som igår, men temperaturen har stigit till närmare åtta grader. Tjolahopp igen, liksom! Bara för att Fästmön har tillgång till Slottet den här veckan ska dagarna regna bort. Själv är jag på väg att rinna bort på ett annat sätt. Idag är det den sextonde dagen jag blöder och det vill liksom inte sluta. Det är inte precis nån fors, men ändå. Hur som helst börjar det bli dags att ringa doktorn för att boka tid för uppföljning samt även provtagning. Jag kanske ska be om en remiss så att man tar bort den där Alien som har bosatt sig i min mage. Jag har sett den själv på skärm. Jädra missfoster! Förutom blödningarna gör den också så att jag inte kan vänta med toabesök om jag behöver gå, så att säga. Kollade också mitt TBE-kort igår och jag behöver inte ta nån boosterdos förrän 2014! Skönt, jag gillar ju inte sprutor och vaccin och det här är det enda vaccin jag har tagit i vuxen ålder.

I morse var det Segpropparnas Dag, tror jag. Först höll jag på att inte komma ut ur bostadsområdet eftersom tre änder hade bestämt sig för att blockera utfarten till leden. De struntade totalt i om jag tutade. Är änder döva, månntro? Jag kanske ska prova att blinka med helljuset nästa gång.

Änder fotade av Micke Lindström, Vallentuna fria.


Vid Dofternas Bro var det som vanligt segt
även om det har blivit bättre de senaste månaderna. Men just det stället är ett strålande exempel på hur ouppmärksamma folk är när de kör bil! Det är nämligen 70 här. Tror du att det är nån som kör i 70? Nej. Eller nja. Vissa av oss – pekar med hela jävla handen – försöker, men det är ju inte så lätt när Alla Andra plötsligt ska spela laglydiga – tror de! – och kör prick 50. Men hallå! Sluta snacka i mobilen eller spela Wordfeud och koncentrera dig på körningen i stället!

Men jag kom fram till slut till mitt älskade jobb! Redan i dörrslussen mötte jag S som dryftade en kommunikationsfråga med mig, en fråga som nog kan bli till ett pressmeddelande, vad det lider. Spännande saker pågår onekligen i det här huset!

För övrigt blir det intervjuer den här veckan med några av medarbetarna på institutionen en trappa ner. Jag ska också delta i ett lunch-webinar i morgon kring sociala intranät. Synnerligen intressant eftersom jag bygger intranät och vill få sidorna mer sociala. Lunchen ska intas vid datorn, så det lär få bli nån macka med icke kladdigt innehåll. Kanske kalkonsalami, jag köpte en liten ask igår.

Read Full Post »