Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sparrissoppa’

Ett inlägg om en blombukett och en snäll Inger.


Uppdaterat inlägg:
Blomsterflickan Inger gav sig tillkänna per sms igår kväll. Mysteriet är löst!

————————————————————


Idag mitt på dan
ringde en blomsteraffär ganska nära Slottsträdgården. En tjej berättade att jag skulle få blommor och undrade om jag skulle hålla mig hemma under dagtid. Det skulle jag, sa jag, förutom en tur ut i verkligheten runt halv tre, tre. Då lovade hon att blommorna skulle hängas på min dörr om jag inte var hemma.

Fästmön började jobba klockan 15 idag. Därför blev det tidig middag, nånstans mellan halv två och två. Vi sörplade sparrissoppa och gnagde på brödbitar till. När man sitter i köket – som man brukar göra när man äter middag – hör man väldigt väl om det försiggår saker och ting i portuppgången. Jag hörde konstiga ljud och tittade ut genom fönstret. Efter en stund fick jag se ryggtavlan på en mansperson, tror jag, iklädd orange jacka och pratandes i mobiltelefon. Trodde det var vaktis som äntligen kom för att fixa lampan i trapphuset, den som lyser i evigheters evigheter alltid, trots att den är försedd med en sensor och borde slå av då och då.

Hur det nu var blev jag nyfiken och klev upp för att titta ut glo genom tittögat i dörren. Närå, ingen fara. Lampan lyste fortfarande och det har den gjort LÄNGE, onödigt nog (ja, jag har förstås felanmält detta, alltså, för det är ju nåt fel med sensorn). Öppnar (notera tempusbytet för spänningens skull!) då dörren – och ser att nån har TRYCKT ner en, vad jag tror är, blombukett – i tidningshållaren utanför min ytterdörr. Jag rafsade förstås in den. (Ja, blombuketten, naturligtvis inte tidningshållaren eller ytterdörren, dummer!) Och jag hade rätt – det var en bukett blommor! Vilken tur att jag räddade den, för den var ganska illa klämd. Dessutom kunde blommorna ha gått av.

Men alla blommor överlevde och se så vackra blommor jag fick:

rosa gerbera

En bukett med bland annat rosa gerbera.


Buketten innehöll
bland annat gerbera i två nyanser rosa. Gerbera är en favoritblomma, för det är en blomma som man jag alltid blir glad av!

Nu återstår bara ett problem och det är att klura ut vem givaren är. Visserligen medföljde ett kort med en jättefin hälsning på.

Blommor från Inger

Blommor från Inger… Frågan är vilken Inger…


Fast… nu råkar jag känna
en tre, fyra personer med just det förnamnet… Ett par av dem läser min blogg – kanske är givaren en av dem???

Ge dig gärna tillkänna, Inger, så att jag kan tacka dig ordentligt!! Men TUSEN TACK för de vänliga orden, kramarna och blommorna. Jag blev verkligen, verkligen GLAD!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

För den som undrar skriver jag vissa inlägg från ”jobbet” – på mina raster. Och en del inlägg skriver jag redan kvällen före och tidsinställer för publicering under dan. Jag vet ju att vissa läsare är vana vid ett stort flöde av inlägg och jag vill inte tappa en enda av er! Ljug! Jag vet åtminstone en jag skulle vilja slippa!!!  Men det klart, lika många inlägg som förut blir det ju inte!

Jag har varit hemma ungefär en timma. Mysigt med Fästmön och tända lampor när man kommer hem i höstmörkret. För det börjar ju onekligen skymma tidigare nu…


Så här vacker var solnedgången en kväll i oktober förra året vid Vättern.

                                                                                                                                                     Gårdagens maskin ren tvätt har jag just vikt eller lagt/hängt till strykning, krukväxterna har fått lite vatten och Duktig Toffla har betalat två räkningar som har med bilen och göra. Jag ringde för resten bilverkstan idag på eftermiddagen också för att kolla priset på servicen nästa månad samt be dem att även byta torkarblad. Det sistnämnda brukar vara en sån där grej som man som lekman kan ägna sig åt i fem timmar – medan de på verkstan gör det på fem minuter…

I eftermiddags fick jag besök på rummet av fru Chef. Mer om detta samtal kommer i ett lösenordsskyddat inlägg lite senare i kväll. Nu ska Anna och jag äta sparrissoppa!

To be continued…

Read Full Post »

Den här söndagen har varit en riktig snigeldag. Det känns som om jag bara går och väntar och väntar. På nåt. Jag har försökt förbereda mig inför den kommande veckans aktiviteter, men morgondagens möte hade jag helst velat flytta fram.

Har suttit vid pusslet en timma eller två. Idag var det emellertid även snigelljus, så jag har lagt ner.

Hämtade hem Fästmön för knappa tre timmar mitt på dagen. Serverade henne sparrissoppa och knäckebröd, men åt inte själv förrän nyss. Då räcker mättnaden längre och jag behöver inte äta nåt i kväll. Det var så dumt, för när jag hade skjutsat tillbaka Anna till jobbet svängde jag in på Tokerian för att handla och hämta ut min storvinst på 20 kronor på Lotto. Bara det att jag glömde köpa pålägg. Men det finns en torr ostbit, lemon curd och lite Kalles randiga. Det klarar jag mig på en vecka till. Jag äter ju frukost hemma hela veckan, även om jag sover í Himlen, troligen från onsdag till söndag.


Så här kul kan man ha med lite knäckebröd, ädelost och rädisor. Men idag blev det bara knäcke med vanlig ost på.

                                                                                                                                                             Jag har suttit med både Dagens Nyheters och lokalblaskans sudokun, de svåra, förstås. Idag kändes de tyvärr ganska lätta, så det blev inte tillräcklig intellektuell stimulans – eller ens den lilla lyckokänslan av att för en stund få känna sig lite smart…

Läser lite grann av och till. Spill är en märklig bok. Och jag vet inte om jag tycker om den eller inte. Men jag TROR att jag tycker om den. Jag har ungefär hundra sidor kvar.

Magvärken är inte lika intensiv som igår kväll, men den ligger där och molar i den nedre magen. Jag hatar verkligen att vara kvinna – ibland…

Anna stannar till i morgon. Jag räknar med att vara hemma från mötet senast klockan tolv. Gissar att vi åker och handlar då innan vi hämtar Elias från skolan och tjejernas väskor på Morgonen. Jag skjutsar älskling, barn och icke levande kollin till Himlen innan jag far hem till mitt. För att vara så där lagom nervös inför intervjun på tisdag klockan 15. Lagom nervös och laddad. Jag tror att det är därför jag tycker att dagen sniglar sig fram…

Read Full Post »

Dagen efter. Ja det är det. Det är dagen efter kvällen före. Men jag är INTE bakis. Det var verkligen länge sen jag hinkade i mig såna mängder att jag blev bakis. Det är faktiskt flera år sen! Och det är jag nöjd med mig själv för. Jag ser nämligen inte det roliga i att bli berusad, jag vill ha kontroll på vad jag säger och gör och hur jag går! Det var inte så att jag fattade ett beslut. Det bara blev så att jag dricker på ett annat sätt idag. För dricker gör jag! Igår delade Fästmön och jag en flaska Villa Puccini (2005; utmärkt årgång, tvärt emot vad andra tycker!). Det blev två små glas till maten och ett halvt efter. Mina egenmålade glas är nämligen ganska små – till skillnad från de vackra glas jag fick av mina så kallade arbetskamrater när jag fyllde 40.


Mina sex egenmålade vinglas.

                                                                                                                                                        Ett av 40-årsglasen rymmer ungefär en halv flaska. Då går det snabbt att dricka en flaska, kan jag meddela…


Svårt att få en bra och skarp bild, men här är ett av glasen jag fick när jag fyllde 40. Glasen är handmålade av en konstnär från Eskilstuna.

                                                                                                                                                          Jag började måla på främst glas efter min skilsmässa. Det var en tid när jag behövde göra nåt med mina händer. Nånting som skingrade alla jobbiga tankar. Att måla var nånting jag alltid drömt om att göra. Så här i efterhand, när jag ser resultaten, tycker jag att jag hade god självinsikt som slutade måla efter ungefär ett år. Men det blev några glas och det blev en lampfot, några lampskärmar, nån glasburk, nån kruka och en och annan korg.

Idag, när jag behöver ha nåt för händer och skingra tankar, sätter jag mig här vid datorn och bloggar. Det funkar bra och det är faktiskt ingen som tvingar nån till läsning av det jag skriver!

Anna började klockan åtta idag, så det blev lite sovmorgon. Men idag hade jag kunnat sova betydligt längre! Igår kväll fick jag nämligen fruktansvärt ont i magen. Jag trodde inte att jag skulle palla att liveblogga från Melodifestivalfinalen, men tack och lov släppte det nånstans mitt i programmet. Och naturligtvis tycker jag att fel låt vann. Jag hade velat se Danny Saucedo representera Sverige i Tyskland. Nu blir det en ung man som är mycket medveten om sitt utseende och som krossar glas för 200 000 kronor varje gång han kör sin låt, Eric Saade. Jag tycker att det är snudd på… Tänk om en arbetslös eller sjukskriven kunde få de där pengarna att leva på under ett år i stället! Ja, jag kan inte hjälpa det, men jag tycker att det är rätt skamligt. Och inte är det säkert heller att Eric Saade får ta med sig sin glasbur till Tyskland, enligt Christer Björkman som intervjuades efter finalen.

Anna jobbar dubbla pass idag, så jag ska åka och hämta hem henne tre timmar mitt på dan. Till söndagsmiddag serverar jag troligen sparrissoppa. Hon har ännu inte fått besked om huruvida hon ska hem i kväll eller inte. Jag skjutsar förstås hem henne – oavsett om det blir idag eller i morgon, men tänkte sen återvända hem. Dels för att jag har ett inbokat möte i morgon klockan tio på stan, dels för att förbereda mig för intervjun på tisdag eftermiddag. Jag börjar bli nervös nu… Men alla gulliga referenter har hört av sig och peppar!

Nu blir det tidningsläsning. Jag bävar för bilderna från Japan, men tänker inte blunda. Rubrikerna skriker ut att tiotusentals människor befaras ha omkommit. Det är förskräckligt. Hemskt.

Read Full Post »