Nära himlen

Av nån anledning känner jag mig nära himlen idag. Det är som att luften är hög och klar och liksom lyfter mig uppåt. Fast så är det inte alls, enligt barometern. Och redan vid tennishallen kom regnet. Några droppar. Så regnade det av och till på väg till jobbet.

Nära himlen..?

I morse behövde jag inte göra nån förmiddagsmacka för vi har tårtande på agendan idag på förmiddagen. Våra institutionsmöten kör igång med firande av två medarbetare som har fyllt jämnt. Det känns kul att ha varit den som införde denna enkla, men uppskattade nya tradition på institutionen!

Gårdagskvällen gick det mycket tid åt svamprensning. Det var ändå mer än OK – dels för att det är gott, dels för att jag kunde sitta på ballen* med Fästmön. Jag tycker att hon gjorde en sån bra och modig sak igår och jag är stolt över henne och hennes agerande i denna… kommunikationsfråga.

Vi hann också titta på Kidnappningen och Dallas, första delarna av båda. Det var faktiskt riktigt bra program båda två – vilket jag inte trodde. Jag var ju inte nån Dallas-frälst människa på den tiden det begav sig, men när jag bodde i England var Dallas stort och det klart att man hängde väl med hjälpligt i serien.

Förutom tårtätande ska jag ägna mig åt att skapa några sidor om forskning på webben. Jag mejlade ett gäng forskare igår om underlag och faktum är att det kom in några svar som jag kan sätta tänderna i. Härligt när det händer nåt! Annars känns det lite som att jobba i lim just nu. Tror att många av oss går lite på sparlåga medan vi väntar på framtida besked av olika slag. Jag hade faktiskt lite svårt att sova i natt. Visserligen började det med att mobilen aviserade med pip och tut att den höll på att ladda ur klockan 1.38 – glad man blir! NOT! 👿 Men sen efter det låg jag och hade ont. Slumrade till, vaknade, slumrade till… Det var skönt att ha Anna intill, hon snusade och sov så gott och rogivande att jag blev lugn.

Idag är det tisdag och ännu i början av den här veckan. Jag har beställt linser och så går jag förstås och väntar på min stora bokbeställning som jag gjorde förra veckan. Paketet borde komma när som helst, kanske i kväll. Får jag sms på väg hem från jobbet tar jag svängen över och hämtar det, annars får det vara till i morgon. Paktutlämningen är nämligen på ICA Heidan och jag ska handla på Tokerian idag, så det blir en omväg. I kväll ska jag fixa maten och det blir, som aviserat, omelett med kantarellstuvning! Därpå blir det dusch och behandling nummer nio i min kliniska prövning av Vårtfri.

Livet är kort.

Read Full Post »

Uj uj… undan…

Ja undan går det väl inte precis här, men lite uj uj bättre är det i vart fall idag. Även om det i denna stund snurrar rejält i skallen och jag mår illa… Har nyss varit över till Tokerian – var tvungen till det. Dels hade jag inte varit förutseende nog att se till att ha nåt lämpligt till middag och dels behövde jag posta ett brev. Middagen blev soppa – jag har köpt tomat och thai – nu är det bara att välja till kvällen. Men det lär dröja, för det var väl typ nån timme sen innan jag fick i mig frukosten…

En sån här blev det…

…och en sån här.

                                                                                                                                                          Brevet var en jobbansökan! Det är så ovanligt numera att man ska posta ansökningar. Lite rädd blev jag, med tanke på att bläcket i min skrivare håller på att ta slut och jag  KANSKE har bläck hemma som passar. Om inte, måste jag åka till Stormarknaden och inhandla och blotta tanken på Stormarknaden gör mig än yrare i bollen…

För övrigt plitade jag ner en jobbansökan till. Detta gjorde mig givetvis totalt slut, men jag har ju en viss erfarenhet så detta går ganska snabbt numera. Men tänk om det kunde ge nåt resultat också… Jag är en fena på att skriva ansökningar som gör att ANDRA får jobb, men när det gäller mig själv är jag visst inte lika kompetent. Eller vad det nu handlar om…

På hemvägen från Tokerian mötte jag A, som jag försökte konversera, stödd mot en betongkruka med blommor. Folk är väldigt snälla och välmenande, men jag har för lite ork för socialt umgänge nu. Det innebär att nästan allt jag orkar skriva, till exempel, hamnar på bloggen. Ändå svarade jag på två mejl på förmiddagen, artig som jag är, till två vänner – en gammal och en ny. Jag skriver inte så långt, jag orkar inte. Orkar knappt läsa mejl heller. Men jag är glad att ni bryr er. Bli inte ledsna bara om jag dröjer med att svara – och läsa… Jag måste dra ner på kraven för tillfället och tillåta mig att gå på sparlåga. Detta innebär också att jag inte kan leka taxi som förr till mina nära och kära, trots att jag skulle vilja. Men bara det att ta sig ut till garaget är… som att kliva uppför ett berg. Jag blir så jäkla andfådd, låter som värsta 100-åringen…

Så här pigg vill jag bli!

                                                                                                                                                            Fick just sms från darlingen att hon överlevt besöket på företagshälsovården och nu är på språng till nästa möte – ett tandläkarbesök med Den Lille Mannen*.

Själv ska jag slänga mig raklång på gästsängen, för nu är Tofflan uj uj… slut.

                                                                                                                                                           *Den Lille Mannen = Elias

Read Full Post »