”Å de va freda igen, å jag satt här å deppa…”

Ett sjungande (?) inlägg.

---

 

Nja, riktigt så illa som i rubriken är det INTE! Jag bara kom att tänka på en gammal dansbandslåt. Texten går egentligen så här på svenska:

[…] Å de va lörda igen å jag satt här å deppa, jag tyckte allting va så meningslöst.
Men just nu ringde en rar lite flicka å mitt problem va löst. […]

Poesi av högsta klass, eller vad tycker du? Originallåten heter Another Saturday Night, för övrigt, och originallåten spelades in 1974 av Cat Stevens. Du som har varit med ett tag kanske minns Cat? Han var lite av en mjukis singer-song-writer och konverterade senare till islam. Då upphörde hans karriär som artist. Men det jag inte visste är att Cat Stevens faktiskt har svenska rötter (mamma) och att han är släkt med både Sissela Kyle och Jan Scherman. Så pass!.. Här slutar föreläsningen om Cat Stevens.

 

 

Oj det blev visst fel låt…

Idag vaknade jag, som vanligt med ett kliande högeröra, till en ganska grå dag. Jag var jättetrött klockan 6.38 och ville inte alls gå upp. Konstigt, för igår kväll gick jag till sängs tidigare än kvällen innan. Låg i sängen en stund och kollade in Twitter. Ibland är det ett intressant flöde, bland annat för mig som letar nytt jobb och som är nyhetsnörd. Men understundom är det mest ett brus. Idag brusade det, enligt min uppfattning.

Sen klev jag upp i alla fall. Sparkade igång en maskin tvätt runt halv åtta. Ja vaffan, det är ju vardag och normala människor jobbar eller går i skolan. Onormala människor –  ==> jag – tvättar. Och enligt husreglerna, som för övrigt inte följs av alla men av mig, ska det bara vara tyst mellan klockan 23 och 7. Klockan hade passerat halv åtta när min tvättmaskin åkte på.

Fredag innebär att hela landet myser. Vad ska jag mysa med? För mys, enligt svenskar, betyder nåt ätbart, nåt man stoppar i munnen. Jag älskar att äta gott, det är inget problem. Problemet ligger snarare i att jag är rätt tjock nu för tiden. Tjock… FET, är ordet. Så jag försöker hålla igen. På vardagar. I onsdags var det en familjemiddag med Linn i fokus och då gjorde jag ett undantag. Ska jag följa ett liknande poängsystem som när det gäller jobbsökeriet borde jag därför straffas med en helgdag minus. Men nu tänker jag inte späka mig på helgerna. Nåt kul måste en få ha. Om vi nu ska diskutera problem är kanske mitt största att klura ut mat. Själva myset är inga problem, jag har lite att välja emellan:

Fingerkex, norsk makrill och skumpa… Vad ska jag välja att mysa med i kväll när det är fredag?

Nu har jag ganska mycket tid på mig att bestämma myset till i kväll, för dan har just börjat. Tvättmaskinen börjar låta

snart fääärdig

och jag ska inte torka, men hänga upp tvätteländet på tork. Jag har sökt två jobb, varav ett är ett lika stort drömjobb som det jag sökte igår. Om inte mer… Det finns många, många spännande jobb där ute, ska du veta… Jag hoppas att det finns nåt med mitt namn på snart.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Rapport från en flodhäst eller Det är ju inte konstigt att man är tjock

Ett svullet inlägg.

---

 

Jag. Fast utan slips, dårå.

Från fredag och till och med igår har jag ägnat mig mycket åt nåt jag inte borde: jag har svullat. Om du nånsin hör mig gnälla över att jag är tjock, ta mig då i örat och säg:

Men det är ju inte konstigt såsom du fullkomligt vräker i dig onyttigheter!

I fredags hade vi ju Hattarna här på besök. Då fikade jag med både macka och mjuk kaka med grädde. Framåt kvällen åt vi grekisk middag. Vem var den enda som tog förrätt? Jajamens, som Bosse Jerrevång, brukade säga, det var jag, det. Jag! Som allt mer börjar likna en flodhäst.

I lördags var det ju lite synd om mig, för jag var ju ensam eftersom Fästmön jobbade. Vad stoppade jag i kakhålet då? Tja, det var glass på eftermiddagen och pizza till middag. Och på kvällen, när Anna hade kommit hem, blev det prästostbågar och schweizernöt.

Söndagen ska ju vara vilodag. Fast inte från godsaker, enligt min livsstil. När Anna hade slutat arbeta for vi ut till Himlen och fikade med Storbarnen. Och då snackar vi inte var sin slät kopp kaffe utan kaffe med bulle och toscamazarin. Ja, en sån som jag vill ju inte riskera att fakta av… Därför tog jag också två salta godisar ur Annas burk.

Söndagsfika med Storbarnen.

Innan vi landade här hemma på kvällen stannade vi på Pizza Hut. Där åt vi panpizza – och förrätt. Jag telefonerade med mamma och satt en stund vid datorn på kvällen. Sen var det ju en miss Marple-film på Sjuan. Då åkte en burk chokladfudge fram och kexchoklad. Men schweizernöten (ja, det finns faktiskt en bit kvar, tro det eller ej!) orkade jag inte ens pilla på.

Idag borde jag SPÄKA mig. Jag sväller ut på alla håll och kanter och till och med mina favoritjeans, som är trasiga på ena låret (nej, det är knappast musklerna som har spräckt tyget…) och lite stretchiga, sitter åt. Inte har jag varit på Centralbadet och köpt simkort heller. Hälsporren har flyttat över från vänster fot till höger fot, så promenader är uteslutna. Gissningsvis får begravningsentreprenören såga ett stort hål vid ett av mina stora fönster när jag ska bäras ut för den sista vilan.

Det här går inte. Jag måste skärpa till mig! Hör nu att jag säger till mig själv på skarpen! Va? Vadå..?

Idag funderar vi på en lokal loppisutflykt. Anna är ledig, nämligen. Och på loppisar har de ofta inte så mycket man kan äta. Fast det beror ju på förstås om den här buken fortfarande får plats bakom Clark Kents* ratt…

På jobbsökerfronten är det väl enda stället jag ligger på minus. Bara en aktivitet i fredags, vilket gör två minus, och bara två sökta jobb idag, vilket ger ett minus. Mitt poängssystem är hårt, men det måste det vara. Tänk om jag kunde vara lika hård när det gäller onyttigheter…

Vad händer hos dig idag? Skriv gärna några rader och berätta när du får en stund över!

*Clark Kent = min lille superman till bil

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »