Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sov’

Ett morfarsinlägg.


 

trött

Jag somnade gott i soffan. En gång, för mycket länge sen…

I morse var jag förstås skittrött eftersom jag skulle upp. Inte alls som i lördags morse när jag inte skulle upp och vaknade skittidigt. Varför är det så? Det lustiga var att jag i förra veckan läste om hur en massa människor gnällde på just detta och att de inte kunde sova på natten. En titt i kalendern visade att det var fullmåne. Inte vet jag om den påverkar folk, mig påverkade den inte i alla fall. Jag sover bra om nätterna nu, är trött på vardagsmorgnarna och vaknar tidigt på helgmorgnarna. Det bara är så. Men jag vet att en doktor faktiskt medgav att det där med fullmånen påverkar – en del. Inte mig, alltså.

Jag har ägnade mig åt sedvanliga sysslor vid datorn denna tidiga morgon när jag pinade mig upp medan det var mörkt. Men nu känns det bra, för nu är det gjort det jag skulle göra. Tekniken krånglade som vanligt, men jag är ju dess överkvinna. Ibland. Nu sitter jag här och väntar på att få lust att städa, för det är det som står på agendan här näst. Det var ett tag sen jag gick med dammvippan och snabeldraken. Tvätta borde jag också göra. Men när jag tittar ut genom fönstret är det ju så fint väder… Suck, nej, bara att bita ihop.

Morfar o jag

Morfar och jag på promenad i Metropolen.

Tanken flyger iväg… (Jag tillåter mig själv det en liten stund.) Idag minns jag min morfar, för det är 24 år sen han gick bort. Jag minns det väldigt tydligt, för jag hade rest ner till Metropolen Byhålan en fredagskväll och kom fram vid midnatt. Det var försent att gå upp till morfar och hälsa på så dags, så vi sov. Och blev väckta av en tidig telefonsignal på morgonen. Då var det också försent. När jag kom till morfar var han redan död. LAH, som hjälpte till så fint och bra så att morfar kunde vårdas hemma, hade gjort honom iordning. Jag hann inte säga ”hej då”. Men jag visste att han visste att jag var på väg!

Det ironiska i det hela var att det var jobbet som höll mig kvar i Uppsala. Jag hade fått rycka in, som vanligt och obetalt, och göra vissa av chefens arbetsuppgifter, för dåvarande chef var på väg att sluta… Hade jag kunnat ta tåget en dag tidigare skulle jag ha fått träffa morfar levande. Men så blev det inte. Dessutom var morfar så märkt av sjukdomen den sista tiden att mamma tyckte att det var lika bra att jag inte såg honom. I döden såg han så fridfull och lugn ut. Den bilden har jag kvar. Och tanken att det var skönt att han slapp plågas mer.

Den bild jag har av min morfar är att han var en fin man som arbetade hårt hela sitt liv. Han var nykter alkoholist. Enligt mamma lovade han en av sina systrar vid systerns dödsbädd att han skulle sluta dricka. Det löftet höll han. När jag föddes hade han tre jobb. (Jag undrar vad han skulle ha tänkt om han såg mig nu…) Trots det hade han alltid tid att leka med mig.

Nu är det ingen som leker med mig. Jag är vuxen och det är dags att sluta sitta vid datorn och tänka på gamla tider. Dammvippan ropar på mig inne i städskåpet. Min belöning blir en klippning framåt kvällen. Underbart!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rapporterande inlägg.


 

räkning på noll kronor

Det är ju inte alla räkningar som ser ut så här…

Jorå, än lever jag. Men det är med nöd och näppe jag har tagit mig igenom de senaste dygnen. Vännen FEM sms:ade och tyckte att jag skulle åka till sjukhus/kontakta läkare. Det går inte. När man är arbetssökande finns inget som heter sjuk, för då får man ingen ersättning. Vem skulle frivilligt erbjuda sig att betala mina räkningar? Nej just det. Jag hör inte en enda som anmäler sig frivilligt.

Igår kväll kom magvärken tillbaka med besked. Jag inledde gårdagen klockan 15 med ett glas Pro Viva. Senare på eftermiddagen tog jag en skål filmjölk. Till kvällen blev det rostade mackor. Sen var det kört. Eller kört och kört, jag var risig hela dan och kvällen. Satt två korta stunder vid datorn. Resten av min ”vakna tid” (<== ha ha ha!) låg jag i min fåtölj eller på soffan och sov. Strax före klockan 21 var jag tandborstad och nerkrupen i bädden igen.

Högen med sökta jobb 2014 t o m 1 september

Högen med sökta jobb 2014 t o m den 1 september. Sisyfosarbete eller ska ansträngningarna snart ge frukt?

Idag vaknade jag prick sju. Magvärken är betydligt mindre även om den finns där och molar i bakgrunden. Idag skulle det aktivitetsrapporteras till Arbets-förmedlingen. Det tog mig en timme utan några tekniska problem. Därpå pressade jag mig att söka dagens tre jobb. Och nu skriver jag en liten rapport på bloggen. Inte för att massorna verkar bry sig så särskilt, utan för att jag ska skriva av mig samt skapa underlag för min bok.

Boken ja… Från och med den här veckan ska jag pressa mig själv ytterligare genom att ta krafttag med boken. Ungefär en tredjedel är skriven av den första delen i trilogin, som jag nu har tänkt ut att det ska bli. Mitt mål är att skriva om minst tre månader per dag i den första, självbiografiska delen. De två övriga delarna har jag nu synopsis för i huvudet, om inte annat.

Sen ska jag försöka hinna leva lite emellan också. Men det är svårt. Jag är så van att leva på stand by, att inte kunna planera nånting. Jag sätter mina delmål och slutmål och om jag missar nåt av dem krackelerar tillvaron. Eller det är så det känns. Målen och poängsystemen är sätt att hålla mig på fötterna – för det varken vill eller kan nån annan än jag själv göra. Världen av såna som bryr sig om krymper allt mer. I stället försöker de som vill ha nåt att tränga in i min värld – med varierande resultat. Mina tankar kring detta är att om man vill ha nåt får man anstränga sig lite.

Försöker krydda tillvaron med roliga saker också. Bland annat kan det bli en musikrecension (om jag bara kunde få CD:n…) och en bokrecension (inte klart med förlaget än).

Deodoranter

Min nuvarande deo, den i mitten, ska ge skydd i 48 timmar. Och faktum är att den funkar!

Men dagens krydda är ändå… och nu ska jag bli riktigt intim… den jag hittar under armarna. Jag bloggade ju för ett tag sen om deodoranter som skulle hålla en fräsch i både 24 och 48 timmar. Jag kan meddela att den deon jag använder just nu faktiskt funkar! Snart har det gått 48 timmar sen jag tvättade och deodo-ranterade mig sist. MEN… naturligtvis står en dusch närmast i tur på dagens att-göra-lista! Jag känner mig ändå smått vidrisch, trots att jag inte luktar svett.

Först en halv mugg kaffe, bara. Huvudet känns som om det ska gå i bitar. Det kan bero på att jag inte har ätit så mycket, men det kan också bero på kaffebrist. Ska bli intressant att se vad magen tycker om det. Ryggen har i alla fall inte estimerat allt detta liggande, så jag borde ge mig ut på en liten promme idag, om så bara till soprummet (behövs!).

I eftermiddag räknar jag med att knacka ner tre månader av mitt liv. Då stänger jag ner sociala medier, för jag vill inte bli avbruten hela tiden.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Tidigt i morse tuffade vi iväg från Himlen. Jag skjutsade Fästmön till jobbet och åkte sen hem till mig. Barnena sov så de oskyldiga små lamm (nåja…) de är.

Innan vi lämnade byggnaden noterade jag att ICA Solen hade öppnat en filial i Himlen. Och det vore ju väldigt smidigt eftersom Familjen ofta handlar – gärna en och en dessutom, av nån anledning.

ICA Solenskylt

En ICA Solen-filial har öppnat i Himlen!


Ytterligare en grå och trist dag
och jag ska fortsätta med min städning här hemma. Jag anlände ju hit redan klockan sju i morse, men eftersom jag kan stava till och dessutom begripa ordet

hänsyn

har jag ägnat mig åt tysta aktiviteter såsom vattning av krukväxter, läsning av lokalblaskan samt dammning.

Snabeldraken* är framsläpad och står som ett utropstecken med sladden och röret rakt upp i hallen. Den är redo att utföra sitt arbete. Det är bara dess förare som är lite seg. Och så ska jag strax klura ut veckans fråga och lägga ut.

Förutom promenad med Snabeldraken ska jag promenera utomhus också. Jag behöver inhandla diverse saker till hushållet. Det kan ju till exempel vara bra att ha smör och yoghurt hemma. Dessutom tog WC-ankan ett sista rosslande andetag igår när jag städade inne på toa. Och utan WC-anka kan man inte vara – den kommer ju åt överallt med sin hals… På tal om hals ska mamma få ett samtal i eftermiddag. Hon hade lite mer röst igår än sist.

Igår kväll satt jag med när Anna och två av barnen kollade på Melodifestivalens tredje deltävling. Jag spelade mest Wordfeud, men kunde inte undgå att höra en del av eländet. Nej, igår var det väl sämre än sämst! Inte nog med att folk har röstat en banan i blöja vidare till finalen i Globen, nu har de röstat dit ett gäng gubbar som hånar hela tävlingen och dessutom svär. Man kan ju bara undra hur det känns för de artister som verkligen anstränger sig och som är seriösa… EN gång tittade jag ordentligt och det var när mellanakten om Bisex gick. Då skrattade jag till och med – och det var inte hånfullt.

Tommy Körberg var ju själv seriös en gång i tiden. Första gången han var med var 1969 när han vann med Judy min vän, den första singelskivan i vinyl som jag fick till min sjunde födelsedag det året! Jag fick en skivspelare också. Judy min vän snurrade flera gånger om dan på den och det tyckte nog mormor, som var hemma med mig, inte var så roligt alla gånger. Jag bodde hos mormor och morfar i Metropolen Byhålan ett tag, i glappet mellan boendet hos lekisfröken Wivi i Tranås och flytten in i huset på Rådmansgatan.

I kväll blir det varken musiktävling eller Bisex som jag ska se på TV. Först ska jag se en inspelning av gårdagskvällens Mr Selfridge och sen blir det ju andra delen av Brottet i SvT1 klockan 21.

Men innan det blir kväll, kära läsare, ska jag öppna min svarta bok för dig… Darra månde världen – eller i alla fall somliga – för då kommer ett avslöjande som får en och annan att… höja på ett icke silvertejpat ögonbryn. Jag lovar!

Tofflans svarta bok

Tofflans svarta bok ska öppnas i eftermiddag.


Ha en bra söndag! Och har du vägarna förbi den här bloggen, stanna gärna till och skriv en rad!


*Snabeldraken = men det är ju dammsugaren!


Livet är kort.

Read Full Post »

När vi är i Himlen är ofta allting så… mycket. Jag kommer från en liten familj bestående av tre personer. I Himlen kan vi vara sex personer. Jag gillar att vara många, men jag är ovan. Ovan vid alla ljud, vid alla röster.

Igår var det emellertid en märklig kväll. Först åt nästan alla, fem, middag. Jag tog mycket mat – som vanligt. Jag hade ju inte ätit mat sen jag hade haft en lunchdejt – i onsdags. (Ja, jag VET! Jag måste ändra mina kostvanor!)

Lördagsmiddag – en mycket fullastad tallrik…


Minstingen skulle på kalas
och jag skjutsade dit. De två äldsta försvann ut. Kvar var vi och ett ”barn”.

Vi spelade mycket Wordfeud igår, Fästmön och jag. Och jag åkte på mycket däng, tre matcher på raken varav en riktig brakförlust. Nej, jag är verkligen inte duktig på det här spelet!

Anna gick genom skogen som var mycket mörk och hämtade hem minstingen. Sen dukade vi fram mycket mogna ostar, kex och rödvin. Vi bänkade oss framför Downton Abbey och Friday Night Dinner.

En objuden gäst…


Plötsligt var klockan mycket,
typ halv två. Vi masade oss i säng, mycket trötta. Idag sov vi mycket länge. Klockan var över tio när vi slog upp våra bruna-gröna respektive blå.

Idag är det söndag. Vädret är grått och trist, minstingen ska på kalas igen. Mycket nu, kan man säga. Eftersom kalaset är i stan försöker Anna och jag roa oss med biltvätt och lite annat under tiden.

Söndagskvällen blir det telefonsamtal till mamma och Arne Dahl.

Alien-gänget höll sig mycket lugna igår, för att idag braka loss igen. Jag blir så trött, men jag har tryckt i mig leverpastej på frukostmackan eftersom jag höll på att tuppa av över bordet.

I morgon är det måndag och jag försöka vara mycket alert och gå och lyssna på en blivande licentiat på eftermiddagen. Min favoritdoktorand gör ett stopp på halva vägen och licar.

Har du nåt kul för dig idag eller i veckan som kommer???


Livet är kort.

Read Full Post »

I dagens I rörelse återvänder jag till Urban Andersson.

Sov du bara
En natt till
och en dag

Den du väntar är försenad
och väntas kanske
först nästa gång


Livet är kort.

Read Full Post »

Morgonens frisyr var av 80-talsstuk. Fråga mig inte hur jag fick till den – jag bara sov under natten. Och när jag vaknade såg jag ut som en punkare.


Punkfrilla idag.

                                                                                                                                                             Ska väl försöka göra nåt åt frisyren eftersom Fästmön, mormor och jag ska bort på födelsedagskalas idag. Uj, uj… Det blir svårt att göra nåt åt detta…

Read Full Post »

Igår kväll fick jag äntligen hämta hit min älskade Fästmö. Hon var trött och slut efter en tuff vecka och en kväll på jobbet, så vi softade med öl och Pringles framför Tyst vittne. (Lite trist är det nu utan Sam Ryan, men i kväll gjorde den kvinnliga efterträdaren i serien entré som Nikki, som invaderar avdelningen med gamla ben…) Somliga låg under filten och lät som en gris. En gullegris, förstås!

 +
Fredagsgott. Ölen är större än chipsröret för att illustrera att jag drack två.

                                                                                                                                                                 Idag sov vi lite för länge, men det vi behövde vi båda två. Jag kastade mig in i duschen för idag hade jag Jedward-frisyr. Tyvärr fanns det inget varmvatten och eftersom min frilla var hemsk blev jag tvungen att tvätta håret i kallt vatten. Det gick det med, för till sluta vande jag mig vid det kalla, men frågan är om håret blev rent…


Jedward till vänster, Tofflan till höger? Närå, båda två ingår i Jedward, men min morgonfrisyr var som deras scenfrisyr… (Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.)

 

                                                                                                                                                                Skjutsade Anna till jobbet där hon ska stanna ända till klockan 21. Nej, vi har inte mycket till familjeliv just nu, varken med eller utan barnen. 😦

Idag hade jag bestämt mig för att åka till Stormarknaden för att inhandla ett par gummistövlar. Du vet, ett par såna där vanliga gröna, höga. Storlek 42. Ja, jag lever på stor fot, jag.

Och nu kommer strax kopplingen till rubriken: Av Gränby centrums alla j***a affärer, alla de sjuhundrafyrtioelva de skryter om, finns det en (1) som sålde gummistövlar till vuxna – till hutlösa priser, förstås… Jag vägrar köpa ett par enkla gummistövlar för nästan 500 spänn…

Enligt planskisserna i affären ska där finnas åtminstone fyra skoaffärer och ett antal affärer som säljer fritidsprylar. Bara det att planskisserna inte stämmer med verkligheten utan visar affärer som har flyttat eller inte finns längre eller inte har öppnat än. Mycket tröttsamt! Så en lukrativ affärsidé för den som är lite på hugget är att sälja gummistövlar för vuxna. Det är svampsäsong ett tag till och vi är många som vill ut i skogen – eller kolla på kossor.


När man tittar på såna här är det bra med höga stövlar. Inte för att man tittar med stövlarna, men det kan vara ganska klafsigt runt omkring kossorna.

                                                                                                                                                                  Det enda jag handlade i detta oformliga köpcentrum som jag tycker sämre och sämre om var bröd, päron och skithuspapper – de två sistnämnda varorna hänger samman, naturligtvis.

Så det blev till att fara vidare och jag styrde kosan till Coop i Boländerna, det som en gång i tiden hette B&W och som hade Dennis på sina papperskassar – så länge har jag bott i Uppsala… (Ingen, eller i alla fall nästan ingen, som bor här är född här.)  Där hittade jag ett par exakt såna stövlar jag ville köpa, gröna och höga – till ett jättebra pris: jag betalade 99 kronor… Det var medlemspris. Den som inte är medlem får lägga till en hundring. (190 spänn är fortfarande ett bra pris.)


Ett par gröna och höga stövlar hittade jag på Coop i Boländerna.

                                                                                                                                                            Hemma igen och fortfarande inget varmvatten. Det är ju synd att grannarna inte pratar med mig, annars kunde jag ju fråga om det är samma för dem. Kan ju vara bra att veta om felet är allmänt eller bara hos mig… Nåja, jag tänker inte duscha en gång till idag utan nu väntar ballen* på att jag ska suga** den och packa in dess möblemang i en presenning. Det känns lite fel att göra det idag, denna underbart soliga höstdag, men ärligt talat sitter jag aldrig ute på ballen längre. Skälen till detta är att det antingen skriks och gapas runt omkring eller så är det nån äckelpotta som röker.

Så, dags att kavla upp ärmarna och göra lite nytta! När jag är klar ska jag förbereda dagens middag som blir lasagne. Passar bra att göra en ugnsform så kan Anna få med sig en matlåda i morgon när hon jobbar samma trista tider, 12 – 21.

                                                                                                                                                             *ballen = balkongen
**suga = dammsuga

Read Full Post »

Fästmön och jag tuffade ut till Förorten på förmiddagen för att vara med en sjuk Elias på Morgonen medan pappa och syster var på ett viktigt möte och gjorde några ärenden. Det var en liten hostig och hängig pojke vi kom till, men han hade väldigt färgrant i sängen…


Iiiiii! En orm! Och snigga lakan i orange! 😀

                                                                                                                                                            Elias var tämligen orkeslös och satt mest och hostade vid datorn…


Hemglassbilen kommer i kväll! Och glass är ju jättebra när man har hosta!

                                                                                                                                                               … eller framför TV-spelet.


TV-spelet gick varmt, men jag vågade inte ge mig på det.

                                                                                                                                                        Mamma hade köpt en Kalle Anka-tidning och ett Kinderägg och jag hade köpte ett par små chokladbitar som Elias skulle ha fått när vi hade tänkt tvätta bilen.


Det låg en spelande hund i Kinderägget.

                                                                                                                                                           Elias brydde sig inte så mycket om chokladen, han har ju egen micro på rummet!


Elias har egen micro på rummet.

                                                                                                                                                       Mamma stökade runt väldigt, tyckte Elias och blev lite orolig.

Hon får inte ändra FÖR mycket för pappa,

sa han när det dunsade som mest i en garderob.

Anna gjorde en del utgrävningar bland kläder som var för små (Elias, alltså, inte hans pappas!) och leksaker. Bland annat upphittades denna docka med svårt håravfall. Vad månde ha hänt HENNI???


Upphittad: Docka med svårt håravfall!

                                                                                                                                                           Elias satte på sig sin tänkarmössa, men den tog tyvärr inte bort hostan.


En rolig tänkar-mössa eller en lampa?

                                                                                                                                                           Och mamma bara stökade på. Hon bytte köksgardiner och gjorde fint.


Anna tyckte att det var dags att byta gardiner i Jerrys kök.

                                                                                                                                                      Katten Felix brydde sig inte ett smack. Han bara sov och sov på Fridas säng.


Katten Felix sov helt oberörd vidare trots allt stök.

                                                                                                                                                    Frida blev förundrad över att Kalle Anka fortfarande är en levande serietidning (!) och hittade ett riktigt gammalt exemplar från stenåldern 1966. Det är säkert värt en del pengar! Men jag tyckte att dess baksida var roligast – där var ju en bild på Anna och mig!


Humle & Dumle, alias Pingolina och Tofflan, fanns på baksidan av Fridas Kalle Anka-tidning från stenåldern (1966).

                                                                                                                                                         Besöket på Morgonen avrundades med en mugg starkt Jerry-kaffe. Då kom katten Maxi och ville vara med.


Katten Maxi kom fram när det var kaffedags.

                                                                                                                                                          Min mage är fortfarande inte riktigt OK, så kaffe var kanske inte så lyckat för min del…

På hemvägen stannade vi till vid Fullerö handel – särskilt inlägg kommer strax om det besöket. Innan vi for hem till mig stannade vi vid Tokerian och inhandlade kyckling till middag.

Efter maten satt jag med min ekonomi en stund, en ledsam historia, men nödvändig. A-kasse-pengarna räckte i alla fall till alla räkningar och det blev några hundralappar över. Tur att min restskatt inte blir mer än 109 kronor, såg jag i tisdags när jag loggade in med e-legitimation hos Skatteverket.

Vart tog den här dagen vägen? Jag är trött och har ont i magen, Anna är trött och har ont i huvudet och mår lite illa. Undras om vi håller på att få nån liten sjukdom..?

Read Full Post »

Apelsinjuice i snön. Det säger familjen om hundkiss ute vintertid. Visst låter det betydligt trevligare? Så idag är det en apelsinjuicedag, helt klart.

Jag vaknade redan vid sextiden av att jag behövde springa på toa. Då hade mitt halsband med gudinnan fastnat i ett av mina örhängen. Det var mycket oskönt, men jag lyckades trassla mig ur eländet. Väl på toa kunde jag inte göra det jag skulle. Ibland är det som om det låser sig och jag undrar därför om kvinnor kan få prostataproblem? (Det var en retorisk fråga.)

Vi sov länge idag. Eller Fästmön sov länge. Jag låg och tittade på henne i säkert en halvtimma och funderade över hur hon låg under täcket. Jag fick liksom inte riktigt ihop huvud och lemmar med resten av kroppen. Men när hon vaknade såg hon normal ut så…

Idag är det ju Alla Hjärtans Dag och i brist på såväl paket som rosor tänkte jag bjuda familjen på restaurang Kreta i kväll. Hoppas de förstår att jag älskar dem. För detta tär på plånboken, men nåt vill jag att vi ska göra tillsammans.


Alla Hjärtans Dag är det idag och jag tänker göra nåt med familjen.

Read Full Post »