Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sött’

Ett inlägg med såväl friska vindar som gamla pustar.


 

Åhléns från Dragarbrunnsgatan

Åhlénshuset i sin nya skrud sett från Dragarbrunnsgatan.

Det tillhör inte vanligheterna att jag åker in till stan. Det blir kanske högst en gång i månaden. Jag har liksom inget där att göra, oftast. Idag skulle jag emellertid träffa F utanför hans jobb. Medan jag väntade på att han skulle avsluta sina arbetsuppgifter och ta lunch passade jag på att kika in i en affär samt fota lite. Nog visste jag att man river fasaden på Åhlénshuset, men att se glashuset i verkligheten var lite av… en chock… Tårtpappersfasaden har plockats ner. Från Dragarbrunnsgatan såg man ett modernt glashus. Och jag vet inte vad jag tycker om det, riktigt. Jag får associationer till psykiatrins glashus, Sjuktugan i Backens skrytbygge där behövande inte får plats och de som vistas där får ännu mer ångest av allt glas…

 Hus på Dragarbrunnsgatan

Äldre bebyggelse på Dragarbrunnsgatan, snett emot Åhlénshuset, ungefär.

I stan var det liv och rörelse. Jag blir snabbt trött när jag vistas där. Folk går på en, cyklister och bilar kör som galningar på Dragarbrunnsgatan trots att det bara är 30 där och lite halvgågata. Utanför de flesta affärer sitter tiggare. Bilar parkerar mitt för utfarter och… Nej, jag tycker i ärlighetens namn att det är ganska skönt att inte tillbringa så mycket tid i centrum. Det gick förresten bra att åka buss ner, men på hemvägen blev jag åksjuk.

Fast mellan ankomst till centrum och hemfärd träffade jag ju två av mina favoritkillar. Som alltid när vi träffas, F och jag, går tiden snabbt. En och en halv timme flög iväg. Jag får alltid sån energi av F och jag blir så stimulerad av hans intelligens. Och så fick jag lite hopp om ljusning. Kanske, kanske kan det bli nåt. F kollar på sitt håll, jag på mitt. Det vore roligt att få brinna för nånting igen. 

Japanska räkor med ris

Japanska räkor med ris. Det gröna på bilden är viss en ring av purjolök.

Vi åt japanskt. Jag försökte att inte äta så mycket, men blev proppmätt på räkor och ris med tillbehör. F åt biff ur nån märklig låda. Och så babblade vi – om böcker och filmer och tolkningar. I morgon reser F till Spanien. Jag är inte så lite avis på det…

Ytterligare ett par ärenden hade jag på stan. När jag hade följt F tillbaka till hans jobb skuttade jag upp på gågatan och traskade bort till Myrorna. Ryggen kändes av mer och jag blev lite rädd att den skulle börja bråka alldeles för mycket. Peppar, peppar är den hyfsad så länge jag inte vrider mig för konstigt.

Jag träffade äldste bonussonen och fick en pratstund med honom medan han arbetade med DVD-filmer. Nere i bokkällaren hade han satt en praktikant i arbete med att torka hyllor. Rent och fräscht är det verkligen på nyrenoverade Myrorna! Naturligtvis tog jag en sväng bland böckerna, men ingenting fick följa med hem. Jag behöver som sagt inte alltid handla, det är roligt att bara titta.

Musik och litteratur Myrorna Kungsängsgatan

Det finns både musik och litteratur hos Myrorna i källaren på Kungsängsgatan.

 

Böcker används som stolpe för klädställning

Böcker används delvis på ett alternativt sätt i Helping Hands citybutik.

Nästan vägg i vägg med Myrorna har Helping Hand en liten citybutik. Där finns mest kläder och sånt är jag inte så road av. Däremot estimerade jag mycket klädställningarna vars stänger var utsmyckade med böcker. Där kom böcker till nytta på annat än vanligt sätt. Roligt såg det ut, dessutom, detta alternativa användningsområde.

Det börjar närma sig födelsedagar för ett par i familjen, så jag hade ett sånt ärende på stan också. Naturligtvis kan jag inte berätta mer detaljerat om det och inte heller kan jag lägga ut nån bild – man ska inte förstöra en överraskning. Jag är lite nöjd med mitt minne, som för en gångs skull fungerade, så mycket kan jag avslöja.

 

 

 

Det blev nåt litet till mig själv också från en affär. Naturligtvis nåt ätbart av det söta slaget.

Rund röd burk I hjärta sweets

Det blev nåt litet och sött till mig själv. Dock inte denna burk. Den fick vara kvar hos Helping Hand. På prislappen stod 15 kronor.


Jag har just avslutat ett telefonsamtal 
med en nybliven 98-åring. Kristallklar i huvudet berättade hon att hon fick en bok i födelsedagspresent som hon nu ska läsa. Det är en bok jag själv nyligen har läst. Jag blev riktigt glad av att höra hennes pigga stämma och att få veta att hon mår bra.

Ja, en lever ju inte för alltid, men jag är glad så länge jag kan bo hemma. På vintern går jag förstås inte ut, fast prata kan jag!

Förhoppningsvis blir det tillfälle att ses i påsk, om orken och piggheten dröjer kvar. Tänk vilken härlig faster mamma har! En riktig förebild, denna 98-åring, för en som snart blir… 53.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett loppisinlägg med en snuskig twist.


 

Varning för snuskig litteratur och annat!!! (Fast först kommer det rumsrena.)


Idag är Fästmön ledig
och vi skulle åka in på tre ärenden till stan. Mitt primära var att inhandla underkläder. Gjorde jag det, tror du? Nej. Jag kom hem med en sån här för tio kronor, inköpt på Myrorna där det är halva priset på alla böcker till och med söndag (fast på söndag har just Myrorna i centrala Uppsala stängt):

Jag skulle vara din hund

Bokreafynd på Myrorna. Inte ett spår av underkläder på bilden.


Ett annat ärende 
var att hälsa på äldste bonussonen. Det gjorde vi. Vi botaniserade också, som sagt, i hans välskötta bokavdelning i källaren på Myrorna, men tittade även på andra saker på entréplanet. Vi passerade Röda rummet först. Ja passera är ju fel ord. Vi gick in och glodde, bland annat för att skyltfönstret skvallrade om Maria Lang-fest. En titt in hos Helping Hand, bredvid Myrorna, blev det också. Där fanns en del smått och gott, bland annat veckotidningar om människosmuggling.

Dags att fika blev det sen. Anna var söt och bjöd på nåt sött. Själv tog hon räkmacka – minus brödet. Duktig som håller sig till det hon ska äta!

Innan vi trängdes på bussen hem köpte jag kyckling till middag. Jag trodde att det fanns i frysen och köpte ingen igår när vi storhandlade. Busskortet fylldes på med en hundring innan vi tuffade till New Village igen. Jag är helt slut efter sorlet på Kafferummet Storken

Här kommer först några rumrena bilder från dagens utflykt:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Sen kommer vi då till sånt som roar mig, det vill säga snusk! Och kom ihåg att jag varnade dig!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett njutningsfullt inlägg som kräver att du har lite volym på ifall du klickar på länkarna!


 

Idag har jag bland annat rest och sett mig omkring. Bytt lite perspektiv, sett annat än tapeterna här hemma, fått lite input, gett lite output. Kort sagt: gjort en utflykt i verkliga livet. Och det var livat!

Ett skäl till att mina livsandar blev så uppiggade var att jag, mitt i värsta vintern, snubblade på ett fantastiskt smultronställe, Adas kaffestuga i Östhammar. Jag hade parkerat bilen och skulle ta en bensträckare. Traskade några steg och hamnade utanför Adas. Kaffetörstig var jag och när skylten även lockade med Dagnys hörna inklusive jukebox var det ingen tvekan att jag skulle göra ett besök.

Det doftade så där underbart redan i entrén: kaffe och nybakade kakor och bullar. Helst av allt hade jag tagit nåt riktigt sött, men det fick bli kaffe och en macka.

Sen fortsatte upplevelsen! Kaffestugan var nästan som ett litet hem. I ett rum stod en gammal vedspis och knäckebrödskakor hängde över den. Jag bara väntade att Ada själv skulle komma utfarande nånstans ifrån och undra vad jag hade i köksregionerna att göra. I finrummet stod en sammetssoffgrupp och golvuret lika självsäkert som ett kyrktorn.

Bland övriga inredningsdetaljer fastnade jag för dockskåpet, men också för skåpet med leksaksbilar. Jag var ju liksom ingen dockskåpsflicka när jag var liten (fast jag fick ett dockskåp som morfar hade snickrat), utan jag var en biltjej. Den fantastiska samlingen av kaffekoppar som prydde väggarna upp till taket var också urhäftig.

Men då fick man väl betala massor för denna upplevelse? Inte då! Kaffe och macka kostade 48 kronor. Brödet var grovt och färskt, kaffet nybryggt och hett. Jag sneglade på menyn och såg att det finns luncher såsom sallader och pajer för mellan 70 och 80 kronor, endast.

Sommartid finns en trädgård man kan sitta i. Nu var det inte säsong för det alls. Men ett är säkert: tillbaka hit ska jag när det blir varmare. Allt detta, inklusive trevlig och välkomnande personal, gör att Adas kaffestuga i Östhammar rekommenderas varmt!

Här är några bilder som jag tog i all hast (därav den undermåliga kvaliteten på de flesta foton):

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mordiskt inlägg igen.


 

Igår riggade jag en fälla. En fälla för irriterande flygfän – bananflugor. Jag placerade en bunke med…

  • en del vatten
  • en del rödvinsvinäger
  • två droppar diskmedel

på en av fönsterbrädorna i köket. Skyfflade undan lite bland krukväxterna. Men ingenting hände. Först. Sen kompletterade vännen Agneta mitt recept med

  • lite strösocker eller honung

Självklart måste man ju locka med nåt sött! Varför ingick inte det i receptet* på fällan från Sveriges städmästare?! Jag grabbade tag i burken med strösocker – och höll nästan på att tappa den på köksgolvet! Då hade jag skrikit F-ordet. Högt. Men jag är flink med fingrarna (ibland) och lyckades styra upp burken. Jag hällde i lite socker och sen väntade jag. Och väntade. Och i morse fotade jag:

Bananflugeoffer

Bananflugeoffer!

 

Det var lite svårt att ta en bra bild, men i morse hade fällan i alla fall slagit igen kring ett par offer. Och nyss när jag gick och tittade hade där offrats ytterligare. Bunken får nu stå över helgen, så att alla små rackare fångas in.

TACK, Agneta – din komplettering gjorde susen! Moahahahaahaaaaaaaa…


*Noteras bör att det i det receptet stod äppelcidervinäger. Jag körde med rödvinsvinäger!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett gott inlägg.


 

Jordnötskulor och Dukat

Jordnötskulor och Dukat är väl lämpligt att fira med på Chokladens dag?

Det har väl inte undgått nån att jag är en sucker för godsaker. Choklad allra helst. Och idag är det ju Chokladens dag. Så klart man måste fira den, det behöver man inte vara Vän af Ordning för att vilja göra!

För nån timme sen gräddade jag våfflor och serverade med hjortronsylt och sprejgrädde till middag till mig och Fästmön. Det måste sjunka undan lite innan vi kan fylla på och riktigt fira Chokladens dag. Kaffet har puttrat klart i perkolatorn, Anna sitter förväntansfull i soffan. Men hon vet faktiskt inte om att jag har köpt choklad med mig hem idag. Jag sa att det inte skulle bli nåt sött till kvällskaffet eftersom vi ju skulle äta våfflor. Och… om jag inte berättar nåt om chokladen jag har köpt kan jag ju smocka i mig ALLT i morgon kväll, när Anna jobbar!!! Moahahaahahaaaaaaaa… 

Men så elak är jag inte. Nu ska jag servera kaffet och chokladen och så glor vi på förra veckans avsnitt av Dicte, som vi båda missade.

Hur firar DU Chokladens dag??? För visst är det en dag värd att fira?!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sött inlägg.


 

Uppdaterat inlägg: Intressant nog uppdaterades artikeln på DN med rätt stavning av chokladasken efter publiceringen av det här inlägget. Fast… Helt rätt blev det inte emellertid: På ett ställe stavas chokladasken med bindestreck. Men man kan ju nästan tro att nån på tidningen läser Tofflans blogg…


Man kan säga
att det här inlägget är mitt bidrag till diskussionerna kring Marabous beslut att ta bort vissa praliner ur Aladdinasken. Men här är också en glimt av dagens högskoleutbildade journalistproffs. Du vet, det där gänget som arbetar med det skrivna ordet utan att kunna stava.

Hur Aladdin stavas ser man på asken på bilden i skärmklippet nedan. Hur Karl Dalén på Dagens Nyheter stavar ser du i ingressen.

Aladdinask

 


Den som orkar läsa hela artikeln
kan göra det här. Då noterar man nåt nästan ännu värre: Karl Dalén blandar stavningarna i sin text! Han lyckas stava rätt en gång i första halvan i ett pratminus av marknadschefen. Totalt stavar han sen fel tre gånger.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett slappt inlägg.


 

Ostbåge i näsan

Stoppar eventuellt näsdropp.

Det har verkligen varit en slapparedag idag! Jag känner mig trött och slut trots att jag inte gör många knop. Framåt kvällen började jag nysa. Känner av lite museklvärk också. Kanske har Fästmön och jag delat virus..?

Lite nytta har jag gjort ändå – med betoning på lite. Jag har säkerhets-kopierat bilder och stuvat om lite i bildmapparna. Hittade det lediga jobb som jag låg minus på igår och skrev en ansökan. För tillfället är det två jobb av alla jag har sökt som är riktigt heta i mina ögon. Det ena finns här i Uppsala, det andra… i Borlänge. Ja jag vet. Eller jag vet inte hur jag har tänkt, men fasen vilket spännande jobb!

Frukt och nötter

Frukt och nötter – sött och salt.

Bilden överst till vänster till trots – den är gammal – har jag inte goffat så mycket onyttigt idag. Frampå efter-middagen när jag blev lite sugen på nåt hällde jag upp torkad frukt och nötter i en skål. Köpte en påse i början av sommaren för bara en tia på ICA Heidan. Riktigt god blandning är det av sött och salt!

Ringde mamma på eftermiddagen och hon mår inte heller så bra. Hon har ökat doserna på några av sina mediciner och förhoppningsvis hjälper det. Jag fick senaste nytt om en gren av släkten som jag väl inte är så jätteintresserad av eftersom den bär sig pinsamt åt – precis som den alltid har gjort. Roligare var det att höra att mamma slukade födelsedagsboken jag gav henne i somras! Jag kollade upp att del två kommer i pocket om ett par veckor, medan den tredje och avslutande delen i trilogin kommer, inbunden, den 23 september.

För egen del har jag, i litteraturens fiktiva värld, gått från styckmord och försvunna datorer, till greker, trojaner (folkslag) och mänskliga gudar som krigar, slåss, partajar och rövar bort tjejer. Det vill säga jag läser Iliaden, den första kompletta svenska översättningen på prosa från 1973. Denna utgåva baserar sig på en dansk översättning.

Bok ljus rödvin

Lässtund. DETTA kallar jag mys!


Det är inte mycket sevärt 
på TV så här en lördagskväll, så jag fortsätter nog med de gamla grekerna. Men troligen blir det ett avbrott klockan 21.30 när SvT 1 visar premiäravsnittet av brittiska dramaserien Det blodröda fältet. Totalt blir det sex delar. I rollistan finns bland andra Oona Chaplinsom inte bara är barnbarn till Charlie utan också mycket vacker. Charlie var för övrigt gift fyra gånger och fick totalt elva barn. Med sista frun Oona (som var 18 och Charlie 54 när de gifte sig!) fick han åtta barn, bland annat Geraldine Chaplin som sen blev mamma till den Oona som är med i kvällens TV-serie.

På tal om barn har jag i andra hand fått veta att äldsta bonusdottern har anlänt till slutdestinationen i norr, att allt gått bra och att nya hemmet är fint.

Och nu kanske det blir nåt sött att tugga på, möjligen lite nödlägesgodis i form av whiskyindränkt fudge. De är faktiskt inte så goda, vilket ju är bra, för då vräker FETA jag inte i mig för många.

Jack Daniels fudge

Whiskyindränkt fudge = nödlägesgodis


Har DU nåt lördagsgodis att smaska på???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »