Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘söndagsfrid’

Ett dagen-efter-inlägg.


 

Fridfull söndag är det aldrig i huset där jag bor. Grannarna bredvid har som kutym att vråla åt sina barn varje morgon mellan klockan sex och klockan åtta. Söndagsmorgnar är inga undantag. OK, jag har inga egna barn, men jag tror inte att väldigt små barn gör som föräldrarna vill om föräldrarna vrålar åt dem. Små barn börjar i stället själva vråla. Eller skrika. Detta är en empirisk observation.

Ost, kex , päron och vin

Ost, kex , päron och vin förhöjde stämningen hemma i vardagsrummet.

Det blev lite sent igår, men nån annan fest än Eurovision Song Contest 2014 gick jag inte på. Och den festen deltog jag i från soffan. I år satt jag ensam och tittade, men det gick bra det med. Jag dukade upp med kex, ett par goda ostar, ett levande päron som jag hittat vid mina utgrävningar samt ett par glas hemtrampat vin. Tände några ljus som doftade äpple. Min godisbunke tog vid när jag var mätt på det salta. Som du förstår mådde min mage inte så bra i natt. Därför hade jag synnerligen estimerat söndagsfrid i morse. Nu blev det inte så.

Vad jag tyckte om schlagerkvällen igår? Tja, först och främst vann rätt låt. Conchita Wurst var en sån värdig vinnare av de enkla skälen att låten är skitbra, framträdandet likaså och rösten fantastisk. Att människor fokuserar på Conchita Wursts sexuella läggning irriterar jag mig bara på. Skägg och klänning, samtidigt – so what? Och vem säger ”han” om Lars-Åke Wilhelmsson när denne går in i rollen som Babsan? Tänk lite!

Men Sanna Nielsen var också väldigt bra igår. Hennes röst är klar, stark och ren och jag tycker även att Undo är en skitbra låt. Tyvärr kan ju bara en låt vinna. Det var länge sen jag slets mellan två låtar, för de senaste åren har det varit ganska mycket skit som har varit med och tävlat. Eller i alla fall sånt som inte tilltalar mina öron. Så om jag bjöd på Conchita i förra inlägget, bjuder jag på Sanna nu.


Idag ska jag vara något mer seriös
och livlig i mina göranden och låtanden än igår när jag bara slappade. Först och främst behöver jag verkligen duscha och tvätta håret, särskilt som jag ska träffa Fästmön idag. Tänkte åka till hennes jobb när hon slutar och skjutsa hem henne. Kanske behöver hon handla nåt till kyl och frys där hemma, kanske får jag en kopp kaffe.

I övrigt ska jag sätta mig och söka ett par lediga tjänster jag har sett. Motståndet är enormt den här gången och jag har absolut ingen förklaring till det. Men det som bland annat påverkar är sånt som finns i mitt bagage och hur jag känner tänker jag inte vädra för öppen ridå, för då… Äh, vi tar det i ett låst inlägg. Kanske.

Vad händer hos dig denna söndag??? Är du ledig eller jobbar du eller vad gör du??? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Den kära, mest älskade Fästmön smög upp i morse och tassade ut till bussen, den som bara kör henne halva sträckan till jobbet från mig. (Den stackarn – Anna alltså, inte bussjäveln! – har dessutom en blåsa på ena foten!) Jag vaknade tjugo i sju av att det var alldeles för tyst i mitt hem (dock inte under mig…). Kryckade mig ur sängen tjugo i sju och fann att den lilla fågeln var utflugen! Jag hade fått sovmorgon av Anna, som tyckte synd om mig, tror jag. Igår kväll fick jag nämligen ta fram kryckan eftersom jag nästan inte kunde gå. Och vilken tur att jag lyckades somna om! Sov ända till halv nio idag…

Den kära, mest älskade Anna! Här på besök i kyrkan.


Jag fick känna lite söndagsfrid idag,
trots att somliga i huset tittade på TV på inte särskilt låg volym under mitt sovrum före klockan sju. Men när jag klev upp och grep mig an dagens verk blev jag efter en stund ackompanjerad av kyrkklockor. Medan jag tog ner en gardinstång och skruvade ner hållare till gardinstänger på de resterande tre fönstren ding-dongade det utanför. Och det var ganska fridfullt.

Kryckan åkte som sagt fram igår kväll. Då hade jag dels jävligt ont och dels svårt att gå. Det var i princip omöjligt för mig att resa mig utan krycka. Det brukar inte vara så svårt att gå inomhus utan krycka, för det finns alltid nåt att hålla sig i. Igår kväll gick det inte alls att gå utan krycka heller. HATAR! Men foten har fått vila under natten och även om jag behöver kryckan för att ta mig ur sängen och upp ur stolar, kan jag halta utan den inomhus i alla fall idag. Jag ska försöka att inte belasta foten så mycket, men samtidigt stelnar jag till om jag inte rör på mig och då gör det ännu mer ont sen, när jag ska försöka röra på mig.

Dagens agenda innehåller inte så mycket, tack och lov. Jag ska stryka några jeans, det är allt. Vattnat mina 42 krukväxter gjorde jag i samband med att jag tog bort fönsterremsor och gardiner idag. Fasen, så full tvättkorgen är! Jag ska nog tvätta nån maskin så tvättkorgen rymmer lite mer tvätt. Till en del fönster har jag rena gardiner till i linneskåpet att sätta upp sen, men sorgebarnet är sovrummet. Jag har haft ett par rätt fula blåa gardiner där. De matchar färgen på tapeterna, men de har rosor på sig. Rosor! Nej, det är inte jag! Kanske borde jag passa på att inhandla nya gardiner till sovrummet nu när jag ska få nya fönster. Men sist jag gjorde det köpte jag ett par som visade sig vara duvblålila i dagsljus. De passade bara som tillfällig och ful nödlösning som solskydd på jobbet…

Ful nödlösning på jobbet ett tag.


Nej, jag är ingen gardinmänniska.
När jag var gift – bevare oss väl! – tog min dåvarande svärmor hand om den biten. Det var ganska bekvämt, även om vi inte hade samma smak alla gånger. Efter skilsmässan följde en period av anti-gardiner-stil i mitt hem. Sen blev jag vuxlig och försökte. Med varierande resultat.

Ärligt talat är jag inte nån som är duktig på det husliga – det tror jag att såväl Anna som mina X:or skriver under på! Visst gillar jag att ha snyggt omkring mig hemma och visst gillar jag att äta gott – bara jag slipper fixa till det själv. Jag kan ta hand om städningen i stället, minus disken, förstås… Anna var så söt igår och tog hand om disken efter maten – trots att hon hade jobbat 7 – 16. Men jag lagade i gengäld maten – och sen kunde jag inte stå på foten…

Det är ganska läskigt, men jag vet att alkohol brukar hjälpa mot värk. Vi drack var sin starköl igår och två glas vin. Det gjorde inte nån som helst skillnad igår – jag hade jätteont. Hälen värkte för första gången, den värkte rejält. På torsdag ska jag tillbaka till Nål-Janne, så jag får beklaga mig då ordentligt och höra om jag kan göra nåt annat på hemmaplan för smärtlindring än att ha hälen på en kylklamp. Testade det igår och då ilade det bara ännu mer.

Nej, nu ska jag läsa lite lokalblaska, inta frukost och stryka jeans – i den ordningen. Dagens middag behöver inte förberedas – vi ska äta ost och kex och dricka var sitt glas vin. Igen. Oj så fulla vi blir – NOT! (Jag hatar att vara full och tappa kontrollen, så jag är aldrig full nu för tiden.)

Vad ska du göra idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse var det väl inte precis nån av oss som skuttade ur sängen. Fästmön misstänker att hon har en förkylning på gång. Själv är jag helt slut efter gårdagens kamp mot min mage. Men upp kom vi och iväg. Och jag var hemma och slank ner i sängen igen sju minuter över sju – för att kliva upp 8.45. Då hade jag i och för sig blivit väckt några gånger av nån som hostar (varför går man inte till doktorn?) samt nån som lekte Elefanter på springtävling. Nä, söndagsfrid finns inget som heter i det här huset.

Det kanske var denna som hittat hit från Himlen?


Jag fick också veta
att jag hade skällt på Anna i natt. Hon var lika förvånad som jag, för jag har aldrig skällt på henne. Men tydligen hade hon använt mitt smörpapper på ett felaktigt och slösigt sätt, varpå jag näpste henni. Rejält. Ja alltså, hon drömde. Jag har som sagt aldrig skällt på henne i vaket tillstånd!..

Däremot har man ju lust att säga ett och annat fult ord angående det makabra fynd som gjorts i Himlen igår: 15 avhuggna fårhuvuden som dessutom saknade underkäkar och högeröron. Vad är det för galningar som gör sånt???

I skrivande stund är magen rätt OK. Jag har druckit en mugg java, spillt lite över tangentbordet, men jag mår inte illa. Än. Gårdagen tog rejält på krafterna. Jag lagade mat och växlade mellan att stå vid spisen och sitta vid datorn. Orkade helt enkelt inte stå upp. Sen tvingade jag i mig en rejäl portion – det var ju en av mina favoriträtter. Fick sen gå och lägga mig ovanpå gästsängen för att jag inte orkade sitta i kökssoffan. Anna fick avsluta måltiden ensam. Ja, på den nivån är mitt mående just nu. Ingen ursäkt, men jag mår inget vidare. Därför tänker jag fortsätta vara arg. Det har jag all rätt att vara. Passar inte galoscherna är dörren där! *pekar med hela handen*

Information. Information. 


På min agenda idag
står vattna krukväxterna (check!), torka två golv, bädda och ringa mamma. Jag ringde visserligen mamma igår, men jag orkade inte prata så länge. Det blir ju ganska mycket envägssamtal och min ork och kraft var på lägen ”Low”. I skrivande stund känner jag mig bättre. I vart fall har jag inte så ont. Men  mamma uppfattar inte riktigt att nån ibland mår sämre än vad hon gör.

Jag laddar för morgondagens undersökning, men det är egentligen inte så mycket mer än att jag inte får äta eller dricka efter midnatt. Ska försöka ta mod till mig och åka buss in till undersökningen som är i stan, för sen tänker jag be om massor av lugnande så bilkörning blir det inte tal om. Jag har gjort en deal med mig själv att jag ska säga att jag väger 150 kilo så att jag blir rejält ”lugnad”. 

Bäst att sätta lite rotation nu så jag hinner bli klar tills det är dags att åka och hämta hem Anna klockan 14!

Read Full Post »