Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sömnsjuka’

Ett inlägg om en film.


 

SnövitSnövit (1937) var Walt Disneys allra första långfilm. På juldagens eftermiddag gick den på SvT och jag tvingade min mamma att se den med mig. Eller nej då, det var förstås frivilligt. Men jag ville se filmen, för det enda jag hade sett av den tidigare var den sång- och dansscen som visas på julafton. Mamma, däremot, hade sett filmen på bio tillsammans med mormor. Hennes främsta minne från filmen var att hon önskade sig Snövit-skor…

Filmen baseras på den gamla sagan om prinsessan Snövit. Snövit har en elak styvmor som vill vara den vackraste i landet. Men en dag blir Snövit den vackraste och styvmodern beordrar en jägare att ta med Snövit ut i skogen och döda henne. Jägaren har emellertid inte hjärta till detta utan säger åt Snövit att fly in i skogen. Efter en natt ute i mörkret hamnar Snövit hos de sju dvärgarna.

Det är en rörande, men ganska enkel historia utan några djupare bottnar. Att styvmödrar är elaka är ju allmänt känt – det kan ju inte älska styvbarn som sina egna och är alltid svartsjuk på dem. Men räddningen finns i kärleken och i den här sagan är han en vacker prins. Dvärgarna är sju och små och hade filmen gjorts idag hade Walt Disney stämts med all säkerhet eftersom en med all säkerhet inte får använda ordet dvärg längre om kortväxta människor. Dessutom hånas även allergiker, surskallar, sömnsjuka, blyga och utvecklingsstörda med flera i filmen.

MEN… Jag tycker, som sagt, att detta är en rörande film och jag är djupt imponerad av att Walt Disney redan på 1930-talet kunde göra så otroligt bra animeringar – utan datorer.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag tillhör kategorin spruträdda, så egentligen skulle jag inte blogga om detta, men… Som jag länge har misstänkt har det visat sig att svenskarna vaccinerar sig – väldigt mycket. Jag har lite svårt att förstå denna förkärlek för att få en spik i armen. Och när jag dessutom läser att vissa vaccin både dyra och onödiga förstår jag ännu mindre.


Uff! En nål…

 

För den som ska resa utomlands kan det vara väl värt att kolla upp ordentligt vilka vaccin som är nödvändiga. Och vi som stannar här hemma – är det verkligen nödvändigt att ta influensavaccin varje november om vi är friska i övrigt? För det är ju en helt annan sak om man har en kronisk sjukdom dessutom. Då kan man ju bli väldigt sjuk av en vanlig influensa.

Jag blev själv erbjuden, för första gången, att ta vaccin mot årets influensa, på arbetsgivarens bekostnad. Men jag ser ingen anledning. Och faktum är, ta i trä, att jag inte ens har haft nån vanlig ”bonnförkylning” i höstas! Många blir dessutom sjuka av vaccinerna – varför utsätta sig om man inte måste? Jag vill varken ha en light-verision av influensa – eller sömnsjuka…

Hur gör du? Vaccinerar du dig mot influensa, till exempel?

Read Full Post »

Ärligt talat har jag lust att säga: vad var det jag sa?! Men det tänker jag inte säga. Nu kommer de stora larmen om att vaccinet mot svininfluensan gav barn narkolepsi, nåt jag skrev om här i december förra året.

Men mest har jag bloggat om vaccinet som sådant, bristen på information och varför det skapats gräddfiler för tjänstemän och politiker. Gräddfilsmänniskorna, som inte ens reflekterade över att de trängde sig före personer som tillhörde riskgrupper och som VERKLIGEN behövde vaccineras. Argument som

jag är småbarnsförälder

var inte hållbara, tyckte jag. Men det tyckte tjänstemannaledningen vid den verksamhet som ansvarar för hälso- och sjukvården i länet som via e-post inbjöd politiker och tjänstemän till att få en gräddfil till vaccinet.

Ja jag har verkligen skrivit KILOMETERVIS om vaccinet mot svininfluensa. Synd att ingen annan än  jag (?) reagerade INNAN ett antal barn och unga drabbades av narkolepsi…

I december förra året författade  några föräldrar en debattartikel, men då var redan deras barn sjuka. Narkolepsi är tyvärr en livslång och ganska ovanlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen ofta kallas sömnsjuka. Här kan du läsa om en av de unga som har fått narkolepsi. Läs gärna kommentarerna till artikeln. Bland annat skriver en person anklagande i kommentarerna att media piskade upp stämningen och att lokalblaskan skrev massor av artiklar om vaccinet och svininfluensen. Men hade den verksamhet som ansvarar för länets hälso- och sjukvård TAGIT sitt ansvar så skulle man ha skött informationen därifrån och inte låtit lokalpressen göra jobbet.

Read Full Post »

Ett mobbat barn, ett egensinnigt barn, en hustru med förkärlek för de döda och han själv med sin sömnsjuka. Det var sannerligen ingen frisk familj! Och det var D:s familj. Min egen hade även den sina mindre tilltalande sidor och hemligheter,  men inte några mystiska sjukdomar eller åkommor av sådan art. Emellertid var det ju det här med… E. Och mig.

En gång hade ett val gjorts. En gång hade en av oss valts bort och en valts till. Eller snarare, mina föräldrar hade sannerligen tänkt i 50-50-modellen. En av föräldrarna hade efter valet flyttat cirka 30 mil norrut. Det fanns inte en tanke på att våra stigar skulle korsas. Men det gjorde de. Och det var ju så märkligt, sorgligt, fantastiskt alltihop! Från dagen vi möttes blev vi oskiljaktiga. Och med all respekt!

Emellertid beslutade vi gemensamt – sedan dagen vi möttes fattade vi alla beslut gemensamt – att hålla ”oss” hemligt. Det var endast ett fåtal som kände till vår existens och hur vi för alltid var sammanlänkade.

Och nu… Idag… När jag bär E:s guldkedja runt halsen, hans ring, den märkliga lilla nyckeln… Han är mig alltid nära, trots att han inte längre finns här. På grund av D. Men D ska få vara kvar här ett tag till. Vandra i sina plågor, halvt galen av sorg. Och skuldkänslor. Det är skuldkänslorna jag vill åt. Sen ska han få dö. Långsamt.

Read Full Post »