Statistik för augusti 2015

Ett inlägg som främst riktar sig till presumtiva arbetsgivare som söker en skribent.

---

 

Idag är det den 31 augusti. Här kommer en statistikrapport för den här bloggen och dess augusti månad 2015 i siffror och ord.

Antal besök på bloggen från den 2 augusti till den 31 augusti klockan 11.19. De mörkblå staplarna visar unika besökare. (Diagram från WordPress.)

Under augusti månad var det flest antal besök på bloggen den 10 augusti (490), den 3 augusti (488 samt den 4 augusti (483). Antalet unika besökare i augusti månad per dag låg i genomsnitt på cirka 250, vilket är en minskning med knappt 90 jämfört med augusti månad. Flest antal unika besökare hade bloggen den 5 augusti (303). Det är egentligen ingen mening med att spekulera i orsaken till minskningen, men sommarvärmen som anlände under månaden spelade med all säkerhet en viss roll. Jämfört med andra lokala bloggar låg bloggen under augusti högre upp/på bättre plats än tidigare bland topp tio i Bloggportalens lista över mest besökta privata bloggar i Uppsala.

Statistik per månad och år samt snitt per dag. (Diagram från WordPress.)

Augusti månad hade totalt 12 448 besökare, vilket är en nedgång på ungefär  1 500 besök jämfört med juli. Men bloggen får fortsatt många träffar via sökmotorer, vilket är ett gott tecken – sökningar ger resultatet att besökare hänvisas hit. Antalet ”trogna följare” är ungefär konstant, men antalet bloggföljare ökar.

Genomsnittligt antal besök per dag under augusti är 410 vilket är en minskning med ett fyrtiotal per dag jämfört med juli. Förra året hade ett totalt genomsnittligt besöksantal om 507 per dag. Årets genomsnittliga antal besök efter sju månader är 485 per dag.

Totalt antal besök på bloggen ligger på 1 139 424 strax efter inklippningen av graferna. Denna totalsiffra finns för övrigt för vem som helst att när som helst se i högerspalten på bloggen, ganska långt ner, under rubriken Besökare.

Eftersom endast tio procent utrymme återstår av den här bloggen lär den upphöra att vara aktiv under hösten. Bloggen finns emellertid kvar och är sökbar.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”Nej, jag tror faktiskt inte på att du förstår hur det är…”

Ett inlägg om hur ont dagens förnedrande besök gjorde.

Idag betalade jag 65 kronor plus bensin för att ta mig till Arbetsförmedlingen och vänta i 50 minuter. (Nej, jag kan inte åka buss.) Därefter fick jag gå in i ett fem minuter långt (!) möte. Min senaste aktivitetsrapport skulle följas upp. Ett mer meningslöst möte får man leta efter!

Som vanligt var jag inte ensam i det stora huset av glas. Det var en hord av människor och alla skulle inte åt samma håll.

Den lilla människan i orange cirkel har besökt Arbetsförnedringens hus. Igen.

Jag skulle en trappa upp för första gången. En kvinna delade ut ljusblåa kölappar. Av och till kom det folk som jobbade i huset. De  ropade upp viskade numren. En del av oss som väntade på vår tur gav upp. Vi var kanske 20 – 30 personer som satt kvar.

De som jobbade i huset hade uppenbarligen dyskalkyli. De visste inte om det 100nånting på lapparna eller nollnoll. När jag fick min lapp sa kvinnan att det stod nio på den. Vid ett tillfälle hörde jag mitt nummer, nummer nio, trots att de var nummer 94:s tur. Jag undrar hur dessa har fått sina jobb. Inte kan det vara för att de kan läsa innantill, i alla fall.

Nummer nio var jag idag. Fast det står ju faktiskt 109 på lappen.

En av dem som ropade upp viskade nummer och som jobbade i huset var en muskulös, snygg och välklädd ung man med en massa blankt i håret. Jag ville INTE följa upp min rapport med honom. Vem tror du ropade upp viskade mitt nummer? Han, förstås. I mina fådda jeans och tröja, med leriga skor, skitigt hår och elva år gammal fleecejacka (den var i alla fall rentvättad) fick jag komma med till ett rum. Där ombads jag att legitimera mig och sen började det hela. Jag inledde med att be honom att vänligen stänga dörren så att alla utanför slapp höra vad vi sa…

Jag ser här att du söker en hel del jobb… Får du nån återkoppling?

undrade han bland annat.

Nej, för det mesta inte. Men när jag i enstaka fall får återkoppling på ett nej från en arbetsgivare handlar det om att man har sökt en mer junior förmåga,

svarade jag.

Jag har varit på en del intervjuer, men kommer visst alltid tvåa, 

fortsatte jag.

Men va bra! Det visar ju att du i alla fall har nåt som arbetsgivarna söker! Det är bara att fortsätta att söka!

sa Mr Muscle.

Alltså, jag är på väg att ge upp helt!

svarade jag med gråt i halsen och tårar som försökte tränga sig ut ur mina tårkanaler.  Jag drämde Excel-listan med alla mina 160nånting sökta jobb på bordet.

Jag kan ju inte ljuga om min ålder. Så jag lägger av snart, allt känns meningslöst.

Han tittade på mig och sa:

Jag förstår. Men det gäller att inte ge upp, att fortsätta, nån gång ger det utdelning.

Framför mina ögon dansade ett rött skynke…

Nej, jag tror faktiskt inte på att du förstår hur det är att vara arbetslös och att minst en gång i veckan fundera över om jag ska hoppa framför tåget i Gamlis eller nån annanstans.

Då tittade han på mig igen och sa ingenting. Till sist tog jag ordet och undrade om vi var klara med uppföljningen. Vidare tillkännagav jag att jag naturligtvis fortsätter att söka jobb fram till den dan jag inte längre trampar denna jord, för jag är ju så jävla plikttrogen.

Vi var klara. Den sista förnedringen blev att dragkedjan i min jacka inte gick att dra upp. Vilken tur att jag hade en fådd tröja från min förra arbetplats under, för det är ju inte precis sommarvärme utomhus.

Det här inlägget har jag skrivit i ett förtvivlat skick. Jag förväntar mig inte att nån har orkat läsa det eller ens orkar kommentera det. Jag bloggar nämligen inte för att få uppmärksamhet eller bekräftelse. Just det här inlägget har haft till syfte att jag försöker skriva av mig ångesten så att den inte tar överhanden och får mig att verkligen hoppa framför tåget. Jag har ju lovat att skjutsa i eftermiddag…

Livet är kort.

Read Full Post »

Gråbrunlördag

Den här lördagen jag vaknade till är verkligen trist. Gråbrun. Blöt. Men jag är glad att det är regn som kommer från himlen och inte snö. Termometrarna visar strax under tre grader plus, så nån sommarvärme är det förstås inte.

Baksidan är gråbrun.

På båda sidor om huset är det gråbrunt, men jag tror baksidan är värst. Där finns det också en rätt stor snöhög kvar. För några år sen tyckte några puckon att det var bra att såga ner träd som stod här. Problemet var bara att dessa träd sög åt sig vätan – från bland annat snön på våren. Men vad vet jag, man kanske gillar att ha blött inomhus och mögellukt. Smaken är ju som bekant som baken.

Jag känner inte alls för att gå ut idag. Skulle vilja förpuppa mig, försvinna, dra mig tillbaka in i ett hörn. Men jag har lovat att åka ut till Himlen och hänga med Elis medan Moder Jord arbetar och man ska hålla vad man lovar. Dessutom vet jag att jag brukar må bättre av att få nån annan än mig själv att bry mig om. Men det jag borde göra, och som jag skulle behöva sitta koncentrerat och göra, är att lägga in mig på Linkedin. Jag fick till och med en kontaktförfrågan därifrån och det kändes dumt att svara tyvärr, jag finns inte där. Där finns minst en person som har samma namn som jag, men personen som skickade kontaktförfrågan är en jobbkontakt till mig så det måste ha varit mig h*n har sökt.

Vad händer för övrigt idag? Tja, jag ska greja lite med laptopen. Eller kanske inte idag utan i morgon, vi får se. Sen hoppas jag få bygga LEGO eller spela spel med Elias. Anna slutar jobba klockan 16 och då tänker jag åka och hämta henne trots att hon sa att hon kan ta sig hem själv. Behöver fundera över mat under dan också, men det är svårt att bestämma eftersom jag inte vet hur många vi är. Vi är i vart fall inte sex personer utan högst fem, för Fritzlan hänger med katterna den här helgen. Om Tofflan får bestämma blir det grillad kyckling, men det är inte så säkert att Tofflan får bestämma…

Nu ska jag sätta fart med lite frukost, tvagning, påklädning och vattning av krukväxter. Noterade att min Mårbackapelargon, den fantastiska, har börjat blomma igen. Tillsammans med de kvittrande småfåglar jag hörde igår kväll tycker jag att det är riktigt fina vårtecken!

Nu blommar det!

Jag har kollat hur operationsärren ser ut idag och noterar att det ser OK ut, om än några hål. Jag hade ju inte tillgång till sutur, så vissa… hål fick jag plåstra på två ställen eftersom jag blödde så förskräckligt. Och nu har jag fått eksem där efter plåstren! Irriterande och fult, annars ser det bra ut.

Livet är kort.

Read Full Post »