En sajt för ‘sore eyes’..?

Ett webbplatsande inlägg.

---

Varning för nakenchockande bilder!!!

Nä, nån nakenchock fick jag varken igår eller hittills idag. Men det fick kanske den som surfade in på Uppsala kommuns webbplats igår. Då poppade det visst upp foton på en man – naken på några bilder, iförd strumpbyxor och BH på andra bilder. Bilderna hade publicerats redan på måndagskvällen vid 22-tiden i Fyrishovs Fejanflöde, enligt lokalblaskan. Och detta Facebookkonto har Uppsala kommun centralt ansvar för.

Nakenchockande kommun!

På kommunen säger man att man har ett öppet kommentarsfält eftersom man vill ha dialog med invånarna. Det är därför bilderna dök upp. Det ska finnas personer som kollar flödet, enligt kommunen – på vardagar under kontorstid. Och det är där kommunen, likt många andra offentliga verksamheter, ju gör fel. För sociala medier existerar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det är verkligen inga kontorstidsanpassade kanaler.

Nu har kommunen inte bestämt hur man ska hantera detta. Ansvarig strateg Karin Melin säger:

[…] Vi pratar om sociala medier kontinuerligt. Men jag har inget bra svar i nuläget, […] Det skulle vara att låsa kommentarsfältet helt och hållet på kvällarna. Men samtidigt vet vi att många surfar in på facebook när man lagt barnen. Frågor ska man kunna ställa till kommunen även kvällstid, det är viktigt. […]

Enligt Karin Melin har kommunen 

drygt en heltidstjänst

som arbetar med sociala medier. Bilderna låg kvar till klockan tio igår förmiddag. Det är ganska anmärkningsvärt, anser jag. Bilderna låg alltså ute i cirka tolv timmar. Sociala medier sover inte. Ska man ha kommentarsmöjligheter och möjligheter att ställa frågor för allmänheten bör någon vara ansvarig även utanför kontorstid. Och om man överhuvudtaget ska finnas i sociala medier bör man kanske också ha en liten strategi och plan för dessa kanaler, inte bara en strateg och drygt en heltidstjänst… Tycker jag, dårå. Det här är riktigt pinsamt, Uppsala kommun! (Pinsamt är det också att UNT-journalisten inte kan stava till ordet ”noggrant” utan skriver ”nogrannt”…)

Jo, då är det roligare att läsa om Södra tornet som har fått Svenska Publishingpriset av Populär kommunikation i kategorin konsumentsajter. Södra tornet har gjort en webbplats åt lokala företaget Andersson & Tillman. Enligt motiveringen är webbplatsen

[…] föredömligt enkel med saklig information, sammanhållen stil och känsla […]

Stort GRATTIS till priset, Södra tornet!!! 

Skärmdump av Andersson &Tillmans startsida. Den innehåller bara nakna kossor, för övrigt.

Populär kommunikation delar ut pris i många olika kategorier en gång om året sen 1990. Här kan du läsa vilka de övriga vinnarna i år är.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Orkar fan inte vara snäll…

Nej, jag orkar fan inte vara snäll. Men sanningen är att jag HAR erbjudit flera stycken min plats här. Ingen vill ha den. Ingen vill ha en stor, FET kniv stucken i sig i morgon. Det är Lucia i morgon och på TV sänder man från Uppsala. Jag brukar försöka titta på Lucia-TV (gammal familjetradition), nu får jag väl se andra ljusets änglar…

Den här ängeln fick jag av Fästmön för ett tag sen.

Jag hade tänkt föreslå narkosläkaren att man skulle såga av min onda häl på samma gång, när jag redan är sövd, menar jag. Rationellt och bra, kanske till extrapris rentav. Men han pratade inte svenska. Inte så mycket engelska heller.  Anmärkningsvärt, tycker jag!

Annars då? Jorå, de är rätt snälla här även om jag har fått fylla i samma jävla hälsodeklaration tre gånger på kort tid. Inget var inlagt i min journal heller. Till sist känner jag bara för att lämna trams-svar, men sen tänker  jag att det kanske, KANSKE slår tillbaka på mig själv…

Men en bra grej var att jag äntligen, vid 50 års ålder, fick veta vad jag har för blodgrupp!

Läkarundersökningen gick bra. Jag hade tänkt vägra kandidat, men kandidaten var varsammare än doktorn. Doktorn, som började tjafsa om varför jag inte plockat ut mitt recept 2010… Tänkte vråla:

Varför opererade ni mig inte då i stället så jag hade sluppit lida i två år till?

Men det sa jag inte, bara muttrade nåt om att det var otänkbart av olika skäl.

Annas snälla mamma och den mest älskade Annan skjutsade upp mig hit. Det var så skönt, för jag var väldigt medtagen av gårdagens kroppsliga protester. Det är så gott att veta att familjen bryr sig! Min egen lilla mamma har redan ringt Anna och varit hysterisk, jag har ringt mamma och försökt lugna. Min nästan-bror skickar inkännande mejl och mamma-kusinen B med man tankar och kramar. Och alla kära ni som skickar hälsningar här… JAG ÄR ÖVERVÄLDIGAD! TACK!

I morgon lär jag nog inte blogga. Jag lär nog vara ganska död för världen. Du vet, ont krut… etc etc… Det värsta är att jag måste ta av mig förlovningsringen. Fy!

Livet är kort. Tyvärr kan jag inte se Lucia i morgon bitti för Södra tornet står i vägen.

Read Full Post »

Vecka 14: Påsk och Pisk

Torsdag och dags för veckans höjning (Påsk) respektive sänkning (Pisk). Så här fördelar sig dessa tu:

Påsk

• Det gigantiska påskägget på jobbet (enormt! Jag tror B köpte sju kilo godis…)
• En tripp till Metropolen Byhålan i påsk (har inte varit där sen nån dag i somras)
• Fästmön (som är trött, söt och busig!)
• Intressanta möten, nya människor (Södra tornet anordnade ett mycket intressant seminarium i förra veckan!)
• Filmen Tomboy (den vill jag se!)

Pisk

• Nästan halvsekelgamla tanter som knockas av lingonveckor (nej, det borde vara slut för länge sen!)
• Radioreklam som är fördomsfull (trodde inte att det fick passera ostraffat…)
• Überpedagogiska föräldrar och barn som slåss med pinnar (BU!)
• Män i par är inte alltid roliga… (nää…)
• Chefer som använder managementknep som ingen går på längre (är ni inte utvecklingsbara???)

Read Full Post »

Intressanta möten, nya människor

Framåt halv tolv tuffade Clark Kent* och jag in till stan för att leta parkering. Jag bestämde mig för att stå på Sjukstugan i Backens besöksparkering bara för att bevisa för mig själv att jag är starkare än… HP-sås? Chilisås? Tabasco? Välj själv! Men det var ärligt talat skitdumt! Det kostade mig 25 spänn i timmen, vilket jag tycker är hutlöst! Så jag pyntade alltså 110 kronor för att få parkera en eftermiddag. Om jag hade varit patient skulle jag ha blivit skitförbannad! För det är ju inte säkert att man pallar att gå, cykla eller åka buss när man är sjuk… Nu betalade jag och såg glad ut eftersom jag inte var patient. Det fanns gott om lediga platser…

Slängde iväg ett sms till Fatou innan jag åkte och hon kunde komma ifrån för en fikalunch på Fågelsången! Tyvärr var det inte väder för utesittning – dagens väder bestod av blandning av sol, regn och hagel. Vi fick helt enkelt sitta inne i en stimmig lokal. Idag kände jag för att unna mig rejält. Därför bestod min lunch av en gigantisk och supergod räkmacka med kaffe till samt en havreboll med pärlsocker till dessert. Fatou joinade mig när jag var halvvägs in i räkmackan med en bricka full av… grädd-prylar… Jag tänker inte lägga upp nån bild här, för då blir du bara avundsjuk. I stället får du se en bild på en liten present som jag fick av Fatou. Så, varsågod:

Nivea pure & sensitive ska jag testa!

Stärkt av en näringsrik lunch – man blir för övrigt smart av fisk och jag åt ju räkor (skaldjur, en sorts fisk?) – och ett som alltid trevligt samtal med Fatou, stånkade jag mig uppför slottsbacken till Södra tornet. Jaa, stånka var ordet… Jag trodde att jag skulle få hjärtinfarkt och dö på kuppen för det är verkligen uppförsbacke. Men tyvärr, belackare, jag överlevde även denna prövning – trots snudd på andnings- och hjärtstopp, bultande huvudvärk och lingonvecka!

Messade lite med Fästmön och fick veta att hon var inoljad och masserad och hal som en ål. Det oroade mig något, men vad jag förstår planerar hon inte att lämna mig utan dyker upp här i morgon.

På Södra tornet träffade jag den alltid lika välkomnande personalen (dock inte min fyrbenta vän!). Men syftet var inte att socialisera med dem utan att delta i ett seminarium om destinationsmarknadsföring på internet, bland annat. En solbränd kvinna med ett bländvitt leende inledde med att berätta om hur Resia undersöker, med Sifos hjälp, vissa trender. Den halvtimman kändes minst intressant eftersom ämnet varken berör mig som yrkesmänniska eller privatperson.

Däremot blev det fart under galoscherna när Jonas och Mark – eller nej… Mark heter i detta sammanhang faktiskt Jonas och Jonas heter Johan… – pratade om Destination Åland respektive gamification. Det var intressant att höra om hur Destination Åland använder Fejan för marknadsföring – och hur – samt att få en prisjämförelse mellan olika kanaler för marknadsföring, traditionella som nyare. Gamificationdelen handlade om hur man använder tävlingar, topplistor och belöningar som sätt att fånga människors – och presumtiva kunders – intressen. Mycket intressanta och tänkvärda föredrag!

Hemma i New Village igen sitter jag nu och knackar ner dagens intryck. Men nu är det dags att lyfta från kontorsstolen och hantera ett annat verktyg än datorn, nämligen denna:

Datorn släpps till förmån för detta verktyg. Notera till höger i bakgrunden en Paradisask som jag fick till jul. En ask som avslöjar att lingonen har trillat in, tröttsamt nog.

*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Mod, full rulle, känslor av stress och att unna sig

I morse satte jag nästan kaffet i vrångstrupen när jag läste om en rysk ung man som hade praktiserat kannibalism. Skälet var att hans flickvän hade lämnat honom för att hon tyckte att han var mesig. Den unge mannen ville visa hur modig han var egentligen och mördade och åt då ett antal organ från ett antal människor. Är det mod, det? Nej fy te rackarns! Det är bara makabert!

Det var full rulle igår afton! Till slut gjorde jag typ fem saker samtidigt och det är inte bra. Ingen sak blir bra och jag blir bara trött av att försöka se på TV, svara på mejl, blogga, läsa, prata med mamma i telefonen, fixa håret och tandtråda. Samtidigt. Typ. Så i kväll har jag bestämt mig för att ta det mer piano. Jag ska bara… städa av lite i badrummet och i duschrummet/toan, skriva max två inlägg och tvätta en maskin. Sen måste jag samla ihop mitt sopberg mina sopor och traska ut med dem till soprummet och så behöver krukväxterna få vatten… Stressad? Jag? He he, i morse när jag som vanligt vaknade för tidigt, låg jag och gruvade mig för det kommande fönster- och balkongdörrsbytet i huset. Totalt för hela bostadsrättsföreningen skulle det ta några månader och man undrar hur det blir under den tiden. Kan man till exempel bo hemma? Usch, tanken på att på nåt sätt dela nånting med mina grannar är allt annat än tilltalande. Att vistas i samma lokal som en del av dem under informationen kring fönsterbytet är traumatiskt nog. 

Arbetsveckan fortsätter med intervjuer och kommunikationsplanen. Jag ska redovisa planen efter påsk, först vid ett avstämningsmöte på Fästmöns födelsedag, sen för institutionens ledningsgrupp dan efter. Och kring mitten av april ska jag börja jobba delvis vid en annan av husets institutioner. Gissningsvis ska jag först träffa den institutionens prefekt för att få lite input om vad som behöver göras. Jag har hört att man främst behöver hjälp med sina sidor på externwebben, men jag vill nog ta ett helhetsgrepp om kommunikationen där också om allt ska bli bra. Det var för resten väldigt roligt igår att träffa en forskare som jag hjälpte med ett pressmeddelande här i mitten av mars. H*n hade blivit kontaktad av en tre, fyra tidningar som ville intervjua! Då har man lyckats! För även om mycket forskning är angelägen och spännande, kan en del områden vara ganska smala.

På torsdag ska jag unna mig att delta i ett seminarium om destinationsmarknadsföring på internet hos Södra Tornet! Det blir en liten belöning till mig själv eftersom jag tycker att arbetet här har gått förvånansvärt bra! Och man ska vara snäll mot sig själv, har jag hört…

Det här är Norra tornet, jag ska till Södra Tornet på torsdag eftermiddag.

Read Full Post »

Så att jag fick hela kostcirkeln i mig till lunch…

Stort TACK till Södra Tornet för att jag fick hela kostcirkeln i mig till lunch! Min kollega och jag delade systerligt på chokladasken och tog var sitt lager!

Hela kostcirkeln till lunch! 

Read Full Post »