Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘socialist’

Den här arbetsdagen kunde ha börjat bättre. Men jag är en känslomänniska och det kan inga små fjantar i hela världen ändra på, hur gärna de än vill. När jag kom till jobbet pratade jag med B som undrade hur det blir framöver. En i B:s familj har nyligen förlorat jobbet och själv ska B snart sluta. Vi undrade båda hur det ska gå med allting… För vem kan leva på a-kassa? Vem kan leva på sin pension? Möjligen personer som lever med personer som har inkomst eller att man själv har besparingar.

Välfärds-Sverige har gått i graven för länge sen. Jag tror inte att jag orkar höra en enda person till berätta om hur den har blivit av mitt jobbet eller inte kan försörja sig på den inkomst den har. Inte konstigt att det kommer en och annan tår. Sen kan ju de med enorma månadslöner glädjas åt sina bekymmer över att fundera vad de ska göra med alla sina pengar. För det finns ju såna personer i samhället också. Värsta sorten är väl dem som kallar sig socialister och som inte skäms för att ha en månadslön som skulle räcka till att avlöna fyra undersköterskor, typ. Jag mår rätt illa, ska du veta, för är det några jag tycker är värda BRA löner så är det alla – även undersköterskor – som jobbar med vård och omsorg om andra människor. Resten borde ha mer normala löner. Så tycker jag och det står jag för.

En tradition här på institution 1 är att ta fram ett gigantiskt påskägg med godis. I år har administratören köpt tolv kilo. Och ja. Jag som inte har ätit lösgodis sen början av december förra året eftersom jag blev magsjuk efter det, jag har ätit några bitar. Måste ju kompensera den mindre bra början på den här dagen. Tröstäta, på lätt svenska.

godis
De första bitarna jag tog idag. Jag har tagit fler.


I eftermiddag ska institution 2
ha verksamhetsråd och M har berättat att jag står på dagordningen, så att säga. Vi får se om det blir en liknande start på dagen här i morgon eller inte. På torsdag i nästa vecka har institution 1 ledningsgrupp, vilket är motsvarande. Då kommer jag upp på tapeten även där.

Jag avvaktar ett konkret erbjudande som jag kan ta ställning till. Jag har ännu inte fått svar på mitt mejl som jag skrev i måndags kväll – förra veckan. Eftersom befintligt erbjudande är luddigt bad jag om ett förtydligande. I skrivande stund är jag mer förvirrad än nånsin och vacklar än hit, än dit. Funderar i banor som

vad skulle jag kunna åstadkomma på vissa premisser och vad får jag låta bli att hantera?

Inte roligt när nånting som inte är färdigbyggt bara stannar av på grund av att byggherren inte har pengar. Ungefär som såna där hus vi såg på Rhodos i slutet av 1980-talet… Bortkastade pengar, om du frågar mig. Men det gör du inte. Du tiger.

Jag lunchar med Johan idag. Jag skulle så gärna vilja höra att hans dag har börjat bättre och att han inte jobbar sista dagen här på torsdag.


Livet är kort.

Read Full Post »

En ganska ruggig höstdag, men en födelsedag! Vi tryckte in mormor i baksätet och for ut till Morgonen där vi strålade samman med Johan The Slaughter Boy för att fira Frida på 17-årsdagen.

Storasyster och pappa hade gjort så fint och bullat upp med en massa gott.


Jag älskar kakor, men mest bullar!

                                                                                                                                                       Johan medförde kladdkaka som han hade bakat. Kakan var helt perfekt och gick åt så snabbt att jag inte hann fota den, bara tillbehören.


Tillbehören, bär, var också rätt goda.

                                                                                                                                                                    Inte nog med detta, vi bjöds på god tårta och kaffe svart som natten. Ja, Jerry är inte den som sparar på bönorna, inte… Till skillnad från somliga, fick jag höra. Vad han nu menade med detta… ❓

Frida fick en massa fina presenter, bland annat pengar från mormor och L, en biljett till Paul McCartneys konsert i Globen i december av pappa, en fin tröja av mamma, en sminkväska med lite diverse i från undertecknad samt en massa chips och godis OCH en tandborste, mer godis av mamma, en Beatlesmugg av mamma, spel av både mamma och pappa och… jaa, det var fullt av grejor. Och jag lyckades ta en bild av födelsedagsbarnet!


Familjens 17-åring!

                                                                                                                                                            Det är inte så ofta man blir inbjuden i Fridas rum, men idag blev vi det allihopa eftersom det var där presentöppningen skedde. Frida har en massa spännande saker. Min favorit är den här huvudbonaden som passar mitt ryskättade huvud som en smäck. (Nu baxnar väl alla som tror att jag inte är socialist!.. 🙄 )


Den passade mitt huvud perfekt, men ni får ingen bild på det, bara på huvudbonaden i sig!

                                                                                                                                                                 Elias hade repat sig från förkylningen och jag tyckte att grabben hade växt på längden sen förra helgen. Kan det vara möjligt???

Vi åkte hem vid halv tre-tiden, för Kalas-Mormor behövde mellanlanda hemma innan hon ska på kalas hos sitt äldsta barnbarn som fyller 30. Anna och jag åkte hem till New Village med stinna magar, men jag ska nog ändå snart börja laga lite mat. Idag bjuder köket på spaghetti och tonfisksås. Födelsedagsbarnet på Morgonen skulle få hamburgare och pommes frites. Det är ju ingen dålig avslutning på en födelsedag…

Anna har ont i magen och jag har ont i gommen, ryggen känns bättre. Men jag undrar om det inte är nån förkylning på gång för min del…

Read Full Post »

I morgon invigningstalar de vid Pride. Anna Mohr och Kjell Rindar. Två personer som betytt oerhört mycket för ”rörelsen”. Två personer som har varit ledstjärnor i kampen mot ett bättre samhället med normalare rättigheter för HBTQ-folk.


Anna Mohr och Kjell Rindar, två ledstjärnor för HBTQ-folk. (Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.)

                                                                                                                                                               Anna Mohr blev en av de stora kämparna för lesbiska tjejer. Anna Mohr, som inte förstod att hon var homosexuell förrän hon fyllt 24 år. Det är sent. Men på tiden tiden var det kanske inte riktigt det. Så småningom blev Anna Mohr ordförande i EKHO, en grupp för kristna homosexuella. Folk som inte kände sig välkomna i sina egna kyrkor, men inte heller i vissa fall bland andra homosexuella.

Anna Mohr fick ofta representerna kvinnorna i de kontakter RFSL hade med olika myndigheter. Hon säger i DN-artikeln:

[…] Jag fick ha olika hatt på mig beroende på tillfället, ibland var jag kristen, ibland socialist och ibland mest kvinna […]

Anna berättar om hur svårt det var att få till lagändringar för homosexuella. Ofta fick hon höra att samhället inte var moget för dessa förändringar.

När HIV och aids gjorde intåg på 1980-talet började Anna Mohr jobba med dessa frågor på RFSL. Hon övergav sin avhandling i arkeologi.

År 1995 ingick Anna Mohr partnerskap med sin Britt. De hade då varit ett par i 29 år. Och efter lagändringen anmälde paret att få sitt partnerskap omvandlat till fullvärdigt äktenskap. Det fick de den 17 november 2009.

Kjell Rindar är en annan invigningstalare i morgon. Han berättar i en DN-artikel om ett offentligt möte kring homosexualitet som han deltog i på 1960-talet. Ett möte som blev starten på hans livslånga kamp för homosexuellas rättigheter. Kjell Rindar blev en av de allra första i Sverige som öppet var bög.

När lokalen på Timmermansgatan öppnade var en av de engagerade Kjell Rindar. Där träffade han på en yngre generation som var emot fördragna gardiner som signalerade att det förekom nåt skumt i lokalen, inte föreningsliv.

Så småningom blev Kjell Rindar ordförande i RFSL. I samband med detta kom han ut för sin mamma. Det var nog det svårast, menar han. Men Kjell Rindars mamma tog med sig en flaska vin och kom över för att prata. Och inte var det nåt problem för henne, inte, att sonen var bög.

Kjell Rindar har även jobbat som gymnasielärare. Men rädd har han aldrig varit. Rädd att bli bögknackad. Han har heller aldrig råkat ut för nån incident.

För ungefär 30 år sen träffade Kjell Rindar sin blivande man Per. Per gick tyvärr bort för två år sen efter att ha drabbats av legionella.

Vi ska vara stolta över Anna Mohr och Kjell Rindar. Vi ska vara stolta att de har varit med och fört en kamp för det öppnare samhälle vi lever i idag. Tänk på det!!!

Den tredje invigningstalaren är Thomas Beatie. Honom känner jag inte till så mycket, men Trollhare har skrivit en del om honom! Läs!

Read Full Post »