Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘snor’

Varning! Ett matigt inlägg.


 

Det är jag som är friskast av oss sen ett par dar. Tyvärr. Det innebär automatiskt kökstjänst. Inte nog med att jag lagar mat, jag ska komma på vad som ska lagas – och det ska vara nåt som jag klarar av att laga. Dessutom diskar jag. Att diska är om möjligt ännu tråkigare än att laga mat.

Idag önskades det soppa till middag. Jag körde på ett säkert kort c/o min mamma från barndomen: tomat- och champinjonsoppa. Alltså inhandlades två burkar soppa – en tomatsoppa och en champinjonsoppa. Innehållet rördes ner i kastrull och två burkar vatten tillsattes. Det såg inte så väldigt gott ut. Det såg ut som… diskvatten – som nån hade hostat i…

Soppa på gång

Soppa på gång eller diskvatten som nån har hostat i?


Knepet är att vispa 
– vispa hela tiden. Då löser klimparna upp sig (champinjonsoppan är ju redd) och så småningom intar den en mera tomatröd färg med slät konsistens. Voilà, liksom:

Tomat o chaminjonsoppa macka mjölk

Tomat- och champinjonsoppa med macka och mjölk serverades i afton.


Men jag håller med. 
Soppa är rätt tråkigt, så för att förgylla måltiden yppade jag mina idéer på konversationskort om snor. Det föll inte i god jord – och det var inte heller meningen. Jag gav igen därför att Vissa Andra har de senaste måltiderna talat om avföring respektive kräks. Vi hade också en sörpeltävling. Jag vann, för jag sörplade ljudligast.

Det var efter sörplingstävlingen som vi kom ihop oss. (Anna är lite dålig förlorare.) Vi diskuterade smörgåspålägg. Anna hävdade bestämt att ost och kaviar inte är gott på samma macka, jag hävdade motsatsen. Så nu behöver vi din hjälp att lösa tvisten!

Kolla in frågan här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar… Klicka i ditt svar och hjälp oss, snälla du!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett Lucia-inlägg.


 

I min ursprungliga familj var det tradition att se på SvT:s Luciamorgon innan vi traskade iväg till skola eller jobb. Det är en tradition jag har hållit på när jag har kunnat. Utom 2012 när det dessutom sändes från Uppsala. För just som det sändes rullades jag ner till operation. Men som synes överlevde jag det också.

I morse vaknade jag av att jag nästan inte kunde andas. Tyvärr, tycker somliga, överlevde jag det också. Det finns ju medikamenter som vidgar luftrören. Men jag vaknade just i tid för Luciamorgon, så TV:n sattes på med ett bestämt finger.

Luciamorgon på SvT 2014

Luciamorgon på SvT 2014.


In i mitt sovrum
strömmade massor av tjejer från Oscar Fredriks kyrka i Göteborg. Bara tjejer i Luciatåget. Inte en tomte, pepparkaksgubbe eller stjärngosse så långt mina sömngrusiga ögon kunde se. Levande ljus, tjejer med långt hår, men vad hade tärnorna på sina huvuden? Lingonkransar? Ytterdörrsutsmyckningar? Ja, ja, allt var inte så traditionellt liksom…

Luciatåg, de enda tåg i Sverige som kommer fram!

var det nån som vitsade till det på Twitter nyss. Det kanske stämmer. Men vackra är dessa tåg. Jag slumrade mig igenom de klassiska Luciasångarna, otal varianter på Staffans-sången, fast varför sjöng Sonja Aldén Ave Maria på engelska? Hmpfff… Sonja var programvärd och övriga medverkande var Helena Paparizou och, en kille faktiskt, Anders Ekborg. Anders gjorde O helga natt så jag fick ståpäls under duntäcket. Dessutom har han FANTASTISKA ögonbryn! Kolla in dem nästa gång du ser honom!

Citruspress o tre apelsiner

Verktyg och ingredienser till dagens grogg.

När de sista tonerna hade klingat ut tryckte det bestämda fingret över till TV4, där det är Nyhetsmorgon. Sen somnade jag gott tills en gapig kille på skrek på svengelska om nån Luciagryta med saffran och lite spice i. Då klev jag upp, startade datorn, satte på perkolatorn, skrev det här och plockade fram ingredienser och verktyg för dagens grogg. Jag tänker nämligen mest ligga i sängen idag och kurera mig, Det är vitt på marken utanför, stormen har bedarrat och det sägs vara snorhalt. Här inne sitter snoret nån annanstans än där jag går, om du fattar vad jag menar…

Nu ska jag ta med mig en mugg rykande, nyperkolerat kaffe in till sovrummet. Det är där jag ämnar husera idag, det vackra vädret (jorå, solen tittar fram!) till trots.

Ha en fin Luciadag!

 

 

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om o-ljud.


Försök läsa.
Försök blogga. Försök titta på TV. Försök telefonera. Försök spela WordFeud. Försök… sova. Försök svara på kommentarer…

NÄR ANNA SJUNGER DEN HÄR! 

I olika versioner och med divergerande texter, typ…

Lappdarappdarapp smalben

Lappdarappdarapp pung

Lappdarappdarapp kaka

Lappdarappdarapp snor


Livet är kort. Mina öron är knollriga.

Read Full Post »

Igår var det en riktigt fin dag! Vädermässigt. Det var väl för att det var måndag och såna som jag behövde sitta på kontoret och arbeta. Visserligen gör jag roliga saker och visst var det bra att vädret var kasst i söndags, när jag också behövde sitta vid datorn fast hemma, men… Det blev i alla fall lite frisk luft och lite sol på näsan på lunchen när M och jag traskade iväg för att äta fisk i citronsås.

Hemma i New Village har jag en sjukling som ligger på sofflocket och försöker få stopp på näsdroppet. Jag stannade till och köpte näsdroppar på vägen hem från jobbet igår kväll, så vi får hoppas att de gör nytta. Annas egen idé om att stoppa flödet är ju annars inte så dum. Men man kan ju knappast visa sig bland folk med ”ett spöke” i näsborren… (Om man inte vill att folk ska skratta åt en, förstås…)

Anna m näsduk

Anna med näsduk/spöke i näsborren.


Så lagom kul att vara förkyld
är det väl inte. Inte går det att jobba för Anna heller – jag tror inte de äldre vill ha snor på sig. Själv har jag hittills klarat mig, men om jag känner efter killar det både i näsa och hals. Och när jag ringde Annas snälla mamma och L igår kväll för att framföra ett försenat grattis på födelsedagen nös jag så ljudligt att jag misstänker att L:s trumhinnor dallrade en lång stund efteråt…

Anna hade förberett en sallad och yoghurt med fetaost (det smakade rätt salt… Kan det vara tillsatser från ”kranen”, tro..? Nu för tiden kan man ju inte helt lite på matvarors innehållsdeklaration…) och sen värmde vi två broccolifritters var. Det blev fyra stycken över när Anna lagade hemma hos sig, så det var roligt att få smaka hur den rätten blev.

Vi avslutade vår kväll med Wordfeud och Dicte. Jag kämpar och kämpar och kämpar för att klå Anna, men hon vinner nio gånger av tio. Dicteavsnittet igår gjorde mig inte på bättre humör, för återigen handlade det om döda spädbarn. (Lite dålig fantasi, manusförfattaren, eller en fäbless för döda småttingar???) Sugna på nåt gott var vi också, så hör och häpna, vi lekte

Fredassmyyyyyyyys………

och jag hällde upp en påse ostbågar med prästostsmak. Det fick jag lida för i morse. Grannarna också – via ventilationssystemet…

Tisdag idag och jag sitter på femte våningen och är tillgänglig för att konsulta i kommunikationsfrågor. Jag ska väl också ta ett varv och kolla hur det går med forskningssidorna på externwebben. Och så har vi stormöte på förmiddagen med frallor till kaffet. Efter mötet ska jag ha en liten one-to-one-kurs med vår IT-samordnare i det webbverktyg vi använder. Både S och jag tror att det kan vara bra att h*n kan lite grunder.

På torsdag är jag bjuden på tårtkalas här uppe också! Tre personer fyller 40 bast och ska firas. Roligt, men vilka barnrumpor…

Vi får se hur det blir med mitt avstämningsmöte med prefekten på institution 2 i morgon. Vad jag förstår har han influensa… Troligen ska jag i alla fall luncha med den hjärtegoa L då – hon brukar föra tur med sig när det gäller jobb för min del…

Bokrean började idag, men jag skenar inte på sånt längre. Det är alldeles för många som reserverar i förväg, så när vi andra kommer dit finns det bara skräp kvar. Nej, jag har ju i stället beställt böcker till Anna och mig från Bokus och jag fick mejl igår om att de är på väg!


Livet är kort.

Read Full Post »

Oj! Söndag idag och ytterligare en ledig dag tillsammans bara vi två. Herreminje, man kan ju tro att vi skulle bli galna när vi får umgås och vara lediga så mycket som två och en halv dag *RITAR ETT STORT KORS I TAKET* Ja, om du inte fattar det så är jag ironisk. Fästmön och jag är aldrig lediga tillsammans bara vi två. Det känns som om vi plötsligt har oändligt med tid och hur ska man spendera den på bästa sätt?

Vad har vi gjort då? Jag tycker att vi har haft en bra midsommar och bra dagar. Vi har ätit och druckit gott, vi kunde sitta på ballen* på midsommarafton. Igår var det sämre väder, men vi tog ändå en promenad. Vi flamsade åt ett kortspel som var helt bortkastat på oss två som inte kan ett dugg om sport. Vi har sett filmer, två bra och en konstig. Och idag… Idag ska vi till… Jysk.

Behöver nya såna här.


Mitt huvud vilar tungt av alla sågspånen
på mina huvudkuddar. De två kuddar jag har är platta som pannkakor, trots att de ska föreställa dunkuddar. Detsammma gäller duntäckena. Platta som pannarkakor de också. Nej, jag ger inte mycket för Hemtex täcken och kuddar. Däremot har lågpriskedjan Jysk visat att de faktiskt har kvalitetssortiment när det gäller duntäcken och dito kuddar. Somliga har köpt där och jag har köpt en kudde till somliga där också – allt har behållit sin fluffighet och så. Några täcken har jag inte råd att köpa idag, men två nya kuddar hoppas jag få med mig hem. Jag behöver ligga högt med huvudet nu när bihålorna innehåller så mycket snor och annat gojs. (Annars är ju den här så kallade förkylningen jag fick rentav löjlig – jag bara LÅTER och är ömsom täppt, ömsom snorig.)

När vi kollade väder-appen på Annas ajfån i morse sa den att det var halvklart väder här i New Village. Det stämmer ganska bra med verkligheten. En perfekt dag att shoppa lite kuddar, alltså.

Vi inledde dagen med flams och högläsning av en artikel i lokalblaskan (tyvärr finns artikeln inte att skratta åt på nätet och jag rekommenderar verkligen ingen att slösa pengar på att köpa ett lösnummer av dagens tidning). Jag undrade om artikeln var skriven av en gymnasist, innehållsmässigt var den på den nivån. Nä, det är inte många skribenter i blaskan som finner nåd inför Tofflans grumliga skarpa ögon. Antingen skriver folk mesigt eller så har de inte orkat göra ordentlig research – vilket i vissa fall kanske inte skulle leda till scoop, men till riktigt läsvärda artiklar. Eller så är journalisterna tragiskt okunniga i de ämnen de lanseras som experter i. Tröttsamt. Nån gång ibland glimmar nån juvel till och då sitter man där förvånad och undrar vad det var som hände… Ungefär som när det åskade och morfar skrek:

Kom in!


*ballen = balkongen

Read Full Post »

Varning! Känsliga personer bör passa sig eftersom kombinationen mat och avföring och andra kroppsutsöndringar görs i inlägget!


Dags för en cookalong igen!
Jag veeet, jag gör dem alltför sällan, men det handlar ju om att jag faktiskt lagar mat för sällan. Matlagning är inte min största talang och jag tycker för det mesta att det är ASTRÅKIGT. Men när Fästmön är här försöker jag både skärpa och överanstränga mig lite.

Idag ska vi laga rätten GaLAXer i mina braxer. Den är hur enkel som helst! Inhandla fyra frysta laxfiléer, men Varning: Köp dem INTE på ICA Heidan, där är de svindyra!!! Dina pengar ska nämligen också räcka till Abbas middagsklart-sås Fetaostpesto. Och potatis eller ris.

Laxfiléerna ska vara tinade när du slänger ner dem i mina braxer en ugnsfast form. Värm ugnen till 175 grader.

Laxfiléerna ska vara tinade.


Fixa till riset eller potatisen.
Vi kör färskpotatis idag. Den behöver man inte skala, bara skölja och borsta lite. Starta koket.

Potatis borstas lämpligen med en potatisborste, inte toaborste eller nån annan borste, typ sprit.


Kläm ut fetaostpeston över laxfiléerna.
Släng sen in gaLAXerna mitt i ugnen. Där ska den bo i ungefär 20 minuter.

Fetaostpeston ser ut som snor eller diarré, men smakar inte riktigt lika salt betydligt godare än det den påminner om. Don’t judge a book by its cover!!!


Under tiden kan du duka
och plocka fram lite grönsaker. Vi gillar till exempel sparris till. Bara att öppna burken och lägga upp på ett sniggt fat och ställa fram.

Tiiipiskt sniggt fat till sparrisen!


Och får du en stund över
medan gaLAXerna står i ugnen och potatisen kokar kan du ju alltid sätta dig och blogga… Som jag gör just nu.


PS
Det finns förstås flera såser till ugnsbakad lax!

Read Full Post »

Ja jag lever! Morgonens första inlägg var tidsinställt, så kan man luras i cyberspace. Jag är upp på benen tack vare Ipren. Fy 17, det här var inte bra! Idag har jag två saker att passa – det ena är en hårklippning klockan 13, det andra bilbesiktningen klockan 16.20. Det kan jag liksom inte be nån annan att göra. Bilen måste besiktigas innan månadens slut, annars får jag inte köra den. Klippningen vill jag inte heller ställa in eftersom jag har fått en KALUFS igen och i morgon ska jag på en intervju. Igen. Man kan säga att jag är på benen, men bara knappt på banan idag. Jag lär pendla mellan sängen och livet där ute, så att säga.


På benen, men knappast på banan idag.

                                                                                                                                                                         Igår kväll kan man säga att skiten bröt ut. Varje gång jag snöt mig gick det åt en hel pappersnäsduk. Mängden snor, kan man alltså säga, är ett mått på sjukdomen! Fast jag har ju en ovanligt stor kran, typ elefantsnabel, så däri ryms väl en hel del… Det halsonda har nu flyttat ner sig till luftvägarna i bröstet, vilket gör det mycket oskönt att andas. För att inte tala om det läskiga som jag hostar upp… Det är… NOT NICE, minst sagt. Jag tror att jag har feber också, så jag går på Ipren, som sagt. Måste ju orka ett par dar till!


Tur att jag inte har otit också, för jag och Dumbo har inte bara lika stora snablar utan också lika stora öron. Dumbo är för övrigt rätt mycket sötare än jag.

                                                                                                                                                              Två trevliga vänner ringde igår! Den första är en av mina allra bästa, som lyssnar och förstår och som jag känner att jag kan prata med allt om. Jag tror att h*n känner likadant! Den andra är en jättetrevlig tjej som jag har lärt känna via vårt bloggande, men vi har också träffats, om än som hastigast, i somras. Glädjande nog har denna sistnämnda (den första vännen lyckades jag konvertera tidigare!) bestämt sig för att överge sin B-blogg till förmån för WordPress! Kul, tycker jag och försöker supporta så mycket jag kan! I skrivande stund är det för övrigt ytterligare två bloggvänner som byter från B till WP och jag lovar att supporta alla jag kan om ni bara hör av er!

Annars blev det mest lite läsning och lite TV igår kväll. Pratade med Fästmön ganska sent eftersom hon inte slutade förrän klockan 21 och inte var hemma förrän runt klockan 22. Hon känner sig trött och seg och skulle ta sovmorgon idag. Jag hoppas verkligen inte att jag har smittat henne, men hon har också en risig åttaåring hemma, så riskerna är väl ganska stora att hon åker på nåt. En av tjejerna åkte hem till pappa redan igår. Jag hoppas att det går bra, efter vad jag har förstått har även pappa varit däckad.

Nästa vecka är det student och det mest akuta att bestämma nu är maten som ska serveras. Det har varit lite olika bud, men nu måste det bli klart så vi kan fixa inköpen efter helgen.

Nu ska jag försöka spola av mig så jag piggnar till. Sen blir det frukost och en stund ovanpå bingen innan jag masar mig iväg och lägger huvudet i M:s kompetenta händer.

Read Full Post »

Känner du att du behöver skratta lite? Då tycker jag att du ska kolla in Jennypennysens blogg. Vill du gapflabba ännu mer, kan du göra som Elias och jag, kolla in Bajsugglans blogg som du hittar till via Jennypennysen ovan.

Alla filmer är inte rumsrena, så jag fick snabbcensurera ibland. After all, det skiljer 40 år mellan mig och Elias…  Men vi skrattade gott åt Bajsugglan, Astmafågeln, Tomte-Sven, Dansapan och alla de andra karaktärerna i Jennys märkliga värld.


Så här ser Bajsugglan ut så du känner igen henne ifall hon kommer flaxande.

                                                                                                                                                         Mycket kiss och bajs – sånt gillar vi omogna, förstås! – lite kräks och snor, lustiga katter och hostande fåglar, picknick mitt i vintern och en helt galen dansande apa.

För resten är Jennys nuvarande blogg Gott, sa fisken som du kommer till via länken ovan, minst lika sjuk som Bajsugglan!!!

Read Full Post »

Ja som en hel karl låter jag. På rösten, alltså. Värsta basrösten. Och ont gör det att prata, väsa, morra och andas. De tre första kan jag skippa, men andas måste jag ju. Om jag ska/vill leva vidare, vill säga. Om jag slutar så skulle ju å andra sidan somliga på ett visst ställe bli så glada att slippa Den Besvärliga. Jag undrar bara, att om man är byråkrat och får veta att nån planerar att ta livet av sig – har man inte vissa skyldigheter då? Men det står säkert inte i deras manual, som annars tycks följas till punkt och pricka.


Jag är lite arg idag, men det beror väl på att det låter som om jag surrar när jag i själva verket morrar.

                                                                                                                                                         Vi måste ut idag. Tyvärr. Mamma har bespetsat sig på att titta på skor och jag måste posta mitt fördömda tvåveckorskort, lämna in Lotto, gå till apoteket och köpa hem mat för ett par dar. Det har snöat idag på förmiddagen och DET tyckte mamma var skäl till att inte ta bilen bort till Stormarknaden. Men jag sa att jag inte orkar promenera ens till Tokerian, så det får bli garaget, bilen och Stormarknaden. Det bara måste gå. MEN JAG ÄR BARA LITE FÖRKYLD, JUH! Detta överlever jag.

Värre är det för Fästmön som har ont i huvet och feber. Med tanke på den höga feber två av ungarna fick, så är det inte bra. Tur att snälla mormor åker ut en sväng idag och hittar på nåt med Elias som är hos sinmamma för att vara jullovsledig, stackarn. (Först jättesjuk själv, sen jättsjuk mamma.)Annars är det ju egentligen pappa-vecka, så de två systrarna är på Morgonen.

På tal om pappa, så är det varning för att jag skrämmer små barn med min röst idag. Som jag gjorde den där gången i juni förra året. 😈 Notera att just detta att skrämma små barn är en talang jag har ärvt från min far, det är ett som är säkert.

Nu ska jag försöka tvinga i mig lite fil och müsli och sen blir det tandborstning innan vi far till Stormarknaden i sporrsträck. Om jag inte bloggar mer idag så beror det på att jag inte överlevde shoppingturen.


Kanske chilibågar i näsan stoppar upp snor bra??? Anna fotade en gång för länge sen.

Read Full Post »

I morse låg jag som i halvdvala och ältade det trista som ligger framför mig (och bakom). Vaknade upp med ansiktet vått av tårar. För varje dag som går krymper jag, till slut blir jag bara en smula, ett skräp som nån vispar ner i sophinken. Jag känner mig otillräcklig, värdelös och enbart klängig i mina försök att vara till lags. Så himla till lags att jag snart bryter ryggen av mig. Allvarligt, jag funderar på att gå i kloster.

Anna är bra på att hitta kroppsliga skavanker på mig. Vi brukar skoja om det. Med kroppsliga skavanker avses knoppror, plitor, torra fläckar och annat smått och gott. I morse upptäckte hon att mina armbågar är fnasiga och torra, så är det nån som har ett bra recept mot det så tar jag tacksamt emot det!


Här vare torrt!

                                                                                                                                                             Nu har ”Klängväxten” åkt in till stan för att utföra några måsten, inte för att det är särskilt roligt. Jag inledde med en sväng till OnOff för att lämna in Annas nya mobil för andra gången. I natt hade den bara stängt av sig trots att den var laddad och den gick inte att starta. Vill det sig illa är den inte klar förrän den 5 november, men killen i affären sa att de brukar prioritera ”back-jobb”. Själv misstänker jag att det så småningom blir en tredje vända och sen får hon en ny mobil. Detta verkar helt enkelt vara ett så kallat måndagsexemplar.

Ska strax hoppa in i duschen, för det ser ut som om håret är inkletat med brylcrème, det vill säga väldigt flottigt. Medan det torkar ska jag försöka ringa mamma – om det nu passar hennes telefontider. Jag brukar ju ha en förmåga att ringa vid fel tidpunkt. Inte ens det klarar jag av!

I kväll ska vi inviga Annas nya taco-set, men jag fick aldrig nåt svar på om jag skulle medföra nån alkohol till invigningen. Tar nog med mig nån öl, det kan vara gott till lite het mat.

Det är en vacker och kall dag, flera minusgrader när jag stack iväg och rutor som behövde skrapas på bilen. Näsan är fortfarande full av snor. Hur mycket snor kan en snok producera, egentligen? Huvudet dunkar på bra som om jag var på kalas igår. Det var jag ju i och för sig, men utan alkohol och utan att kalaset slutade alltför sent.

Nu ska jag hoppa in i duschen för där kan man förväxla tårarna mot duschstrålar. Att få vara sig själv för en liten stund…


Duschstrålar.

Read Full Post »