Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘snödriva’

Ett smått sugande och sörplande inlägg.


 

Synsam

Jag gick till Synsam i Stormarknaden igen.

Tänk, nu är det ett dygn sen jag jobbade! Helgerna går så fort… Jag åkte lite tidigare från jobbet igår, för jag hade en dejt med en optiker. I höstas var jag ju hos Synsam på Stormarknaden (tack vare en viss Karl-Bertil!). Jag provade synen och optikern kom fram till att jag behövde betydligt starkare linser än jag hade haft. Och läsglasögon. Linser nätshoppade jag som vanligt för det är billigare. Plötsligt såg jag på långt håll… Men… jag såg inte på nära håll. Jag såg inte att läsa böcker eller sms eller Wordfeud… En bunt billiga läsglasögon inköptes från diverse ställen. Huvudvärken jag hade dragits med ett längre tag försvann så småningom, även om det tog en god stund att vänja sig. Men nu för ett par veckor sen kom den tillbaka. Jag kollade upp möjligheten att få terminalglasögon via jobbet och det var jag berättigad till. Min arbetsgivare betalar glasen samt bågar upp till 390 kronor. Så igår kollade jag synen igen med fokus på datorarbete och manusläsning bredvid. Jag hittade ett par enkla bågar för prick 390 kronor. Om en och en halv vecka, ungefär, får jag sms om att jag kan hämta mina nya brillor. Det ska bli skönt! Ögonen får nämligen jobba hårt om dagarna.

Påse från Partyland

Påsen från Partyland innehöll kräftservetter och en svindyr kräftlöpare i plast.

Och när jag kom ut från optikern, med min partypåse innehållandes kräftservetter och en svindyr kräftlöpare i plast i handen… vem står utanför att väntar på mig om inte Fästmön? Jag blev varm i hela kroppen när jag såg de där busiga ögonen! Vi åkte tillsammans hem till New Village för att ha kräftskiva. Jag hade förberett hemma med kräfttallrikar, kräftljusstakar och kräftknivar samt ställt fram snapsglasen av tenn som jag fick en gång när jag gifte mig. I kylen låg en flarra Östgöta sädes på kylning, medan kräftorna hade tinats där över natten samt på diskbänken under dan.

Nu tycker inte jag att det är särskilt konstigt att ha kräftskiva i januari, men det gör visst ”alla andra”. Ibland har folk en sån trist attityd, bara. Det som passar för mig kanske inte passar för dig. Till min kräftskiva var endast en gäst inbjuden – Anna. Vi sög och sörplade på de röda djuren. Rostade lite bröd till och mumsade på ostar som luktade som om bäst före-datumet var satt nån gång förra seklet. Jag tog en öl och Anna ett glas vitt. Fem snapsvisor och lika många snapsar tog vi. Inte blev vi uppkäftiga för det, bara varma och trötta… Jag orkade gå ut med kräftskalen till soprummet och vi kollade Shetland på TV, men sen var det tack och god natt!

Här är några bilder från igår:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Den här kylan håller i sig. I morse var det 16 grader kallt och jag hade ingen lust alls att kliva ur sängen, där det var varmt och skönt under täcket. Men det var nog inte bara på grund av att där var varmt och gott, jag var rätt trött, också. Ändå kom jag i säng runt 22-tiden redan igår. Då hade jag snott som en galning på kvällen. Först kom jag hem sent och var jättefrusen. Tog en varm dusch och därefter en knäckemacka eller två vid köksbordet innan jag åkte ut i kylan igen för att skjutsa hem Fästmön. Jag tycker nämligen inte att hon ska stå och frysa och vänta på bussen, det var neråt 16 minusgrader även igår kväll.

Snöigt barrträd

Jag tror att till och med träden fryser.


Men sen var jag trött, trött, trött
igår kväll. Och i morse. Kanske är det så att mycket av ens energi går åt till att försöka få den lekamliga termostaten att fungera som den ska. I morse fick jag tala allvar med mig själv. För när jag är trött blir jag glömsk. Jag äter piller mot glömskan (glömskan är ett symtom på en blodbrist jag har) också. Bara det att jag glömde ta pillren med den andra medicinen igår, onsdag. Glömde. I morse var det dags för nästa tokighet. I stället för att plocka fram tandborsten när jag hade sörplat i mig yoghurten och tuggat i min russinen drog jag av en bit tandtråd. Ehum… Tandtrådar gör jag på kvällen, inte på morgonen…

I kväll tänker jag åka hem när jag ska sluta från jobbet och inte sitta kvar. Jag behöver sätta mig en stund med mina räkenskaper innan jag ser på Antikrundan. Och så vill jag försöka hinna prata i lugn och ro med en kompis som inte mår så bra.

Men före allt detta ska jag jobba mig igenom denna torsdag. Jag stötte på ett tekniskt problem med webbverktyget igår och hur jag än försökte gick det inte att lösa. Idag har jag sökt hjälp på två olika håll – och inte heller expertisen kan lösa det hela. Återstår att prova från en annan dator. Eftersom jag har en annan dator på femte våningen tänkte jag försöka hasa upp dit senare i eftermiddag. Först ska jag emellertid ha ett möte om ett projekt kring rapportmallar. Mötet skulle ursprungligen hållas i ett mötesrum, men sen visade det sig att en forskare desperat behövde det. Då erbjöd J sig att vi kunde vara på det egna kontoret. H*n sa:

Jag har ett nytt bord inne hos mig som jag tycker är så snyggt.

Jag kontrade med:

Men då utgår jag från att du bjuder på snacks eller nåt annat tilltugg vid ditt snygga bord.

J svarade:

Nej sånt kan jag INTE ha på rummet, då skulle jag äta ihjäl mig. 

Och det är jag den första att skriva under på! Man kan INTE ha godis och snacks på kontoret för då SNASKAR man. Oavbrutet.

Jag har lunchat med Johan idag och vi tryckte i oss kyckling med pestosås. Det tyckte vi var ganska gott. Men jag fick inte mycket pesto på min mat, däremot massor av balsamicovinäger.

Johan äter kyckling på Logen

Johan gillade maten.


På vägen tillbaka
såg vi ett lustigt barrträd som jag bara var tvungen att fota. Nära. Det innebar att jag fick kliva i en snödriva med ena foten. Vad gör man inte för konsten?

Snöigt barrträd nära

För den här bildens skull blev jag ganska blöt om höger fot och ben.


Nu är lunchen slut,
dags för eftermiddagspasset. Och jag har inte glömt att jag ska sluta klocka 16 idag…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja fy te rackarns! Massor av snö var det. Och då snackar jag MASSOR! Så nu tänker jag plåga dig med en bild på eländet, taget vid sjutiden i morse när jag kört in Clark Kent* i garaget efter att ha skjutsat Fästmön till jobbet.


Detta var en gång en vändplan. Här kan alla idioter som inte köra bil passa på att köra fast i en driva. Och stanna där.

                                                                                                                                                            I morse var det hur dött som helst ute. Först. Jag mötte fem plogbilar och fyra vanliga bilar och så två (2) idioter på cykel. Ja, för jag tycker att det är DUMDRISTIGT och idiotiskt att ge sig ut på cykel när det är så här mycket snö. Kan man dessutom inte cykla på den PLOGADE cykelbanan som går parallellt med gatan, då anser jag att man inte har cykelkörkort.

När jag återvänt till min boning hörde jag en stackars fågel som sjöng så vårlikt. Men det var allt annat än vårlikt när jag tittade mig omkring. Dessutom sa det

PLUPP!

och sen släcktes gårdsbelysningen. Gissar att klockan slog sju och då ska det inte vara tänt mer – även om det är en mörk vintermorgon. Kallt är det också, neråt minus tio grader. En snöbild till på detta:


Här är andra sidan av vändplanen med plats för fler idioter att köra fast.

                                                                                                                                                         Det är alldeles för vitt ute och därför satte jag lite färg på dagen/bakgrunden. Så här kan vi inte ha det! Jag vill ha vår och jag vill kunna gå ut utan att det tar en kvart av förberedelser med snörkängor och dunjackor och skit. Jag är tjock, men en dunjacka är inte särskilt smickrande för nån kvinnas figur. ALLA ser ut som Michelingubbar. Alla.

Nu ska jag dricka min andra mugg java och läsa lokalblaskan som var förunderligt tjock idag. Gissar att det beror på en massa reklambilagor och inte på att tidningen har tillräckligt med journalister anställda. Sen ska jag hasa över till Tokerian och försöka hitta på nåt gott och billigt till middag. Det lutar åt kyckling i nån form.

På tal om ingenting har jag fortfarande inte fått

  1. Min gratisprenumeration på Dagens Nyheter (alltså jag skulle ju få fyra gratis mot att jag besvarade en skriftlig enkät)
  2. Gratisproverna från Korres (inte ens ett nyhetsbrev från dem).
  3. 

Varför mobbar ni mig så???

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min frusne lille bilman som har fått en vit mössa på huvet

Read Full Post »