Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Snickers’

Det är inte mycket man pallar så här på fredagskvällen. Men jag stod faktiskt inte ut med mina dammiga golv. Kom ju på att jag har en alldeles underbar tingest i mitt städskåp – en swiffer! Jorå, även Tofflan kunde förr i tiden gå på TV-reklam. Det här städredskapet är emellertid toppen mot damm – själva tingesten är lätt, man kommer åt på såna där jobbiga ställen som under och bakom soffan och framför allt: den är tyst!

En swiffer.


Jag köpte min swiffer
för ganska många år sen och jag vet inte om den fortfarande finns att få tag på ute i handeln. Men bra är den och underskattad av mig! Nu har jag emellertid återfunnit i gömmorna och nu ska den få tjänstgöra ända tills trasorna tar slut. För frågan är ju om det finns nya trasor att köpa…

Ett annat favoritstädredskap jag har är den mindre dammsugaren som jag fick av mamma. Den älskar jag! Om swiffern fixar de dammiga golven, fixar dammsugaren de smuliga golven.

Ett favoritredskap.


Men…
och det är nu snart jag kommer till poängen med det här inlägget… Så här på fredagskvällen är man ibland så trött att man bara vill grina. Då plockar jag fram en Snickers och…


Nej det gör jag INTE! Jag tog mig i kragen och gick ut med sopor. Som belöning skulle jag hämta in ett par starköl för att ställa på kylning. Det var då jag insåg att jag verkligen inte är städmanisk – trots att jag försöker ge sken av det. Ölplattan står nämligen i förrådet. Och i förrådet är det så fullt att det bara finns en ruta om typ 30 cm² att stå på. Resten är belamrat. Från golv till tak, till och med på väggarna.

Nu ska du faktiskt inte få se eländet, men däremot denna påse som grannen, som jag delar förrådsrum med, har ställt utanför sitt förråd. Jag fick mig ett gott, internt skratt när jag såg texten, för mitt förråd ser allt annat än GREAT ut…

”You look great…” OBS! Det är grannens påse och grejor runt om som faktiskt står på gemensamt utrymme i förrådsrummet. Men med tanke på att de är fyra och jag en tycker jag att det faktiskt är OK om de tar det utrymmet… 


Kanske borde jag ställa mig
på nån bakluckeloppis nånstans nån gång och försöka kränga en del saker. Mycket är det nämligen inte fel på. Jag har till exempel

  • gamla vinterjackor (för små/trasiga dragkedjor)
  • ett par mattor (fel färger för mitt hem)
  • uppslagsverk (från 1800 kallt)
  • blomkrukor (till förbannelse…)
  • en massa ungdomsböcker, typ Kitty, Tvillingdeckarna, Fem med mera (och till och med mammas gamla Kulla-Gulla och pappas Bill-böcker…)
  • delar från ett par tidigare perkolatorer (reservdelar!)
  • en gammal dator (jag orkar inte bära ut den till kärlet för elektronikskrot)
  • pärmar från studietiden (massor av bra papper om krukskärvor från Kreta och Gustaf Fröding, för att ge dig ett hum om bredden)
  • leksaker (som jag av nåt skäl skaffat mig som vuxen – förutom den gamla Televinkendockan från 1960-talet)
  • bordtennisracketar (spelar jag nu för tiden? Nej.)
  • badmintonracketar (spelar jag nu för tiden? Nej.)’
  • lovikkavantar (jepp, hemstickade, som mammakusinen B:s mamma har stickat. Tyvärr är det hål i samtliga…)

… med mera. Ja jisses… Bakluckeloppis var det. Och ”you look great”… Handlar inte om mitt förråd, inte…


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag blev ju utbjuden i kväll av en före detta kollega, numera vän, Lena. Tänk så bra det passade, för det var ju verkligen läge att fira. Vi gick till samma ställe som Fästmön och jag gick till sist, Gary’s. Och det namnet ska du komma ihåg för maten är kanon!

Lena är också kanon. Eller i alla fall väldigt glad!


Vi inledde med en mycket torr dry Martini
under en galen kolampa. Äntligen fick jag fota! (Ja, jag är verkligen skitjobbig med min mobilkamera!..)

Galen kolampa.


Ärligt talat var jag lite orolig för att mage
n skulle protestera, men den har skött sig finfint i kväll. Det enda jag känner av nu efteråt är ett svagt illamående. Fast det kan bero på bussresan. Japp! Jag övervann den demonen också idag och åkte buss. Tur och retur. Ensam. Utan att dö.

Till förrätt valde jag den här gången en sorts popcorn, enligt menyn. Det var friterade kräftsjärtar och till det en smält kryddigt smör. Mycket salt, men mycket gott.

Friterade popcorn som innehöll kräftstjärtar.


Till huvudrätt valde jag,
tråkig som jag är, samma som sist, det vill säga kycklingfajitas. Men smart nog så delade Lena och jag på en portion. Annars hade jag definitivt inte mått bra. Portionerna på Gary’s är mycket rikliga vilket torde passa hungriga gubbamagar, men var var alla manliga gäster???  De kvinnliga gästerna var i klar majoritet.

Kycklingfajitas med massor av goda diper.


Diperna var som sist enormt goda.
De inte bara tilltalar gommen, de tilltalar ögat också.

Fyra diper: krämig guacamole, rökig  mangodip, syrlig gräddfil och en röd, het tomatdip. Suveränt goda alla, på sitt sätt.


Som avrundning en lite lagom dessert,
söt och friterad, men inte alltför kraftig. Till den en kopp svart kaffe.

Friterad Mars, Snickers och Twix. Fast jag minns inte i vilken ordning…


Som sist får maten allra högsta betyg
, ingen tvekan! Portionerna är så rikliga att man gott och väl kan dela om man bara är lite hungrig. Men den här kvällen serverade Gary själv och då steg även Toffelbetyget för servicen.

Högsta betyg!

 

Stort TACK till Lena som bjöd mig på den här middagen! Nästa gång är det jag som bjuder, inga protester!!!

Read Full Post »